Skip to content

Skip to table of contents

STUDY ARTICLE 15

Hao Nao Iu Ting lo Pipol lo Territory?

Hao Nao Iu Ting lo Pipol lo Territory?

“Lukim go olketa planteison hia. Olketa redi nao for harvestim.”—JOHN 4:35.

SONG 64 Hapi for Waka Long Harvest

WANEM IUMI BAE STORYIM *

1-2. Wanem nao Jesus minim taem hem talem disfala toktok lo John 4:35, 36?

TAEM Jesus wakabaot, hem go pasim staka field, luk olsem olketa field hia hem blo barley wea hem no redi yet for harvest. (John 4:3-6) Bihaen samting olsem fofala month bae barley hia just redi. So wanem Jesus talem maet no here stret, hem sei: “Lukim go olketa planteison hia. Olketa redi nao for harvestim.” (Readim John 4:35, 36.) Wanem nao hem minim?

2 Taem Jesus story abaotem harvest, luk olsem hem story abaotem pipol. Tingim samting wea just happen. Olketa Jew no laek story witim olketa Samaritan, bat Jesus preach lo wanfala Samaritan woman and datfala woman hem lisin! And lo datfala taem wea Jesus gohed for story abaotem olketa field wea ‘redi for harvest,’ wanfala grup blo olketa Samaritan wea herem story blo Jesus from datfala woman, olketa kakam followim road for lanem samfala samting moa from hem. (John 4:9, 39-42) Wanfala buk wea story abaotem Bible, hem sei: “Wei wea olketa pipol hia . . . laek kasem Jesus kwiktaem showimaot olketa olsem grain wea redi for harvest.”

Wanem nao iumi shud duim sapos iumi savve olketa field blo iumi hem “redi nao for harvestim”? (Paragraf 3 storyim diswan)

3. Sapos iu garem semkaen tingting olsem Jesus abaotem pipol, hao nao datwan bae helpem iu kamap gud lo wei for preach?

3 Waswe lo pipol wea iu preachim gud nius lo olketa? Waswe, iu ting lo olketa olsem grain wea redi for harvest? Sapos iu ting olsem, bae datwan helpem iu lo thrifala wei. First, iu bae no delay for duim preaching waka. Taem blo harvest hem no taem for delay, so iu bae no laek weistim taem. Mek-tu samting, iu bae hapi bikos iu lukim pipol acceptim gud nius. Bible sei taem blo harvest hem taem for hapi. (Aesaea 9:3) Mek-thri, iu bae ting dat each wan wea iu meetim savve kamap wanfala disaepol, so iu bae changem story for fitim wanem man interest lo hem.

4. Wanem nao bae iumi lanem from aposol Paul lo disfala study?

4 Samfala disaepol blo Jesus maet tingse hard for olketa Samaritan kamap disaepol, bat Jesus no ting olsem. Hem luksavve dat olketa savve kamap disaepol. Iumi tu need for ting lo pipol lo territory blo iumi olsem olketa wea savve kamap disaepol blo Christ. Aposol Paul showimaot nambawan example for iumi followim. Wat nao iumi savve lanem from hem? Lo disfala study, bae iumi storyim hao Paul (1) hem savve lo samfala samting abaotem biliv blo olketa wea hem preach lo olketa, (2) hem luksavve wat olketa interest lo hem, and (3) hem luksavve dat olketa savve kamap disaepol blo Jesus.

WAT NAO BILIV BLO OLKETA?

5. Why nao Paul minim gud olketa lo sinagog?

5 Staka taem Paul preach lo sinagog blo olketa Jew. Olsem example, lo sinagog lo Thessalonica for “thrifala Sabbath hem iusim olketa Holy Raeting for story witim olketa [Jew].” (Acts 17:1, 2) Luk olsem Paul feel free for story insaed sinagog bikos hem growap olsem wanfala Jew. (Acts 26:4, 5) Paul minim gud olketa Jew, dastawe hem no fraet for preach lo olketa.—Phil. 3:4, 5.

6. Hao nao pipol lo market lo Athens olketa difren from pipol wea Paul preach lo olketa lo sinagog?

6 Bihaen Paul mas ranawe from olketa wea persecutim hem lo Thessalonica and lo Beroea, hem kasem Athens. Lo there tu, hem “story long olketa Jew and nara pipol wea worshipim God.” (Acts 17:17) Bat taem hem preach lo market, Paul garem difren audience. Samfala wea lisin hem olketa savveman and olketa Gentile wea ting lo message blo Paul olsem wanfala “niu teaching.” Olketa sei lo hem: “Iu storyim samfala samting wea here difren long mifala.”—Acts 17:18-20.

7. Olsem Acts 17:22, 23 storyim, hao nao Paul changem story for fitim pipol?

7 Readim Acts 17:22, 23. Hao Paul story lo olketa Gentile lo Athens hem difren from hao hem story lo olketa Jew lo sinagog. Maet Paul askem hemseleva, ‘Wat nao pipol lo hia bilivim?’ Hem lukluk gud lo olketa samting wea stap raonem hem and hem lukim hao olketa worship. Then, Paul trae for faendaot lo eni biliv blo olketa wea hem klosap semsem witim truth lo Bible. Wanfala man for raet abaotem Bible hem sei: “From hem wanfala Jew Christian, hem luksavve olketa Greek hia heathen, so olketa no worshipim datfala ‘tru’ God blo olketa Jew and olketa Christian, bat Paul trae for helpem olketa luksavve datfala God wea hem story abaotem hem no wanfala niu God wea pipol lo Athens bae no savve lo hem.” So Paul willing for changem story blo hem. Hem talem olketa lo Athens dat message blo hem kam from datfala “god wea [olketa] no savve long hem” wea olketa bin trae for worshipim. Nomata olketa Gentile no savve gud lo Bible, Paul no givap lo olketa. Bat hem ting lo olketa olsem grain wea redi for harvest, and hem changem hao hem storyim gud nius lo olketa.

Followim example blo aposol Paul, for garem wei for luksavve, changem story, and ting lo pipol olsem olketa savve kamap disaepol (Paragraf 8, 12, 18 storyim diswan) *

8. (a) Hao nao bae iu luksavve lo religion blo pipol lo territory blo iu? (b) Sapos samwan sei hem garem religion finis, hao nao bae iu ansarem hem?

8 Olsem Paul, iumi mas garem wei for luksavve. Hem gud for lukluk for olketa samting wea showimaot wanem nao biliv blo pipol lo territory blo iu. Wat nao olketa putim lo haos or trak blo olketa? Waswe, nem, kaleko, lukluk blo hem, or hao hem toktok showimaot wat nao religion blo hem? Maet hem talem iu dat hem garem religion finis. Taem datwan happen lo wanfala spesol pioneer wea nem blo hem Flutura, hem ansa olsem, “Mi kam lo hia, no for forcem iu for bilivim wanem mi bilivim bat mi kam for story witim iu abaotem disfala subject . . . ”

9. Olketa wanem kaen subject nao iu luksavve samwan wea strong lo religion blo hem maet agree lo hem?

9 Olketa wanem subject nao maet iu savve storyim witim samwan wea strong lo religion blo hem? Trae for faendem subject wea hem bae agree lo hem. Maet hem worshipim wanfala God nomoa, hem maet luksavve Jesus nao sevem iumi olketa man, or hem maet bilivim dat iumi stap lo taem wea nogud tumas and wea klosap for finis. Iusim subject wea iutufala agree lo hem, and storyim Bible message lo wei wea bae mekem datfala man for interest.

10. Wanem nao iumi shud trae for duim, and why nao olsem?

10 Iumi need for tingim dat pipol maet no bilivim evri samting wea religion blo olketa teachim. So nomata iu savve wat nao religion blo hem, trae for faendaot wanem nao hemseleva bilivim. David, wanfala spesol pioneer lo Australia sei: “Distaem staka mixim olketa idea blo man witim wanem religion blo olketa bilivim.” Donalta, wea stap lo Albania, hem sei, “Samfala wea mifala meetim sei olketa garem religion, bat bihaen olketa sei olketa no really biliv lo God.” And tu, wanfala missionary brata lo Argentina storyim hao samfala pipol sei olketa bilivim Trinity, bat olketa maet no really bilivim dat Dadi, Son, and holy spirit olketa wan nomoa. Hem sei: “Taem mi savve pipol no bilivim evri samting wea religion teachim datwan mekem hem isi for faendem story wea mitufala bae agree lo hem.” So hem gud for faendaot wanem nao pipol really bilivim. Then, olsem Paul, iu savve “change for fitim evri didifren kaen man.”—1 Cor. 9:19-23.

WAT NAO OLKETA INTEREST LO HEM?

11. Olsem Acts 14:14-17 storyim, hao nao Paul mekem message blo hem for here interesting lo pipol blo Lystra?

11 Readim Acts 14:14-17. Paul luksavve lo wanem audience blo hem interest lo hem, and then hem changem story for fitim olketa. Olsem example, datfala crowd lo Lystra wea Paul story lo olketa, olketa garem lelebet savve or olketa barava no savve lo Bible. So Paul story lo wei wea hem bae isi for olketa minim. Hem storyim wei for harvestim staka kaikai and wei for enjoyim laef. Hem iusim olketa toktok and example wea olketa wea lisin lo hem savve kwiktaem for minim.

12. Hao nao iu bae luksavve lo wanem pipol interest lo hem, and for changem story for fitim olketa?

12 Garem wei for luksavve mekem iu minim wat nao pipol lo territory interest lo hem and changem story for fitim olketa. Taem iu go lo haos or iu lukim samwan, hao nao iu savve faendaot lo wanem hem interest lo hem? Hem gud for lukluk firstaem. Maet iu lukim hem waka lo garden, readim buk, repairim trak, or duim nara samting. Sapos fitim, iu savve iusim datwan for startim story blo iu. (John 4:7) Kaleko wea man werem maet showimaot hu nao hem, maet hem showimaot ples wea hem kam from, waka blo hem, or favorite sports team blo hem. Gustavo sei: “Mi startim story witim wanfala 19-year old boy wea werem T-shirt wea garem piksa blo wanfala famous singer. Mi askem datfala boy abaotem datwan, and hem talem mi why hem laekem datfala singer. Datwan lead go for wanfala Bible study, and distaem hem wanfala brata blo iumi.”

13. Hao nao iu savve offerim wanfala Bible study lo wei wea savve mekem pipol interest?

13 Taem iu offerim wanfala Bible study lo samwan, duim lo wei wea bae mekem hem interest, showim hem hao datfala study bae helpem hem. (John 4:13-15) Olsem example, wanfala woman wea interest invaetem wanfala sista wea nem blo hem Poppy for go insaed haos blo hem. Taem Poppy lukim wanfala certificate lo wall wea showimaot datfala woman hem wanfala professor wea studyim education, hem storyim dat iumi tu teachim pipol thru lo wanfala Bible study program and lo olketa meeting blo iumi. Datfala woman acceptim wanfala Bible study, lo next day hem go lo meeting, and no longtaem bihaen hem attendim wanfala circuit assembly. Wan year bihaen, hem baptaes. Askem iuseleva. ‘Wat nao olketa return visit blo mi interest lo hem? Waswe, mi savve storyim disfala Bible study program lo wei wea olketa bae interest lo hem?’

14. Hao nao iu savve changem hao iu conductim study for fitim each Bible student?

14 Bihaen iu startim wanfala Bible study, prepare for each Bible study wea iu conductim. Tingim living and wanem Bible student interest lo hem. Taem iu prepare, chusim wat scripture nao iu bae readim, olketa wanem video nao iu bae showim, and wanem kaen tokpiksa nao iu bae iusim for explainim truth lo Bible. Askem iuseleva, ‘Wat nao bae really pullim interest and kasem heart blo disfala student?’ (Provebs 16:23) Lo Albania, wanfala pioneer wea nem blo hem Flora studyim Bible witim wanfala woman, bat woman hia tok stret olsem, “Mi hard for acceptim teaching blo resurrection.” Flora no forcem woman hia for acceptim disfala teaching stretawe. Flora sei: “Mi luksavve bifor hem bae bilivim resurrection, hem need for savve lo God wea promisim datwan.” Start from datfala taem, lo each study, Flora strongim wei wea Jehovah garem love, wisdom and paoa. Gogo datfala student bilivim resurrection. Distaem hem wanfala faithful Witness blo Jehovah.

TING LO HEM OLSEM SAMWAN WEA SAVVE KAMAP DISAEPOL

15. Olsem Acts 17:16-18 storyim, olketa wanem kaen wei blo pipol lo Greece bifor nao mekem Paul feel nogud, bat why nao hem gohed preach lo olketa?

15 Readim Acts 17:16-18. Paul no givap for helpem olketa blo Athens, nomata datfala city fulap witim olketa idol, wei for durong, and olketa heathen teaching. Paul no letem wei wea olketa tok spoelem hem for mekem hem wikdaon. Bifor Paul kamap wanfala Christian hem tu ‘tok spoelem God, persecutim pipol, and nating showimaot respect.’ (1 Tim. 1:13) Lo sem wei wea Jesus ting lo Paul olsem man wea fit for kamap wanfala disaepol, Paul tu ting olsem abaotem pipol lo Athens. And samting wea hem tingim hem barava happen.—Acts 9:13-15; 17:34.

16-17. Wat nao showimaot evri difren kaen pipol savve kamap disaepol blo Christ? Storyim example.

16 Lo first century, evri didifren kaen pipol nao kamap disaepol blo Christ. Taem Paul raet lo olketa Christian wea stap lo Corinth, wanfala city lo Greece, hem storyim hao samfala insaed datfala kongregeson olketa criminal or olketa garem olketa wei for durong bifor. And hem sei, “Hem nao wei bilong samfala long iufala bifor. Bat God iusim spirit bilong hem for mekem iufala klin.” (1 Cor. 6:9-11) Sapos iu nao stap lo there, waswe, bae iu ting lo olketa olsem pipol wea bae change and kamap disaepol?

17 Distaem, staka willing for changem wei blo olketa mekem olketa fit for kamap disaepol blo Jesus. Olsem example, lo Australia wanfala spesol pioneer wea nem blo hem Yukina, lanem hao evri difren kaen pipol savve acceptim Bible message. Wantaem, lo wanfala real estate office, Yukina lukim wanfala young woman wea garem olketa tattoo and hem werem baggy kaleko. Yukina sei, “Mi lelebet hol bak, bat then mi start for story lo hem. Mi faendaot dat hem barava interest lo Bible dastawe samfala tattoo blo hem, hem olketa verse lo Psalms!” Datfala woman start for study and attendim olketa meeting. *

18. Why nao iumi shud no judgem pipol?

18 Waswe, Jesus tingse olketa field redi for harvest bikos hem expectim staka pipol nao bae followim hem? Nomoa. Olketa Scripture talem finis hao tu-thri nomoa bae garem faith lo hem. (John 12:37, 38) And tu, Jesus savve lukim wanem nao lo heart blo pipol. (Matt. 9:4) Nomata olsem, hem duim best for helpem olketa wea biliv, and hem strong for preach lo evriwan. So waswe lo iumi wea no savve wanem nao lo heart blo pipol? Iumi shud no judgem eniwan or eni territory! Bat, iumi shud ting lo pipol olsem olketa savve kamap disaepol. Marc, wanfala missionary lo Burkina Faso, sei olsem: “Pipol wea mi tingse olketa bae muv ahed, staka taem olketa nao stop for study. Bat pipol wea mi tingse olketa bae no muv ahed olketa nao gohed gud. So wanem mi lanem nao, hem gud for letem spirit blo Jehovah nao leadim iumi.”

19. Hao nao iumi shud ting lo pipol lo territory blo iumi?

19 Firstaem, maet iumi tingse no staka lo territory blo iumi olsem grain wea redi for harvest. Bat tingim wanem Jesus talem lo olketa disaepol blo hem. Field hem redi nao for harvestim. Pipol savve change and kamap disaepol blo Christ. Jehovah ting lo olketa hia olsem olketa barava spesol. (Hagae 2:7) Sapos iumi ting lo pipol olsem hao Jehovah and Jesus ting lo olketa, iumi bae lane abaotem hu nao olketa and wanem olketa interest lo hem. Iumi bae no ting lo olketa olsem stranger, bat iumi bae ting lo olketa olsem pipol wea savve kamap brata and sista blo iumi.

SONG 57 Preach Long Evri Difren Kaen Man

^ par. 5 Hao nao wei wea iumi ting lo pipol lo territory affectim hao iumi preach and teach? Disfala study storyim hao Jesus and aposol Paul ting lo olketa wea lisin lo tufala and hao iumi savve followim example blo tufala for tingim wat nao biliv blo pipol, wanem olketa interest lo hem, and for ting lo olketa wea iumi meetim olsem olketa savve kamap disaepol.

^ par. 17 Olketa article wea garem title “Bible Changem Laef Bilong Pipol” hem tu storyim hao pipol savve change. Olketa article hia stap lo olketa Wastaoa kam kasem 2017. Distaem hem stap lo jw.org®. Go lo ABAOTEM MIFALA > OLKETA EXPERIENCE.

^ par. 57 PIKSA: Wanfala couple preach from haos tu haos, olketa lukim (1) wanfala haos wea olketa keepim gud and garem olketa flaoa; (2) wanfala haos wea famili garem olketa smol pikinini; (3) wanfala haos wea olketa no keepim gud aotsaed and insaed tu; and (4) wanfala haos blo pipol wea lotu. Which haos nao bae iu faendem samwan wea luk olsem hem bae kamap wanfala disaepol?