Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 14

Roi Ḇemun Ḇeraker Ḇar Wambrur!

Roi Ḇemun Ḇeraker Ḇar Wambrur!

”Er ḇesambraḇ oso . . . srama smun sup ayedi kwar.”​—YL. 1:6.

DOYA 95 Sananai Ḇesnai Syadi Wer

ROI NA KOFARKOR *

1. Rosai nyan Naek Russell ma bati ḇyesya sḇukifarkor Refo ya, ma rosai ḇefnai fa ine nyan ḇepyum dirya?

NASYADI ro taun utin oser naiwara, Naek C. T. Russell ma bati ḇyesya siryur fa sfarkor kam Refo. Simarisen fa sifawi rosai Refo fyarkor kaku ḇekur Allah Yahwe I, Yesus Kristus i, snonkaku ḇemar sya moḇsa sḇerai, ma farsarser fasaspar ya. Sfarkor kuker nyan ḇepyan dam. Isoine snonkaku oso na ḇyuk fakfuken, mura sisewar mnuk ro Refo ḇekofenḇair roi anya. Ramnai, na sfasepen roi sfarkor kwar anna. Yahwe ifnoḇek snon ansine fa sifawi nabor kakaku ḇero Refo na. Ma kakaku nane nefandun kaker ḇe ko isof ro baboine.

2. Rofyor kosewar fa kofawi ḇardadi oso ro Refo, rosai na ḇefrur ko fa kokara sasar ḇardadi anya?

2 Ḇape fyoro ḇa mura, ḇefarkor Refo ansine smam napyan fa sifawi kakaku ḇero Refo na, mboi samswen fa sifawi pyum knam ro ḇardadi oso ḇero Refo na. Rosai ḇefnai ya? Oser ya, fyorno ido ḇardadi ḇero Refo insape kofawi pyum na fafisu ḇardadi anna ndarirya kwar. Ḇape, roi ḇese wer isya. Insama kofawi pyum ḇardadi oso, ipyum fa kofawi ḇardadi ani ḇesiper kada. Komam monda faro roi oso ḇo komam roi ḇese ḇa ido, nari kokara sasar ḇardadi ani. Rya nyan ḇeradine iso koḇukifarkor ḇardadi ro syap Yoel kwar. Inja, rwama komam kaḇer ḇardadi anna, ma kawos rosai ḇefnai fa kofadwer fawawi koḇena.

3-4. Isof ro fafisu ine, rosai kofawi kwar ḇekur ḇardadi ro Yoel 2:7-9 ya?

3 Wasya Yoel 2:7-9. Yoel ḇyardi kampam sya nari skakok sup Israel. Nakor ma urkor sena namnis ra singa. Kampam ḇenambri ansine na sanpres rokaker ḇero sup Israel! (Yl. 1:4, 6) Ro taun ḇe taun kwar, kofawi ḇardadi ine ḇyeḇair ḇe Yahwe kawasa Ḇyesi ḇefrur fararur ḇaḇeḇaryas pdef. Simnis ra kampam, oso ḇaḇeri ḇepok fa ḇedwarek si. Kofawi fararur ine dun roi ḇemun kwar faro ”sup”, ḇaido kawasa manfarkin agama sya sḇepoik si. *

4 Rofyor kowasya monda Yoel 2:7-9, rya roi kofawi kwar nane nkaku. Ḇape fafisu kokara pyum ḇardadi ani ḇesiper ido, insape kofawi fandun fa kofadwer fawawi koḇena. Rwama kawos roi rifyak ḇefnai kaku na.

ROI RIFYAK ḆEFNAI FA KOFADWER FAWAWI KOḆENA

5-6. Rosai na kofuken fyor kowasya (a) Yoel 2:20? (b) Yoel 2:25?

5 Ḇepon ya, komam kada roi Yahwe ikofen ḇekur kampam ansi: ”Nari Yayaw snonkaku ḇeraker ḇar wambrur [kampam] sya fa sḇinkwanbur mko.” (Yl. 2:20) Kampam ansi skurfasnai ḇe Saksi Yahwe ḇesouser Yesus parenta ḇyena fa sḇaryas ma sḇuk farkarkor ido, rosai ḇefnai fa Yahwe doḇe na iyaw si? (Yeh. 33:7-9; Mat. 28:19, 20) Nasnai kwar, Yahwe na ipok iyawbur manfamyan ḇesoasuser Ḇyesi ḇa, mboi iyaw roi oroḇaido snonkaku ḇembroḇ faro kawasa Ḇyesine.

6 Ḇesuru ya, kokarapan rosai wos ḇero Yoel 2:25. Yahwe ikofen ro mnuk ine radine, ”Nari Yaḇuk sadwer roi ḇepromes mkoḇena ro swaf taun-taun anna, fafisu kampam ḇemun, kampam ḇena prer ḇa, kampam ḇenambri, ma kampam ḇeyan ḇepek sanpres afuf mkoḇena. Isoine raryur sordade ḇeba Yawan kwar fa sra yoḇ mko ansya.” Komam kada, Yahwe doḇe na ’ḇyuk sadwer’ rosai kampam ansi skakok kwar na. Kampam ansi sḇeḇair ḇe Yahwe kawasa Ḇyesi ḇeḇaryas abar Karajan ido, rosai ḇefnai fa anun sḇaryas na nun ḇe roi ḇeḇye ḇa? Ḇekaku ya, abar sḇaryas na nadif snonkaku ḇeḇarḇor sya fa simbror ma sismai kankenem. (Yeh. 33:8, 19) Ine nun barakas ḇeba faro si!

7. Ro Yoel 2:28, 29 ya, rosai kofarkor ro wos ”raposa”?

7 Wasya Yoel 2:28, 29. Ḇekyor ya, fawar oser-oser ro ḇardadi ani. Mampan kada Yahwe doḇe, ”Raposa, nari Yasḇawer rur ḇesren Ayedi.” Ine kyur ḇe fafisu kampam ansi simnai ro fararur sena. Kampam ansi sḇeḇair faro manḇaryas ḇeḇaryas Allah Karajan Ḇyedi ido, rosai ḇefnai fa sifrur fararur ani fa imnai raposa insape Yahwe isḇawer rur ḇesren Ḇyedi ḇe si? Ḇekaku ya, bisa sḇaryas pdef ro taun ḇe taun kwar ro fafisu ḇesamswen ma sidwarek fararur sena kukro fafnoḇek ro Allah rur ḇesren Ḇyedi.

Naek J. F. Rutherford ma naek ḇesmai ramrem ḇesesya simkak ḇa ḇo sḇaryas Allah ras mankara Ḇyedi faro snonkaku ḇeḇarḇor ḇero dunya ine (Mam syos ḇe 8)

8. Kampam sap ro Fasasna 9:1-11 kyur ḇe mansei? (Mam sonin ḇero ḇarpon.)

8 Wasya Fasasna 9:1-11. Rwama kawos roi ḇefyak ya. Randak iwara, kokara kampam sap ro Yoel ḇardadi ḇyena nḇeḇair ḇe fararur ḇaḇeḇaryas, imnis kuker ḇardadi ḇero syap Fasasna. Ro ḇardadi ine, kampam sya ḇarpon sena namnis snonkaku ma ’roi smam imnis wower brawen’ ro siḇrusna. (Why. 9:7) Smun monda ”snonkaku [Allah mbroḇ Ḇyesi] ḇesma kakop aḇyair ro Allah ḇa ro andar sena” ro swaf paik ririm. Ine iso swaf faro kampam oso fa ikenem. (Why. 9:4, 5) Ine kyurfasnai ḇe Yahwe manfamyan Ḇyesi ḇesmai ramrem sya. Simkak ḇa ḇo sḇaryas anun samamyai faro dunya ḇeḇarḇor ine, ma nafnai fa ḇewaira ḇe dunya ine sya simarisen ḇa kaku.

9. Rosaiso roi ḇesisye kaku ro Yoel ḇardadi ḇyena ma Yohanes fasasna ḇyedi ḇekur kampam sya?

9 Kakuḇae, ro ḇardadi ḇero syap Fasasna ma syap Yoel roi ḇemnis naisya. Ḇape roi ḇesisye kaku naisya kako. Kwarapan: Ro Yoel ḇardadi ḇyena, kampam sya sanpres rokaker na. (Yl. 1:4, 6, 7) Ro fasasna Yohanes myam na, kampam sya ”sidwarek si fasan awer aḇris roḇa ai knam, roḇa rokaker ḇesena” ḇero supswan. (Why. 9:4) Kampam Yoel myam sya sramaker ḇar wambrur. (Yl. 2:20) Kampam Yohanes myam sya sisasyar ro munaiḇui. (Why. 9:2, 3) Ro Yoel ḇardadi ḇyena, Yahwe iyaw kampam ansi. Mboi ro syap Fasasna, Yahwe iyaw kampam ansya ḇa, mboi ryir si fa sifrur fararur sena isof nabro. Sikofenḇair ro Refo ḇa snar Yahwe imarisen faro si ḇa.​—Mam kotak ”Ḇardadi Ḇekur Kampam—Rya Simnis Mboi Siḇese Kero.”

10. Fasnaiḇair ro Refo roi ḇefasnai kampam sap ro syap Yoel ima iḇese ro kampam sap ro syap Fasasna.

10 Roi ḇesisye nane nafnoḇek ko fa kofawi ḇardadi oso na imnis kuker ḇese ya ḇa. Inja, kampam sap ro syap Yoel siḇese ro kampam sap ro syap Fasasna. Kowasya ro Refo kada, fyorno ido sap roi oso fa sḇukiḇair roi ḇesisye. Imnis raris, ro Fasasna 5:5, sap Yesus i ḇe ’Singa ro er Yehuda’, ḇape ro 1 Petrus 5:8, sap Ibiris i ḇe ’singa ḇeaur’. Raris roi rifyak kawos kwar anna, fandun fa kofawi knam kaku ro Yoel ḇardadi ḇyena.

KNAM KAKU ḆYENA

11. Rariso Yoel 1:6 ma 2:1, 8, 11 nafnoḇek ko fa kofawi kampam ansya?

11 Komam pyum mnuk ḇese ro Yoel ḇardadi ḇyena kada, na kofawi isya dawosḇair mamamun ro sordade sya. (Yl. 1:6; 2:1, 8, 11) Yahwe doḇe nari iwan sordade ḇeba (sordade Babilon sya) fa sḇuk samamyai faro snonkaku Israel ḇesoasuser ḇa sya. (Yl. 2:25) Sap sordade ansine ḇe ”snonkaku ḇeraker ḇar wambrur” kukro snonkaku Babilon sya sramuma ro ḇar wambrur fa smun snonkaku Israel sya. (Yl. 2:20) Sordade ansya seḇefasos pyum raris kampam sya. Yoel doḇe, ”Oser-oser imbran ḇe ḇarpon ro nyan ḇyena. . . . Sisun mundum ḇe kota, ma sifrar ro ander boya. Sek ro rum-rum boya, ma sisun ro kekbir raris ḇekaraw sya.” (Yl. 2:8, 9) Kwarapan roi nane kada. Sordade sya sisya sro moḇ nakam. Snonkaku sya sna moḇ fa siyokef si ḇa. Snonkaku oso ḇaḇeri ḇefrarbur sordade Babilon sya!

12. Rariso Yoel ḇardadi ḇyena ḇekur kampam ndarirya?

12 Raris kampam, snonkaku Babilon (snonkaku Khaldea) sisun mundum fa smun Yerusalem ro taun 607 SM. Refo ikofen, ”Snonkaku Khaldea raja sedi myun si, ḇemun romawa babo sesya kuker sumber ro moḇ ḇesren sedi. Raja ani nya saswar oḇa faro roma ḇaido inai babo sya, ḇesinan ḇaido ḇeryar ḇa sya. Allah ḇye si fa sro raja ḇramin ḇyedi. Ryap Allah ḇekaku rum Ḇyedi, kyarḇaken ander Yerusalem, ryap ayar karui ḇenako ḇyena, ma kyakok roi ḇebor ḇemaeja kam.” (2 Taw. 36:17, 19) Fafisu sordade Babilon skakok mnu ani raposa, kawasa sya sikofen ḇo soḇe, ”Ine iso moḇ ḇesyor ḇena snonkaku ḇa ḇaido aiwan sya sḇarek ro dia ḇa, ma sḇuk na kwar faro snonkaku Khaldea sya.”​—Yer. 32:43.

13. Fasnaiḇair knam kaku ro Yeremia 16:16, 18.

13 Taun ri 200 fyor Yoel ikofenḇair ḇardadi ḇyena kwar, Yahwe iwan Yeremia i fa ikofenḇair roi ḇese wer. Doḇe ḇemun sya nari sisewar snonkaku Israel ḇefrur roi ḇeḇarḇor fa sfor sikam. ”Yahwe doḇe, ’Nari Yawan mandaswan ḇebor sya, ma mandaswan ansi nari sfor si. Raposa, nari Yawan ḇeyawyaw ḇebor sya, ma ḇeyawyaw ansi nari sisewar si ro bon nakam ma ro urek nakam, ma ro swaf-swaf ḇero karui fofen na. . . .  Nari Yamunsu kaku sasar ma ḇarḇor sena.’” Soren ma supyado napok ḇa fa nayokef snonkaku Israel ḇemewer ḇembror sya.​—Yer. 16:16, 18.

PAYAMYUM KYAḆER

14. Fafisu risai wos ro Yoel 2:28, 29 ndarirya?

14 Yoel nya abar ḇepyum fa ikofenḇair na. Sup ani nari ipyum kaḇer. (Yl. 2:23-26) Ramnai ro ras ḇarpon iyama, nari roḇean rur nabor naisya. Yahwe ikofen, ”Nari Yaḇuk rur ḇesren Yedi faro snonkaku sairirya monda, romawa inai mkoḇesi nari sawos ḇardadi, . . .  Ma nari Yaḇuk rur ḇesren Yedi faro women snon ma bin Ayesi.” (Yl. 2:28, 29) Wos nane ndarirya ḇeri rofyor er Israel sya skaḇer ro Babilon ḇa. Mboi, swaf taun riutin nande mura insape ndarirya, isoine ro ras Pentakosta taun 33 M. Kofawi na ro?

15. Imnis wos ro Farfyar 2:16, 17, wos ḇesisye rosai Petrus ikofen rofyor dap kaḇer Yoel 2:28 ya, ma rosai knam ya?

15 Rur ḇesren fyarkin Manwawan Petrus i fa ikofenḇair wos ro Yoel 2:28, 29 ndarirya ro ras Pentakosta. Ro ras anya, indokada oras siw arwo, Yahwe ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fa nasabu, mura snonkaku ḇesmai rur ḇesren sya sakkawos ’fararur ḇeba Allah ifrur na’. (Kis. 2:11) Rur ḇesren fyarkin Manwawan Petrus i fa ḇyuk wos ḇesisye fyor dapḇair kaḇer Yoel ḇardadi ḇyena. Mam wos ḇesisye anya ke? (Wasya Farfyar 2:16, 17.) Fyor Petrus irandak Yoel ḇardadi ḇyena, ḇyuk wos ”raposa” ḇa, mboi doḇe, ”Ro ras ḇepupes.” Petrus isya dawosḇair swaf fanam ḇe farmakakok Yerusalem ma bait ḇyeja. Ro swaf anya, Allah ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi faro snonkaku sairirya kam. Ine kyurfasnai swaf ya kawan kaku insape Yoel ḇardadi ḇyena ndarirya.

16. Rariso rur ḇesren nfarkin fararur ḇaḇeḇaryas ro abad randak ma ro baboine?

16 Fafisu Allah ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi faro snonkaku Kristen ro abad randak sya kwar, sirandak fararur ḇaḇeḇaryas isoine fararur nari sifrur isof ro supswan ḇesiper. Indokada taun 61 M fafisu Manwawan Paulus fyas syapram ḇe sidang Kolose, doḇe abar ḇepyum ine sḇaryas na kwar faro braur syakam ḇero farsyos baḇ ya. (Kol. 1:23) Ro fafisu Paulus ikenem ya, braur syakam kyur ḇe moḇ ḇero supswan ine isoine moḇ Paulus ma ḇesesya sra yoḇ na. Yahwe ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fa fyarkin fararur ḇaḇeḇaryas, inja baboine fararur anna nambran pdef ”isof ro supswan pember” ya!​—Kis. 13:47; mam kotak ” Nari Yaḇuk Rur Ḇesren Yedi.”

ROSAI ḆEFADWER YA?

17. Rariso fawawi koḇena ḇekur kampam sap ro Yoel ḇardadi ḇyena neḇefadwer kwar?

17 Rosai ḇefadwer kwar? Baboine kofawi pyum kaku ḇardadi ḇero syap Yoel 2:7-9. Nasnai kwar, mnuk-mnuk nane nḇeḇair ḇe fararur ḇaḇeḇaryas koḇena ḇa, mboi nkur ḇe sordade Babilon ḇerama fa skakok Yerusalem ro taun 607 SM.

18. Rosai ḇefadwer ḇa ro Yahwe kawasa Ḇyesi?

18 Rosai ḇefadwer ḇa? Yahwe kawasa Ḇyesi sḇuk nyan risai monda fa sḇaryas pdef abar ḇepyum ro moḇ sairirya kam. (Mat. 24:14) Pamarenta oso ḇaḇeri na idwarek ko fa kosouser parenta fa koḇaryas. Snar Yahwe ḇyebarakas ko, koryaḇ syadi wer ma koḇaryas abar ḇepyum Karajan kuker makak ḇa! Kofasnai pdef sne ḇerun fa kor Yahwe ifnoḇek ko insama kofawi pyum kaku ḇardadi ro Refo na. Kokyar ro fafisu Yahwe dap kwar, na fyarkin ko fa kofawi kakaku nakam!​—Yoh. 16:13.

DOYA 97 Kokenem kuker Allah Wos Ḇyena

^ par. 5 Fafisu taun ḇe taun kwar, kokyar ḇardadi ḇero syap Yoel fasal 1 ma 2 kyur ḇe fararur ḇaḇeḇaryas kofrur ro baboine. Ḇape, roi rifyak naisya ḇefnai kaku ko fa kofadwer fawawi koḇena ḇekur mnuk-mnuk ḇero Yoel ḇardadi ḇyena. Rosairya monda?

^ par. 3 Imnis raris, mam awawos ”Hikmat Yehuwa Nyata dari Karya Ciptaan” ro syap Menara Pengawal 15 April 2009, ram 15-16.