Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 24

”Ḇe Sanerine Isiper fa Yaḇesyowi Snonsnon Bedi”

”Ḇe Sanerine Isiper fa Yaḇesyowi Snonsnon Bedi”

”Ḇe sanerine isiper fa yaḇesyowi snonsnon Bedi. Yasandik Au, sye Yahwe Allah yedi, kuker sanerine ḇesiper.”​—MZ. 86:11, 12.

DOYA 7 Yahwe, Samambraḇ Nkoḇedi

ROI NA KOFARKOR *

1. Makak faro Allah ido rosairiri, ma rosai ḇefnai fa snonggaku ḇeswar Allah smam roi ine fyandun kaku?

SNONGGAKU Kristen sima siswar Allah, ma simgak faro I kako. Sia skara roi risuru suine suḇese kaku. Imbape, makak kawos ro dine ima imnis ra komgak faro roi ḇefrur makakak risyaḇa. Nari kawos makak oso ḇese. Snonggaku sya simgak faro Allah ido, na smanen kaku ma sesyowi I kuker sne ḇesiper. Simewer sifrur fa Kma sedi ro nanggi imarisen ḇa kukro simewer wis sena kuker I namuk.​—Mz. 111:10; Ams. 8:13.

2. Imnis Raja Daud wos ḇyena ro Mazmur 86:11, roi risuru rosai nari kawos ya?

2 Wasya Mazmur 86:11. Fyor kwara wos ine, nari woḇe Raja Daud ima ifawi kaku fandun fa ḇyesyowi Yahwe I. Rwama kawos rariso koso Raja Daud nadi ḇyena ro kenem koḇena. Ḇepon ya, nari kawos roi ḇefnai kaku fa koḇesyowi Allah snonsnon Ḇyedi. Ḇesuru ya, nari kawos moḇsa kofasnai koma koḇesyowi kaku Allah snonsnon Ḇyedi ro kenem koḇena ro ras ḇe ras.

ROSAI ḆEFNAI FA KOḆESYOWI KAKU SNONSNON YAHWE?

3. Rosai ḇefnoḇek Moses i kwar fa ḇyesyowi pdef Allah snonsnon Ḇyedi?

3 Kowasenpan, Moses dores ro bon karui ma myam Yahwe fyasnai baba Ḇyena ro ḇarpon ḇyeja. Na moḇsa Moses ḇyaḇir rai? Syap Pemahaman Alkitab doḇe ”rya inema fasasnai ḇeba kaku snonggaku smam randak rofyor Yesus ryama ḇe supswan ine ḇaim”. Moses ryower malaikat oso doḇe, ”Yahwe, Yahwe iso Allah ḇesawarwar, ḇefrur pyum, ḇemasasor fasaw ḇa ma ḇefo kuker saswar soasuser ma kakaku, ḇefasnai saswar soasuser faro snonggaku syaran ma syaran sya. Ḇyuk ampun faro roi ḇesasar, ḇaḇeyuk, ma sasar.” (Kel. 33:17-23; 34:5-7) Moses na iswarepen sarisa ani fyor ikofenḇair snonsnon Yahwe. Iso ḇefnai fa ḇarpur ya Moses ḇyuk swarapepen faro er Israel fa sesyowi Allah sedi snonsnon Ḇyedi.​—Ul. 28:58.

4. Rosai na ḇefnoḇek ko fa koḇesyowi syadi Yahwe I?

4 Fafisu kun snonsnon Yahwe, na kokarauser kako moḇ kenem Ḇyena rai. Koswarepen kaku rari ḇepyum Ḇyena, raris papoik, fawinanem, nanapes, ma saswar. Kokarauser na ma rari ḇesena ido, na koḇesyowi syadi Yahwe I.​—Mz. 77:11-15.

5-6. (a) Rosai knam kaku ro Allah snonsnon Ḇyedi? (b) Ro Keluaran 3:13, 14 ma Yesaya 64:8, moḇsa Yahwe ifrur marisen Ḇyena fa ndarirya rai?

5 Rosai kofawi ḇekur knam kaku ro Allah snonsnon Ḇyedi? Manḇefawinanem ḇebor sya soḇe snonsnon Yahwe, knam ya iso ”Iso Ḇefnai Ḇedar fa Ndarirya”. Ine kyurfasnai oso ḇaḇeri na ḇedwarek Yahwe I ro ifrur marisen Ḇyena fa ndarirya, ma syambraḇ fa ifrur rosai imarisen na. Rariso?

6 Yahwe ḇye rosai monda fyandun na fa ifrur marisen Ḇyena ndarirya. (Wasya Keluaran 3:13, 14.) Ro syap-syap koḇena, sikofenḇair ker roi ḇepyum ro Yahwe nane. Yahwe bisa ḇye manfamyan Ḇyesi ḇe roi fyandun na fa ifrur marisen Ḇyena ndarirya. (Wasya Yesaya 64:8.) Rarirya, Yahwe ifrur roi imarisen na fa namnis. Roi oso ḇaḇeri na ḇedwarek marisen Ḇyena fa ndarirya kaku.​—Yes. 46:10, 11.

7. Rosai na kofrur wer fa koḇesyowi syadi Kma koḇedi ro nanggi?

7 Koḇesyowi syadi Kma koḇedi ro nanggi ido, na kofrur roi risuru suine. Ḇeoser ya, kokarauser rosai ifrur ḇe ko kwar. Imnis raris, kokarauser Yahwe fararur ḇepyum Ḇyena ido, nari koḇesyowi kaku na. (Mz. 8:3, 4) Ḇesuru ya, kokarauser rariso Yahwe ifnoḇek ko fa kofrur marisen Ḇyena. Snonsnon Yahwe iser roi ḇefrur fa koḇesyowi kaku na. Snonsnon ani ḇyeḇair ḇe roi nakam ḇekur ḇe Kma koḇedi, roi ifrur kwar nakam, ma roi nari ifrur wer.​—Mz. 89:7, 8.

”NARI YAKOFENḆAIR SNONSNON YAHWE”

Roi Moses fyarkor na nbuk sneprei. Fyarkor ḇepon snonsnon Yahwe ma rari Ḇyena (Mam syos ḇe 8) *

8. Ro Ulangan 32:2, 3, rosai Yahwe imarisen fa manfamyan Ḇyesi sifrur faro snonsnon Ḇyedi?

8 Kero wer er Israel imbe sisun ḇe Sup Ḇaḇeasas. Fafisu anya, Yahwe fyarkor wos ḇero dow oso yoḇ Moses i. (Ul. 31:19) Mura, Moses fyarkor dow anya ḇe kawasa ansi. (Wasya Ulangan 32:2, 3.) Kokarauser mnuk 2 ma 3 kada, nari kofawi snai kaku Yahwe imarisen snonggaku sya sifawi snonsnon Ḇyedi, imewer smam ima isren kaku rawo sipok sap I ḇa. Yahwe imarisen ḇraur Ḇyesi kam sifawi snonsnon Ḇyedi. Kawasa Israel sna syowi ḇeba kaku fa srower Moses fyarkor si ḇekur Yahwe I ma snonsnon ḇeba Ḇyedi. Roi Moses fyarkor yoḇ si nafrur fa kakyar sena nsambraḇ ma dun sneprei faro si, raris mekem ḇemis-mis ḇefrur fa rokaker na nasur pyum. Moḇsa na nyan koḇukifarkor imnis ra Moses i?

9. Moḇsa kofrur Allah snonsnon Ḇyedi fa isren rai?

9 Ro ḇaḇeḇaryas koḇena, komarisen kofasnai ro Refo faro snonggaku kosrow sya snar Allah snonsnon Ḇyedi iso Yahwe. Koḇuk syap ḇe si, kofasnai vidio, ma roi ḇero situs koḇedi ḇesandik Yahwe I. Ro moḇ kofararur, rumfarkor, ḇaido fafisu kofrur marandan, kona swaf fa kawosḇair Allah ḇesaswar koḇedi ma rosai imarisen na. Kokofenḇair ḇe snonggaku kosrow sya roi ḇepyum nari Yahwe ifrur faro ko ma supswan ine. Srower na ido, insape na sifawi Yahwe iswar kaku ko. Rofyor kokofen roi ḇekaku ḇekur Kma ḇesaswar koḇedi, koisya kofrur fa Allah snonsnon Ḇyedi isren. Kofnoḇek snonggaku sya fa sifawi roi sfarkor kwar ro bondi ḇekur Allah, nama anggarkar nairi. Roi kofarkor si nama neknam ro Refo ma nun sneprei faro si.​—Yes. 65:13, 14.

10. Fafisu koḇuk farkarkor Refo, rosai ḇefnai fa kofarkor si Allah parenta ma marisen Ḇyena monda ḇa?

10 Fafisu koḇuk farkarkor Refo, komarisen kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa sifawi ma sap snonsnon Yahwe. Ḇesyadi wer, koḇe kofnoḇek si fa smambir pyum Yahwe I. Imbe kofnoḇek si fa smambir Yahwe ido, kofasnai farkarkor, parenta, ma marisen Ḇyena monda ḇa. Ḇefarkor pyum Refo sya, na sfarkor Allah parenta Ḇyena ma simarisen na kako. Mboi, ḇefarkor ansine nari sisouser Yahwe kukro siswar faro I ke? Koswarepen, Eva ifawi Allah parenta Ḇyena ḇae, mboi iswar Allah ḇa. Adam dakfrur rarirya kako. (Kej. 3:1-6) Inja, kofarkor si Allah parenta ma marisen Ḇyena nama napyum kwar, mboi nane nasrow ḇaime.

11. Fafisu koḇuk farkarkor ḇekur Yahwe parenta ma marisen Ḇyena, rosai na kofrur insama ḇefarkor Refo sya siswar Yahwe I?

11 Yahwe parenta ma marisen Ḇyena dun payamyum faro ko ḇesya kwar. (Mz. 119:97, 111, 112) Imbape, ḇefarkor Refo na skara rarirya ḇa rawo manggunsi sifawi Yahwe ḇyuk parenta anna kukro iswar si. Inja, ipyum fa kofuken si radine, ”Kwara ido, rosai ḇefnai fa Allah dor manfamyan Ḇyesi fa sifrur roi ine ḇaido sifrur awer roi iwa? Rosai kofarkor ro roi ine ḇekur Sinan I?” Kofnoḇek si fa skara Yahwe I ma siswar kaku snonsnon Ḇyedi ido, rosai kofarkor yoḇ si nari nsun ro sisnesna. Ḇefarkor Refo kuker konsya nari siswar Yahwe I ma parenta ḇyuk ḇe ko na kako. (Mz. 119:68) Kakyar sena nari nsambraḇ syadi ma nafnoḇek si fa simkuepen pdef ro samswen ḇekur si na.​—1 Kor. 3:12-15.

”NGGOMA NARI NGGOSO YAHWE, ALLAH NGGOḆEDI”

Fafisu oso, Daud myam monda fa sneri isiper faro Yahwe wer ḇa (Mam syos ḇe 12)

12. Rosai Daud ifrur rawo sneri isiper faro Yahwe I wer ḇa, ma roi ifrur anna dun rosai?

12 Ro Mazmur 86:11, Raja Daud doḇe ”ḇe sanerine isiper”. Inema wos ḇefandun kaku. Ro fafisu ikenem ya, myam ro manggundi kwar sneri ipyan kaku fa ismai fafrowes fa ifrur roi ḇesasar. Ras oso, dores ro rum ḇyedi bo ya, mura myam bin oso imasi. Bin ine swari isya kwar. Fafisu ya, Daud sneri isiper faro Yahwe I pdef ke? Daud ifawi Yahwe doḇe, ”Wamarisen awer faro min bedi swari.” (Kel. 20:17) Imboi, myam ker bin ani. Sneri ḇyesuru kukro imarisen bin ani, Bat-syeba i, ma swaf anya kako imbe ifrur Yahwe marisen Ḇyena. Daud iswar ma imgak faro Yahwe I ro swaf kawan kwar. Mboi ro fafisu anya, Daud ifrur roi ḇeḇyeḇa kaku. Dun sanandik ḇe snonsnon Yahwe ḇa. Roi Daud ifrur na kako dun samswen faro snonggaku ḇesasar ḇa, kina ḇyesi kako.​—2 Sam. 11:1-5, 14-17; 12:7-12.

13. Moḇsa kofawi Daud fyarmyan kaḇer ḇe Yahwe I kuker sne ḇesiper rai?

13 Yahwe ifnoḇek Daud i fa ifawi ifrur sasar ḇeba kwar, ma nya wis ḇepyum kaḇer kuker Yahwe I. (2 Sam. 12:13; Mz. 51:2-4, 17) Daud iswarepen samswen ḇekur i fafisu imgak faro Yahwe kuker sne ḇesiper ḇa. Fasfas kasun faro Mazmur 86:11, doḇe, ”Ḇe sanerine isiper.” Yahwe ifnoḇek Daud i fa fyarmyan kaḇer ḇe I kuker sne ḇesiper ke? Imbo. Ḇarpur mura, fyor Yahwe ikofen ḇekur Daud i, Yahwe dap i ḇe snon ḇena sne ḇesiper faro I.​—1 Raj. 11:4; 15:3.

14. Fakfuken rosai na kofuken kaku ḇe manggunko, ma kofuken na kukro?

14 Daud farfyar ḇyenane nafrur fa kosambraḇ ma nḇe swarapepen kako faro ko. Sasar ḇeba ḇyena nbuk swarapepen faro ko ro baboine. Insape kofarmyan ḇe Yahwe ke, kofarmyan fyoro kwar ke, ipyum fa kofuken manggunko, ’Yapampum Setan farawrowes ḇyena fa yafarmyan ḇe Yahwe I kuker sne ḇesiper ḇa ke?’

Setan na syewar kaku fa kofarmyan ḇe Yahwe kuker sne ḇesiper ḇa. Koso awer i! (Mam syos ḇe 15-16) *

15. Koḇesyowi Allah ido, moḇsa na kyadaunwarek ko rofyor sonin ḇeḇyeḇa nsasyar ro ḇarpon ko?

15 Imnis raris, rofyor mam ro Televisi ḇaido Internet ḇo mam sonin ḇefnai fa kwara roi ḇeḇyeḇa ido, rosai na wafrur ya? Imbude kwara ḇeri sonin ḇaido felem anya iḇyeḇa manggun ḇa. Imbape, kosasor ko ḇa ido nari Setan ḇye na fa kofarmyan kuker sne ḇesiper wer ḇa. (2 Kor. 2:11) Sonin anya imnis ra mgan sikmerpaf ai baken oso. Ḇepon ya, mgan ani syun fawas ro ai baken ani rawo muniwara ai baken anya ikpefe. Inja, sonin ḇeḇyeḇa ima imnis ra ḇar ḇesar ro mgan ani. Randak smam naḇyeḇa manggun ḇa ḇaido rya nsasar ḇa, mboi fasaw kaku nafnai fa snonggaku oso sneri isiper ḇe Yahwe I wer ḇa. Mura ido, na ifrur sasar ma isoasuser wer ḇa. Inja, pampum ḇeri roi ḇemnis ḇa na insama nsun ro snembri ḇa. Swewar kaku fa ḇesyowi snonsnon Yahwe kuker sne ḇesiper!

16. Fafisu kosmai farawrowes fa kofrur roi ḇesasar, fakfuken risai ipyum fa kofuken faro manggunko?

16 Setan ḇye roi ḇese kako fa ḇyukifrowes ko insama kofrur roi ḇesasar. Rosai na kofrur ya? Imbude fasaw kaku kokara roi nane naḇyeḇa manggun ḇa. Rupa ra kokara ḇo koḇe, ’Yafrur na monda kukro na sipok sisasyar aya ro sidang ḇa, nanema sasar ḇeba risya ḇa.’ Kakara ḇeradine syasar bos. Inja, ipyum fa kofuken manggunko, ’Setan isya ḇyuk roi ine fa ifrowes aya insama yafarmyan ḇe Yahwe kuker sne ḇesiper wer ḇa ke? Yafrur sasar ido, nari nafnai fa snonsnon Yahwe iḇyeḇa ke? Roi yafrur ine dun aya fa yafanam ḇe Allah ke yaḇinggwan ro I?’ Kokarauser pyum fakfuken anna. Konadi ḇo kor fawawinanem insama kokarem na kuker sne ḇesiper. (Yak. 1:5) Kofrur roi ine ido, nari nḇe fadadiren ḇe ko. Roi nane nafnoḇek ko fa kopampum farawrowes na ḇeri, raris Yesus i fyor ikofen, ”Ibiris, wabur Aya!”​—Mat. 4:10.

17. Rosai ḇefnai fa kofarmyan ḇe Yahwe I kuker sne ḇesiper ḇa ido, nari neroi oḇa? Buk wos sarḇer.

17 Kofarmyan ḇe Yahwe I kuker sne ḇesiper ḇa ido, nari neroi oḇa. Kokarapan tim olahraga oso sna kakara oser ḇa. Sia simarisen sisewar snonsnon faro manggunsi, sia wer sifnak imnis akurfasnai na ḇa, ma ḇesesya simewer srower ḇefarkor si. Tim ine na sipok sismai juara ḇa. Imbape, tim ine seoser kada na sismai. Kosnesna ima imnis raris tim ḇepyum rofyor roi kakara, komarisen, ma koḇaḇir na neoser monda faro fararmyan ḇe Yahwe I. Koswarepen, Setan imbe ifrur ko fa kofarmyan ḇe Yahwe kuker sne ḇesiper ḇa. Imarisen kakara, marisen, ma roi koḇaḇir na namnis kuker Yahwe marisen Ḇyena ḇa. Mboi, fandun fa komam pyum kaku insama sne koḇena nasiper faro Yahwe I. (Mat. 22:36-38) Komewer komam monda Setan ifrur ko fa kosnesna nasiper wer ḇa!

18. Raris wos ḇero Mikha 4:5, rosai imbe kofrur ya?

18 Raris Daud i, koḇenadi ḇe Yahwe I ḇo kokofen, ”Ḇe sanerine isiper fa yaḇesyowi snonsnon Bedi.” Kosewar fa kokenem imnis rosai kor ro nadi koḇena. Koḇe kun snemuk ro ras ḇe ras, ḇeba ke kasun ke, kosewar kaku fa koḇesyowi snonsnon Yahwe. Rarirya ido, kofasnai ro kenem koḇena koma Saksi Yahwe siko. (Ams. 27:11) Rarirya, nari kokame kokofen raris rosai Nabi Mikha ikofen na, ”Nggoma nari nggoso Yahwe, Allah nggoḇedi, isof fyoro-fyoro.”​—Mi. 4:5.

DOYA 41 Rwower Nadi Yena

^ par. 5 Ro farkarkor ine, na kofarkor ro rosai Raja Daud ikofen ro nadi ḇyena ḇero Mazmur 86:11, 12. Rosaiso knam ro koḇesyowi snonsnon Yahwe? Rosai ḇefnai fa koḇesyowi kaku snonsnon ḇesren ine? Ma rariso komgak faro Allah nari kyadaunwarek ko rofyor kosmai fafrowes fa kofrur roi ḇesasar na?

^ par. 53 SONIN: Moses fyarkor Allah kawasa Ḇyesi dow oso ḇefasnai syowi faro Yahwe I.

^ par. 57 SONIN: Eva pyampum marisen ḇesasar na ḇa. Imbape, kopampum sonin ḇaido anun ḇefnai fa kokara roi ḇeḇyeḇa ma kofrur roi ḇeyun sanandik ḇe Allah snonsnon Ḇyedi ḇa.