Faigi nösi

Faigi ba gangolifa

Joseph F. Rutherford hegöi ira talifusöda tanö böʼö si fao khönia me möi ira laʼondrasi Eropa

1920—Otu Fakhe Silalö

1920—Otu Fakhe Silalö

BA WAMOBÖRÖ ndröfi 1920-an, mohiʼa dödö ndraono mbanua Yehowa ba wamalua halöwöra. Ayati nifili ba ndröfi 1920 yaʼia daʼö: ”Faʼabölögu Yehowa ba fanunögu.”​—Zin. 118:14.

Simane nitutunö ba ayati andrö, iʼabölöʼö ndra sanuriaigö sowölö-ölö andre Yehowa. Ba ndröfi daʼö, tedou waʼato ndra perintis si 225 tobali 350. Awena göi ba ndröfi daʼö so 8.000 waʼato ndra sanuriaigö zamaʼoheʼö laporan dinas ba gödo sebua. Ifahowuʼö ira Yehowa irege latema mbua sahöli-höli dödöda.

FAʼOWÖLÖ-ÖLÖ SAHÖLI DÖDÖDA

Me 21 mbaŵa si Tölu 1920, ifaʼema zi sambua huhuo talifusöda Joseph F. Rutherford, si tobali sondröniaʼö Iraono Zekola Zura Niʼamoniʼö me luo daʼö, tuhonia, ”Lö Irai Mate Niha si Hauga Zuta Faʼato si No Auri Iadaʼa”. Laforege Iraono Zekola Zura Niʼamoniʼö ba wogaoni niha sato sibai enaʼö laʼondrasi acara andrö. Lasewa sambua nahia waʼowulo fondrege zebua ba New York City, ba so 320.000 zura undranga nifazaewera.

Iklan nifaʼanö ba koran sanandrösa ba huhuo sebua ”Lö Irai Mate Niha si Hauga Zuta Faʼato si No Auri Iadaʼa”

Ato sibai niha sangondrasi acara andrö, töra moroi ba nidöna-dönara. Börö me ha 5.000 waʼato niha si tola monaha bakha ba nahia waʼowulo andrö, so 7.000 niha zi tebai möi bakha. Iwaʼö The Watch Tower wa daʼö no ”sambua gangowuloa sabölö mofozu nifalua Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö Internasional”.

Ibörögö göi tehöngö Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö, börö me laturiaigö misa ba niha wa ”lö irai mate niha si hauga zuta faʼato si no auri iadaʼa”. Me götö daʼö, lö nasa saboto ba dödöra wa moguna mudouʼö wamalua halöwö fanuriaigö. Hewaʼae simanö, ahöli sibai dödöda ba waʼamohiʼa dödö niforomaʼöra. Imane talifusöda Ida Olmstead, si no mangondrasi angowuloa iʼotarai me döfi 1902, ”Aboto ba dödöma wa ba zi so miföna hasambalö latema howu-howu sahöli-höli dödö ira niha gulidanö. Hasambalö maturiaigö duria somuso dödö andre ba niha si falukha khöma ba wanuriaigö.”

YAʼITA SAMÖSA ZOCETAK PUBLIKASIDA

Enaʼö lö aetu tehenaigö gö ba wamati, ibörögö lacetak ösa publikasida ira talifusöda sohalöwö ba Mbetieli. Laʼöli mesin cetak, ba lafasa daʼö ba domosa nisewara si so ba 35 Myrtle Avenue, Brooklyn, New York, lö aröu moroi ba nomo ndra sohalöwö ba Mbetieli.

Ibörögö mangai halöwö dalifusöda Leo Pelle hegöi Walter Kessler ba Mbetieli, me baŵa si Sara 1920. Imane talifusöda Walter, ”Me awena ofeta ndraʼaga, imane khöma talifusöda si tobali pengawas percetakan, ’Tola mohalöwö ami mato sambua za a matonga, fatua lö irugi inötö wemanga.’ Aefa daʼö, iʼandrö khöma enaʼö maʼohe mbuku ba mbateʼe si so barö danö.”

Itutunö talifusöda Leo hadia zalua mahemolunia, imane, ”Lafohalöwö ndraʼaga ba wangehao towa lantai satu ba domosa andrö. Ahori taʼunödo me ufalua halöwö daʼö. Hizaʼi, lö fatimba khögu ba wamalua daʼa, börö me khö Yehowa ufalua ia.”

Mesin cetak niʼogunaʼö ba wangehaogö The Watch Tower

Ha barö zi hauga migu, tola lacetak The Watch Tower ira talifusöda sowölö-ölö andre. Laʼogunaʼö mesin cetak si so ba lantai dua ba wocetak önö ngafulu ribu majalah The Watch Tower edisi 1 Mbaŵa si Dua 1920. Baero daʼö, lafasa göi mesin cetak ira talifusöda ba mbateʼe si so barö danö, ba lafotöi daʼö ”köfa wasuwöta”. Ba gafuriata, lacetak göi The Golden Age, iʼotarai edisi 14 Mbaŵa si Öfa 1920. Sindruhu-ndruhu wa ifahowuʼö Yehowa fefu wamorege nifalua ndra talifusöda andrö.

”Lö fatimba khögu ba wamalua daʼa, börö me khö Yehowa ufalua ia”

”ENAʼÖ HASARA DÖDÖDA, YAʼITA SI FATALIFUSÖ”

Ba ginötö daʼö, no ifuli so wahasara dödö ba ndraono mbanua Lowalangi, ba fao dödöra ba wanohugö halöwö fanuriaigö. Hizaʼi, me alua ginötö si basaki iʼotarai ndröfi 1917 irugi 1919, so ösa Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö sondröi organisasi. Hadia zi tobali fanolora enaʼö tola lafuli ira khö Yehowa?

Ba The Watch Tower 1 Mbaŵa si Öfa 1920, no mufaʼanö sambua artikel, tuhonia, ”Enaʼö Hasara Dödöda, Yaʼita si Fatalifusö”. Si fao faʼomasi, imane artikel andrö, ”Faduhu dödöma . . . wa gofu haniha zomasi moloʼö fanuturu lala moroi ba geheha niʼamoniʼö . . . tola laʼolifugö zala si no irai lafalua . . . ba ifuli teʼosambuaʼö ira ba ndraono mbanua Lowalangi irege tola fao ira ba wamalua ohitö dödönia.”

Ato zanemaʼö famarou dödö andrö, ba ifuli lafalua halöwö ba wamati. So sambua fongambatö zamaʼoheʼö sura, ba lamane wangumaʼö, ”Aboto ba dödöma wa no fasala ndraʼaga barö zi hauga fakhe andre börö me lö omasiga fao khö ndra talifusöda ba wamalua halöwö fanuriaigö. . . . No mahalö gangetula enaʼö ifuli mafalua halöwö fanuriaigö si fao faʼamohiʼa dödö.” Oya sibai halöwö sinangea lafalua ira talifusöda sawena mangawuli ba zindruhu andre.

MAMAZAEWE ”ZG”

Me 21 mbaŵa si Önö 1920, so sambua halöwö si tohude nifalua Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö, yaʼia daʼö ba wamazaewe mbuku The Finished Mystery edisi sampul kertas. Lafotöi edisi andrö ”ZG”. * Me lasaisi wamazaewe yaʼia me döfi 1918, oya sibai nasa mbuku daʼa si lö mufazaewe.

Tenga ha ira perintis zamazaewe mbuku daʼa, hizaʼi fao göi fefu ndra sanuriaigö. Ibeʼe wamasugi ba dödö organisasi, imane, ”Fefu ndra talifusöda si no tebayagö idanö ba si tola fao ba wamalua halöwö daʼa, moguna lafalua ia si fao faʼaoha gölö. Sagötö wamazaewe buku andre, moguna laʼokhögö lala wangera-ngera daʼa ira sanuriaigö: ’Daʼa halöwögu sabölö tohude.’” Itutunö talifusöda Edmund Hooper wa so ösa ndra talifusöda ba ginötö daʼö si lö irai mamalua halöwö fanuriaigö ba nomo-omo misa. Imane nasa, ”Itugu aboto ba dödöma wa hasambalö tedou halöwö daʼa, töra moroi ba zi tola makhalaigö.”

MUFULI MUFAʼANÖ HALÖWÖ NIFALUA BA EROPA

Sagötö Wasuwöta Gulidanö  I, abua sibai ba wamalua fahuhuosa khö Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö si so ba soi böʼö. Börö daʼö, edöna dalifusöda Rutherford ba wangabölöʼö yaʼira, ba ifuli ifaʼanö halöwö nifalua ba soi si so yaʼira. Andrö, me 12 mbaŵa si Walu 1920, mofanö ia ba Inggris, ba soi tanö böʼö si so ba Eropa, hegöi ba Timur Tengah, ba so ösa ndra talifusöda si fao khönia.

Talifusöda Rutherford me so ia ba Mesir

Me iʼondrasi Inggris talifusöda Rutherford, so tölu gangowuloa sebua, ba 12 gangowuloa si tola laʼondrasi niha sato, nifalua Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö. Na mufarahugö, so mato 50.000 waʼato niha sangondrasi acara andrö. Imane The Watch Tower ba wanutunö hadia mbua nirasoi ndra talifusöda, ”Tefarou sibai dödö ndra talifusöda. Omuso sibai dödöra börö me tola fariawö ba falulu fohalöwö ira khö ndra talifusöra ba wamati.” Ba Paris, ifuli zui ifaʼema huhuo talifusöda Rutherford, tuhonia, ”Lö Irai Mate Niha si Hauga Zuta Faʼato si No Auri Iadaʼa”. Ato sibai zangondrasi acara andrö irege afönu domosa niʼogunaʼö si tobali nahia waʼowulo. Me no aefa mufaʼema huhuo, so 300 niha zangandrö informasi tanö böʼö.

Poster sangoromaʼö tuho huhuo nifaʼema ba Royal Albert Hall si so ba London

Ba zi hauga migu aefa daʼö, möi ndra talifusöda andrö ba Athena, Kairo, hegöi ba Yerusalem. Börö me ato niha sadöni tödö ba daʼö, ifasindro sambua gödo ndraha talifusöda Rutherford ba Ramallah, sambua mbanua sahatö ba Yerusalem. Aefa daʼö, ifuli ia ba Eropa ba wamaʼanö Gödo Ndraha Eropa Tengah, ba itatugöi enaʼö lacetak göi publikasi ba daʼö.

MANGOMBAKHA FALÖʼATULÖ

Me baŵa si Siwa 1920, lafazökhi The Golden Age No. 27 Iraono Zekola Zura Niʼamoniʼö. No edisi si tohude daʼa, börö me itutunö sanandrösa ba wamakao nitaögö Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö me döfi 1918. Lö aetu muʼogunaʼö bongi maʼökhö mesin cetak nifotöi ”köfa wasuwöta”, ba wamazökhi majalah andre ba zi töra öfa zuta.

Koda dalifusöda Emma Martin me so ia ba kantor folisi

Niha sombaso majalah andre, laʼila farakaro salua khö dalifusöda ira alawe sotöi Emma Martin. Mangai halöwö tobali perintis dalifusöda Martin ba San Bernardino, Kalifornia. Me 17 mbaŵa si Tölu 1918, iʼondrasi gangowuloa side-ide nifalua Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö, ba so datölu dalifusöda ira matua si fao khönia, yaʼia daʼö E. Hamm, E. J. Sonnenburg, hegöi E. A. Stevens.

So samösa ndra matua sangondrasi angowuloa andrö tenga börö me omasi ifahaʼö ia ba Zura Niʼamoniʼö. Ba gafuriata, ifatunö hadia gohitö dödönia, ”Uʼondrasi gangowuloa andre . . . börö me ifatenge ndraʼo gödo kejaksaan. Möido ba daʼa ba wangalui zi tobali dane-dane ba wamobahulu yaʼami.” Isöndra ”dane-dane” somasi iʼalui, yaʼia daʼö sambua mbuku The Finished Mystery. Hauga hari aefa daʼö, laraʼu dalifusöda Martin hegöi ira awönia si datölu. Lafobahulu ira wa no lasawö huku börö me lafazaewe misa mbuku si lö latehegö ira samatörö.

Ba gafuriata, lahalö gangetula wa fasala dalifusöda Emma hegöi ira awönia si datölu, ba laʼetuʼö wa no sinangea mukuru ira ba zi tölu fakhe faʼara. No hauga kali laforege ba wolohe farakaro andrö föna zangetuʼö huku sabölö alawa, hizaʼi lö mofozu ira. Ba gafuriata, lakuru ira me 17 mbaŵa si Lima 1920. Hizaʼi, lö ara aefa daʼö itugu sökhi zalua.

Me 20 mbaŵa si Önö 1920, itutunö zalua khöra andrö talifusöda Rutherford ba zi sambua gangowuloa sebua nifalua ba San Francisco. Me larongo daʼö ira niha sangondrasi, lö fatema ba dödöra zalua khö ndra talifusöda andrö. Hasara dödöra fefu ba wamaʼoheʼö sura khö presiden Amerika Serikat. Lamane, ”Ba wamaigima, famobahulu . . . niböbögö khö Ny. Martin . . . wa no isawö huku, no famobahulu si lö atulö . . . Amuata ndra samatörö Federal sangogunaʼö kuasora ba . . . wamobahulu . . . Ny. Martin . . . ba wangalui lala enaʼö göna ia hukuma ba lakuru ia, no amuata . . . si lö faʼaila.”

Mahemolunia, ihalö gangetula Presiden Woodrow Wilson ba wombulöʼö hukuma dalifusöda Martin, Hamm, Sonnenburg, hegöi Stevens. Ba laʼefasi ira moroi ba gurunga.

Ba gangohorita ndröfi 1920, omuso sibai dödö Ndraono Zekola Zura Niʼamoniʼö. Itugu tedou halöwö nifalua ba gödo sebua, ba itugu tedou halöwö nifalua niha Keriso sindruhu ba wanuriaigö wa Famatörö Lowalangi dania zangeheta abula dödö salua ba niha gulidanö. (Mat. 24:14) Döfi aefa daʼö, me 1921, itugu tedou halöwö fanuriaigö sindruhu sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi.

^ par. 18 The Finished Mystery yaʼia daʼö jilid si fitu moroi ba Studies in the Scriptures. Murilis ”ZG” andre tobali The Watch Tower edisi 1 Mbaŵa si Tölu 1918. Eluaha hurufo ”Z” yaʼia daʼö Zionʼs Watch Tower, ba eluaha hurufo ”G” yaʼia daʼö jilid si fitu, börö me hurufo si fitu daʼö.