Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

STUDIEARTIKEL 51

Jehova hjälper dem som är nedstämda

Jehova hjälper dem som är nedstämda

”Jehova är nära de förtvivlade, han hjälper de modfällda.” (PS. 34:18)

SÅNG 30 Min Fader, min Gud och vän

ÖVERSIKT *

1, 2. Vad ska vi gå igenom i den här artikeln?

IBLAND kanske vi slås av hur kort livet är och att det ofta är ”fyllt av bekymmer”. (Job 14:1) Så det är inte konstigt om vi ibland känner oss ledsna och nedstämda. Många som tjänade Jehova på Bibelns tid kände så. En del ville inte ens leva längre. (1 Kung. 19:2–4; Job 3:1–3, 11; 7:15, 16) Men Jehova fanns alltid vid deras sida och tröstade dem och gav dem styrka. Det som hände dem finns nedskrivet i Bibeln för att trösta oss och lära oss något. (Rom. 15:4)

2 I den här artikeln ska vi se vad vi kan lära oss av Jakobs son Josef, änkan Noomi och hennes svärdotter Rut, leviten som skrev Psalm 73 och aposteln Petrus. De gick igenom svåra prövningar, men Jehova hjälpte dem. Hur gjorde han det? Och vad kan vi lära oss av dem? Svaren på de frågorna visar att ”Jehova är nära de förtvivlade” och att ”han hjälper de modfällda”. (Ps. 34:18)

JOSEF BLEV ORÄTTVIST BEHANDLAD

3, 4. Vad hände med Josef när han var ung?

3 När Josef var i 17-årsåldern fick han två drömmar som var från Gud. De här drömmarna visade att Josef skulle bli en viktig och respekterad person i sin familj. (1 Mos. 37:5–10) Men inte så långt efter det vändes hans liv upp och ner. Hans bröder visade verkligen ingen respekt för honom, utan sålde honom. Det slutade med att han blev slav hos en högt uppsatt egyptier som hette Potifar. (1 Mos. 37:21–28) Från att ha varit i hemmets trygga vrå med en pappa som älskade honom väldigt mycket var han plötsligt slav hos en man som inte tjänade Jehova. (1 Mos. 39:1)

4 Men det var inte slut på eländet. Potifars fru anklagade Josef för att ha försökt våldta henne. Potifar kastade Josef i fängelse utan att försöka ta reda på om det var sant eller inte. Där sattes han i bojor. (1 Mos. 39:14–20; Ps. 105:17, 18) Josef var inte så gammal. Kan du tänka dig hur det kändes att bli orättvist anklagad för våldtäktsförsök? Det kan också ha fått folk att tala illa om Jehova. Det var verkligen inte konstigt om Josef blev ledsen och nedstämd.

5. Vad hjälpte Josef att inte tappa fotfästet?

5 När Josef var slav och när han satt i fängelse kunde han inte göra någonting för att påverka sin situation. Vad hjälpte honom att inte tappa fotfästet? I stället för att tänka på allt han inte kunde göra, så tog han hand om de uppgifter han hade och gjorde så gott han kunde. Men framför allt var Jehova alltid viktigast i hans liv. Och därför välsignade Jehova allt Josef gjorde. (1 Mos. 39:21–23)

6. Hur kan Josef ha känt sig tröstad av att tänka på sina drömmar?

6 Josef kan också ha fått tröst av att tänka på drömmarna som Jehova hade gett honom tidigare. De visade att han skulle få träffa sin familj igen och att hans situation skulle förändras. Så blev det också. När Josef var ungefär 37 började de här profetiska drömmarna uppfyllas på ett storslaget sätt. (1 Mos. 37:7, 9, 10; 42:6, 9)

7. Vad kan hjälpa oss att klara av prövningar enligt 1 Petrus 5:10?

7 Lärdomar för oss. Det Josef var med om påminner oss om att den här världen är ond och att livet är orättvist. Vi kan till och med bli orättvist behandlade av någon i församlingen. Men om Jehova är vår klippa och tillflykt kan vi hålla modet uppe och fortsätta tjäna honom. (Ps. 62:6, 7; läs 1 Petrus 5:10.) Och tänk på att Josef bara var ungefär 17 när Jehova gav honom drömmarna. Så vi förstår att Jehova har förtroende för unga människor som tjänar honom. I dag finns det många ungdomar som är som Josef. De har också väldigt stark tro på Jehova. En del av dem har till och med blivit orättvist behandlade och satts i fängelse för att de har vägrat svika Jehova. (Ps. 110:3)

TVÅ KVINNOR I SORG

8. Vad drabbades Noomi och Rut av?

8 På grund av att det blev svält i Juda valde Noomi och hennes familj att utvandra till Moab. Där dog Noomis man, Elimelek, och hon blev ensam med deras två söner. Senare gifte sig sönerna med Rut och Orpa, som var från Moab. Ungefär tio år senare dog även sönerna, och de hade inte hunnit få några barn. (Rut 1:1–5) Tänk dig hur förkrossade Noomi, Rut och Orpa måste ha varit. Rut och Orpa kunde naturligtvis gifta om sig. Men vem skulle ta hand om Noomi, som började bli gammal? Hon blev så deprimerad att hon sa: ”Kalla mig inte Noomi ... Kalla mig Mara, för den Allsmäktige har gjort livet bittert för mig.” Helt förtvivlad valde Noomi att återvända till Betlehem, och Rut följde med henne. (Rut 1:7, 18–20)

Jehova hjälpte Noomi och Rut att hantera nedstämdhet, och han kan hjälpa dig också. (Se paragraf 8–13.) *

9. Hur stöttade Rut Noomi enligt Rut 1:16, 17, 22?

9 Vad hjälpte Noomi? Det var lojal kärlek. Rut visade lojal kärlek mot Noomi när hon stannade kvar hos henne. (Läs Rut 1:16, 17, 22.) I Betlehem arbetade Rut hårt och samlade korn till sig själv och Noomi. Det här gjorde att hon fick ett gott rykte i hela staden. (Rut 3:11; 4:15)

10. Hur visade Jehova kärlek mot de fattiga, som Noomi och Rut?

10 Jehova hade gett israeliterna en lag som visade att han brydde sig om de fattiga, till exempel Noomi och Rut. När israeliterna skördade skulle de inte skörda ända ut till kanten av åkern. Det som blev kvar skulle de fattiga få plocka. (3 Mos. 19:9, 10) Så Noomi och Rut fick behålla sin värdighet och behövde inte tigga för att få mat.

11, 12. Vad gjorde Boas för Noomi och Rut?

11 Det var en rik man som hette Boas som ägde fältet där Rut samlade korn. Han blev rörd när han såg hur lojal Rut var mot Noomi och hur mycket hon älskade henne. Så han gifte sig med Rut och köpte tillbaka den mark som hade tillhört Noomis släkt. (Rut 4:9–13) Boas och Rut fick en son som fick heta Obed och som senare blev farfar till David. (Rut 4:17)

12 Man kan se framför sig hur Noomi håller lille Obed i sin famn och tackar Jehova i bön. Men Rut och Noomi kommer att få uppleva något ännu mer fantastiskt i framtiden. När de uppstår kommer de att få veta att Obed blev förfader till den utlovade Messias, Jesus Kristus.

13. Vad kan vi lära oss av berättelsen om Noomi och Rut?

13 Lärdomar för oss. När vi drabbas av prövningar kan vi känna oss ledsna och förtvivlade. Vi kanske inte ser någon lösning på våra problem. I sådana lägen är det viktigt att vi förtröstar på vår älskade Far och håller oss nära vännerna i församlingen. Jehova kanske inte tar bort problemet. Noomi fick ju inte tillbaka sin man och sina söner. Men han kommer att hjälpa oss att klara situationen, kanske genom att våra bröder och systrar visar oss lojal kärlek. (Ords. 17:17)

EN LEVIT SOM NÄSTAN GAV UPP

Leviten som skrev Psalm 73 tappade nästan fotfästet för att de som inte satte Jehova först verkade ha det så bra. Det kan hända oss också. (Se paragraf 14–16.)

14. Varför blev en levit ledsen och nedstämd?

14 Den som skrev Psalm 73 var levit, och därför hade han förmånen att få tjäna på den plats där man tillbad Jehova. Men under en period blev han ledsen och nedstämd. Varför blev han det? Han blev avundsjuk på de arroganta och onda. Det var inte det att han ville göra som de, men han tyckte att de verkade ha ett bättre liv. (Ps. 73:2–9, 11–14) De verkade ha allt – de hade pengar och saker, ett bekvämt liv och inga problem. När han såg det blev han nedstämd och sa: ”Det var meningslöst att jag höll mitt hjärta rent och tvättade mina oskyldiga händer.” Det är tydligt att han var i andlig fara.

15. Hur kunde leviten som skrev Psalm 73:16–19, 22–25 hantera sin nedstämdhet?

15 Läs Psalm 73:16–19, 22–25. Leviten ”gick in i Guds storslagna helgedom”. När han var tillsammans med andra som tillbad Jehova kunde han vara lugn, tänka klart och be om sin situation. Då förstod han att han hade börjat tänka fel och att han riskerade att glida bort från Jehova. Han förstod också att de onda står på ”hal mark” och kommer att få ”ett fruktansvärt slut”. Han behövde göra någonting för att inte känna sig avundsjuk och nedstämd. Lösningen på hans problem var att tänka som Jehova, och när han gjorde det fick han tillbaka glädjen. Då kunde han säga till Jehova: ”Har jag inte dig i himlen? Då önskar jag inget annat på jorden.”

16. Vad kan vi lära oss av leviten?

16 Lärdomar för oss. Bli aldrig avundsjuk på onda människor som verkar ha ett bra liv. Deras glädje är ytlig och tillfällig; de har ingen framtid. (Pred. 8:12, 13) Om vi är avundsjuka på dem kommer vi att bli nedstämda, och vi kan till och med förstöra vår vänskap med Jehova. Så om du börjar känna som leviten är det viktigt att du gör som han gjorde. Lyssna på Jehovas kärleksfulla råd, och umgås med andra som gör hans vilja. När du älskar Jehova mer än något annat kommer du att bli genuint glad. Och du kommer att kunna se fram emot ”det verkliga livet”. (1 Tim. 6:19)

PETRUS BLEV NEDSTÄMD PÅ GRUND AV SINA EGNA BRISTER

Om vi tänker på hur Petrus hanterade sin nedstämdhet och fortsatte tjäna Jehova, kan vi hjälpa både oss själva och andra. (Se paragraf 17–19.)

17. Vilka situationer hamnade Petrus i som gjorde honom ledsen och förtvivlad?

17 Petrus var driftig och energisk. Men han kunde också vara impulsiv och ibland lite väl snabb med att säga vad han tyckte. Och det ledde till att han ibland sa eller gjorde sådant han ångrade. Ett sådant exempel var när Jesus berättade för apostlarna att han skulle lida och dö. Då försökte Petrus tala honom till rätta och sa: ”Du ska inte alls behöva gå igenom det här.” (Matt. 16:21–23) Men Jesus tillrättavisade Petrus. Och när man kom för att gripa Jesus reagerade Petrus instinktivt och högg av örat på översteprästens slav. (Joh. 18:10, 11) Jesus fick tillrättavisa Petrus igen. Dessutom hade Petrus kaxigt sagt att han aldrig skulle lämna Jesus, även om alla de andra apostlarna gjorde det. (Matt. 26:33) Men den självsäkerheten var som bortblåst några timmar senare. Då blev han rädd och förnekade att han kände Jesus tre gånger. Han blev helt förkrossad och ”gick ut och grät förtvivlat”. (Matt. 26:69–75) Han måste ha undrat om Jesus någonsin skulle kunna förlåta honom.

18. Hur hjälpte Jesus Petrus att må bättre?

18 Petrus lät inte sina negativa känslor helt ta över så att han slutade tjäna Jehova. Han hämtade sig efter sitt misstag, och han fortsatte tjäna Jehova med de andra apostlarna. (Joh. 21:1–3; Apg. 1:15, 16) Vad var det som hjälpte honom? Han kom ihåg att Jesus hade bett till Jehova om att hans tro inte skulle svikta, och Jesus uppmanade honom att vända tillbaka och styrka sina bröder. Jehova lyssnade på den bönen. Senare visade sig Jesus för Petrus, troligen för att uppmuntra honom. (Luk. 22:32; 24:33, 34; 1 Kor. 15:5) Jesus visade sig också för apostlarna när de hade fiskat en hel natt utan att få något. Det gav Petrus en möjlighet att tala om för Jesus hur mycket han älskade honom. Jesus hade förlåtit sin vän och gav honom nya uppdrag. (Joh. 21:15–17)

19. Hur ska vi se på oss själva när vi gör misstag med tanke på det som står i Psalm 103:13, 14?

19 Lärdomar för oss. Jesus behandlade Petrus på ett sätt som visar att han är barmhärtig, precis som Jehova. Så när vi gör misstag får vi inte vara för hårda mot oss själva och tänka att Jehova aldrig kan förlåta oss. Det är precis så Satan vill att vi ska tänka. Vi måste göra allt vi kan för att tänka på att Jehova älskar oss och förstår våra begränsningar och att han vill förlåta oss. Och vi vill efterlikna honom när andra sårar oss. (Läs Psalm 103:13, 14.)

20. Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?

20 Exemplen med Josef, Noomi, Rut, leviten och Petrus visar verkligen att ”Jehova är nära de förtvivlade”. (Ps. 34:18) Han tillåter visserligen att vi drabbas av svårigheter och att vi känner oss ledsna och nedstämda ibland. Men med hans hjälp klarar vi av svårigheter, och det gör vår tro starkare. (1 Petr. 1:6, 7) I nästa artikel ska vi se på fler sätt som Jehova hjälper dem som är nedstämda, kanske på grund av sina misstag eller svåra omständigheter.

SÅNG 7 Jehova är vår styrka

^ § 5 Josef, Noomi, Rut, en levit och aposteln Petrus gick igenom sådant som gjorde dem nedstämda. I den här artikeln ska vi se hur Jehova tröstade dem och gav dem styrka. Vi ska också se vad vi kan lära oss av dem och vad vi kan lära oss av hur Jehova omtänksamt hjälpte dem.

^ § 56 BILDBESKRIVNING: Noomi, Rut och Orpa var helt förkrossade när deras män hade dött. Längre fram blev Rut, Noomi och Boas väldigt glada när Obed föddes.