Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Dunya Ine Nari Ipromes Ke?

Dunya Ine Nari Ipromes Ke?

Refo ikofenḇair snar dunya ine nari ipromes, imbude Ausya rwower sikofen roi ine kwar. (1 Yohanes 2:17) Roi ine kyurfasnai nari snonggaku ḇero supswan sya kam nari sḇeḇemunpres ke? Nari supswan koḇarek ine ḇyeḇemkok ḇaido na osoḇaḇeri ḇeḇarek ro dia ḇa ke?

REFO DOḆE AROḆA!

Rosai Nari Ḇepromes Ḇa?

SNONGGAKU

Rosai Refo Ikofen na: ’Allah ifrur supswan ine fa ḇyeḇei monda ḇa, ḇape ifurna fa koḇarek roro na.’​—YESAYA 45:18.

SUPSWAN

Rosai Refo Ikofen na: ”Syos oso ryamura, syos oso ryama, ḇape supswan ine nari isya pdef isof fyoro-fyoro.”​—PENGKHOTBAH 1:4.

ROSAI KNAM ḆYENA: Refo doḇe supswan ine nari ḇyeḇemkok ḇaḇeri ma nari isya pdef. Inja, rosai na ḇeḇejadi kaku rofyor ras mamun Manseren ḇyedi ryama?

KWARAPAN: Refo ḇyukimnis papupes dunya ine kuker rosai ḇeḇejadi ro Nabi Nuh fafisu ḇyedi. Ro fafisu ani, supswan ine ’ifo kuker mamamun’. (Kejadian 6:13) Inja, Manseren Allah myunpres snonggaku ḇeḇarḇor ansya kuker faḇruḇ ḇeba ya. Ḇape, kyadaunwarek Nuh kina ḇyesi snar sifrur roi ḇenapes. Refo ya ikofen, ”Supswan ḇepon ani ryo kwar kuker faḇruḇya.” (2 Petrus 3:6) Ḇape rosai na ḇeḇemunpres ya? Supswan ine ḇa, ḇape snonggaku ḇefrur roi ḇeḇarḇor ḇaido ḇeḇyeḇa sya. Inja fyor Refo dawos kuker papupes dunya ine, inema kyurfasnai faro supswan ine ḇa, ḇape faro snonggaku ḇeḇarḇor ma roi ḇeḇyeḇa ḇero dunya ine kam iso nari ḇeḇemunpres ya.

Rosai Nari Ḇepromes ya?

SAMSWEN MA ḆAḆEḆARḆOR

Rosai Refo Ikofen na: ”Kniko wer, snonggaku ḇeḇarḇor nari sisyaḇa kwar; fyor mam moḇ isya roya, isyaḇa kwar rodia. Ḇape snonggaku bena sne ḇemayar sya siso nari bena supswan, ma nari simarisen kaku snaro ḇaḇeaski ya ifo.”​—MAZMUR 37:10, 11.

ROSAI KNAM ḆYENA: Manseren Allah nari ipyosbur kaku ḇaḇeḇarḇor ya. Kaku ro Nuh fafisu ḇyedi, snonggaku ḇeḇarḇor sya seḇemun kwar ro Faḇruḇ ḇeba. Rariryano, snonggaku ḇeḇarḇor sya ḇarpur ya sisya kaker ḇefrur snonggaku ḇese sekandera. Ḇape, imnis wos ḇero mnuk insandi doḇe, ”snonggaku ḇeḇarḇor nari sisyaḇa kwar”. Manseren Allah nari ifrur mnai ḇaḇeḇarḇor roro Karajan Ḇyedi, isoine pamarenta oso ro nanggi nari ḇepoik faro supswan ine ḇesiper.

KWARAPAN: Pamarenta snonggaku nari sisonem Karajan Allah ke? Aroḇa. Refo ikofen snar nari sisampum Karajan Allah. (Mazmur 2:2) Rosai sismai ya? Karajan Allah nari myunpres pamarenta snonggaku nakam, ma ”Karajan ani iso nari ḇeyores nako pdef isof fyoro-fyoro”. (Daniel 2:44) Ḇape, rosai ḇefnai kaku fa pamarenta snonggaku ḇyeḇekakok?

ROI NA ḆEḆEJADI NA—Papupes ro Pamarenta Snonggaku

Rosai Refo Ikofen na: ”Snonggaku . . . nya papoik ḇa fa fyara wewur ḇyena.”​—YEREMIA 10:23.

ROSAI KNAM ḆYENA: Snonggaku ḇeḇefrur fa sikenem ro manggunsi ḇa. Inja, jadi fa sfara kankenem ro snonggaku ḇebor sya ḇa. Nari sḇepoik pyum ḇa ma sifrur mnai samswen snonggaku sya sena ḇa.

KWARAPAN: Artikel oso ro Britannica Academic doḇe, pamarenta osoḇaḇeri na ”ipok ifrur mnis samswen ḇero dunya ine ḇa, raris ḇaḇesabarar, basbiser, dafduf, rim ḇeba, ḇarḇor ma mamamun.” Ramnai ikofen wer, ”Sia skara snar samswen anna kam insape namnai fyor pamarenta oso monda ḇesya ro dunya ine.” Ḇape, rofyor dunya ine ḇeyuf ya iso snonggaku ḇenapes ḇa ido, samswen ḇeḇeyap insandi na jadi fa namnai ḇa. Inja Karajan Allah monda ḇesambraḇ fa ḇefrur samswen ḇero dunya ine fa namnai ḇeri.

Inja, komgak awer faro papupes dunya ine. Snar Refo doḇe, inema papupes ro roi ḇeḇyeḇa ḇeḇejadi kaker. Komarisen kaku snar dunya ḇenapnap ine nari ḇyeḇefadwer ḇe dunya ḇepyum syadi!

Fafisu risai roi ine nejadi kam? Kankarem ya isya ro farkarkor ḇeuser ya.