Skip to content

Skip to table of contents

STUDY ARTICLE 16

Gohed for Tinghae lo Ransom

Gohed for Tinghae lo Ransom

‘Son bilong man givim laef bilong hem, wea datwan hem [ransom] for baem bak staka pipol.’—MARK 10:45.

SONG 18 Thankiu for Ransom

ARTICLE BAE STORYIM: *

1-2. Wanem nao ransom, and why nao iumi needim?

TAEM Adam sin, datwan mekem hem no fit for gohed laef olowe, and olketa lo laen blo hem no savve kasem laef olowe tu. Adam min for duim datfala sin and hem fit for dae. Bat bikos olketa kam from laen blo Adam olketa kasem sin and dae. (Rome 5:12, 14) So waswe, God savve duim eni samting for sevem olketa? Ia! Stretawe bihaen Adam sin, Jehovah storyim plan blo hem for sevem olketa man from sin and dae. (Jenesis 3:15) Gogo, Jehovah sendem kam Son blo hem lo earth for “givim laef bilong hem, wea datwan hem [ransom] for baem bak staka pipol.”—Mark 10:45; John 6:51.

2 Wanem nao datfala ransom? Taem olketa Greek Scripture storyim ransom hem minim Jesus baem bak wanem Adam lusim. (1 Cor. 15:22) So why nao iumi needim datfala ransom? Wanfala Law wea Jehovah givim lo Moses sei laef mas changem laef. (Eksodas 21:23, 24) Adam lusim laef wea perfect. So for followim justice blo God, Jesus sakrifaesim laef blo hem wea perfect. (Rome 5:17) Dastawe Bible sei Jesus kamap “Dadi hu hemi stap olowe” for olketa wea showimaot faith lo ransom.—Aesaea 9:6; Rome 3:23, 24.

3. Why nao Jesus willing for dae olsem John 14:31 and 15:13 storyim?

3 From Jesus barava lovem Dadi blo hem and iumi, hem willing for dae. (Readim John 14:31; 15:13.) Love wea hem garem for Jehovah and iumi mekem hem laek duim evri samting wea Jehovah laekem, and for gohed faithful go kasem taem hem dae. From Jesus hem dae for iumi, datwan mekem plan blo Jehovah for olketa man and for earth bae kamap tru. Lo disfala article bae iumi storyim why God letem Jesus for barava safa bifor hem dae. Bae iumi storyim tu example blo aposol John wea barava tinghae lo ransom. And last samting, iumi bae storyim hao for showimaot iumi tinghae lo ransom and olketa samting wea bae helpem iumi for barava tinghae lo ransom.

WHY NAO GOD LETEM JESUS FOR SAFA?

Tingim hao Jesus safa tumas bifor hem dae for iumi! (Lukim paragraf 4)

4. Storyim hao Jesus hem dae.

4 Tingim wanem hem happen lo Jesus lo day wea hem dae. Jesus savve talem olketa angel for protectim hem, bat from hem laek followim plan blo God hem letem olketa soldia blo Rome for arrestim hem. Olketa soldia barava whipim hem nogud. (Matt. 26:52-54; John 18:3; 19:1) Olketa iusim whip wea katem baksaed blo hem and mekem meat kamaot. Then olketa putim datfala post wea hem bae dae lo hem lo shoulder wea garekil. Jesus stragol for pullim datfala post bikos hem hevi fogud, so olketa soldia talem nara man for karem. (Matt. 27:32) Taem olketa kasem ples wea bae olketa killim hem dae, olketa soldia nilam Jesus lo post. From hand and leg nomoa holem weight blo body blo hem, nila mekem big hol lo hand and leg blo hem. Olketa fren blo Jesus barava sorre and mami blo hem krae, bat olketa bigman blo Jew tok spoelem hem. (Luke 23:32-38; John 19:25) Jesus safa for staka hour. Gogo heart and lung blo hem no savve waka gud bikos lo weight blo body, so hem start for shortwind. Then taem Jesus klosap dae, hem talem last prea lo Jehovah, and hem daonem hed and dae. (Mark 15:37; Luke 23:46; John 10:17, 18; 19:30) Jesus safa tumas and dae lo barava nogud wei!

5. Wanem nao mekem Jesus for barava sorre?

5 Hem tru, Jesus hem safa tumas. Bat samting wea mekem hem barava sorre, hem from olketa sei hem mas dae from hem tok spoelem God. Olketa sei hem no respectim God and no tinghae lo nem blo God. (Matt. 26:64-66) Jesus barava feel nogud from olketa laek killim hem dae for datfala reason, and hem laekem Dadi blo hem for stopem datwan for happen. (Matt. 26:38, 39, 42) So why nao Jehovah letem Son blo hem for safa and dae? Iumi bae storyim thrifala reason.

6. Why nao Jesus mas hange lo post for dae?

6 Firstfala reason, Jesus mas hange lo post for dae for finisim wanfala panis wea mekem olketa Jew fit for dae. (Gal. 3:10, 13) Bible sei olketa kasem datfala panis bikos olketa no faithful for followim evri samting lo Law blo God. Olketa Jew fit for dae tu bikos olketa kam from laen blo Adam. (Rome 5:12) For finisim panis blo olketa Jew, Jesus mas hange lo post for fitim wanfala Law blo God for olketa Israelite. Law sei sapos man duim bigfala sin hem shud dae, then bihaen olketa killim hem dae olketa mas hangem dead body blo hem lo post. * (Diutronomi 21:22, 23; 27:26) So taem Jesus hange lo post for dae datwan mekem olketa Jew fit for kasem laef olowe, nomata olketa rejectim hem.

7. Wanem nao mek-tu reason why God letem Jesus for safa?

7 Distaem iumi storyim mek-tu reason God letem Jesus for barava safa. Datwan trainim Jesus for duim waka blo Hae Priest lo heven. Jesus experiencem hao hem no isi for obeyim God taem hem kasem bigfala test. Hem “prea big and hem krae tu” from hem laek gohed obeyim Jehovah. From Jesus barava safa, hem minim feeling blo iumi and hem savve hao for helpem iumi taem iumi kasem test. Iumi hapi tumas from Jehovah markem Jesus for Hae Priest bikos hem “minim olketa wik point bilong iumi”!—Heb. 2:17, 18; 4:14-16; 5:7-10.

8. Wanem nao mek-thri reason Jehovah letem Jesus for safa?

8 Mek-thri reason Jehovah letem Jesus for safa hem for pruvim Satan hem laea. Satan sei no eni man savve gohed faithful lo God taem hem kasem test. Satan sei tu pipol worshipim God bikos olketa laek for kasem samting from God, and hem sei pipol bae olsem Adam wea no lovem Jehovah. (Job 1:9-11; 2:4, 5) From Jehovah savve Jesus bae gohed faithful, hem letem Jesus for dae. From Jesus faithful go kasem taem hem dae, datwan pruvim Satan hem man for laea.

APOSOL JOHN BARAVA TINGHAE LO RANSOM

9. Wanem gudfala example nao aposol John showimaot?

9 Samfala Christian wea olo distaem sei from olketa tinghae lo ransom datwan helpem olketa lo full laef blo olketa. Datwan strongim olketa for gohed preach nomata pipol againstim olketa, and hem helpem olketa for deal witim hard samting lo laef. Tingim example blo aposol John. Luk olsem hem gohed for preach abaotem Christ and datfala ransom for winim 60 year. Taem John klosap 100 years, olketa lo Rome forcem hem for go stap lo Patmos. Why nao olketa duim datwan? From olketa laek stopem hem for ‘story abaotem God and talem tru samting abaotem Jesus.’ (Rev. 1:9) John hem showimaot gudfala example bikos hem faithful and no givap!

10. Hao nao olketa Bible buk wea John raetem showimaot hem tinghae lo ransom?

10 Lo olketa Bible buk wea John raetem, hem storyim hao hem lovem Jesus and tinghae lo ransom. Hem storyim ransom or gud samting iumi kasem from datwan winim 100-fala taem. Olsem example, John sei: “Sapos eniwan hem sin, wanfala man wea raeteous hem stap for helpem iumi, wea hem nao Jesus Christ.” (1 John 2:1, 2) Lo Revelation, John storyim tu hao hem important for “duim waka for talem tru samting abaotem Jesus.” (Rev. 19:10) John barava tinghae lo ransom, so hao nao iumi tu savve showimaot iumi tinghae lo ransom?

HAO NAO IUMI SAVVE SHOWIMAOT IUMI TINGHAE LO RANSOM?

From iumi tinghae lo ransom, bae iumi no letem eni nogud samting for switim iumi (Lukim paragraf 11) *

11. Wanem nao savve helpem iumi for no foldaon lo sin?

11 No letem eni nogud samting switim iumi. Sapos iumi tinghae lo ransom, taem samting switim iumi bae iumi no garem tingting olsem: ‘Nomata mi duim sin, bae mi kasem forgiveness, so hem olraet nomoa.’ Bae iumi no laekem eni samting for switim iumi, and bae iumi ting olsem: ‘Mi hard for duim datwan bikos lo evri samting wea Jehovah and Jesus duim for mi.’ From iumi no laek duim eni nogud samting hem gud for askem Jehovah for strongim iumi for “no foldaon long eni samting” wea savve switim iumi.—Matt. 6:13.

12. Hao nao iumi savve followim kaonsel lo 1 John 3:16-18?

12 Showimaot iumi lovem olketa brata and sista. Taem iumi duim olsem datwan showimaot iumi tinghae lo ransom. Why nao olsem? Bikos Jesus dae for iumi and olketa brata and sista wea showimaot Jesus lovem olketa tu. (Readim 1 John 3:16-18.) Iumi savve showimaot iumi lovem olketa brata and sista taem iumi duim gud samting for olketa. (Eph. 4:29, 31–5:2) For example, iumi helpem olketa taem olketa sik or taem olketa kasem nogud samting, olsem natural disaster. Bat wanem nao iumi shud duim taem brata or sista duim or talem samting wea mekem iumi feel nogud?

13. Why nao iumi mas forgivim olketa brata and sista?

13 Waswe, iu faendem hem hard for forgivim samfala brata or sista? (Levitikas 19:18) Sapos olsem, followim disfala advaes: “Nomata sapos eniwan long iufala hem feel nogud long narawan, hem mas no kros bat mas evritaem forgivim hem. Iufala mas olsem Jehovah wea hem willing for forgivim iufala.” (Col. 3:13) Evritaem iumi forgivim olketa brata and sista, iumi showimaot lo Jehovah iumi tinghae lo ransom. Wanem nao thrifala samting wea savve helpem iumi for barava tinghae lo ransom?

WANEM NAO SAVVE HELPEM IUMI FOR BARAVA TINGHAE LO RANSOM?

14. Wanem nao wanfala samting wea savve helpem iumi for barava tinghae lo ransom?

14 Talem Jehovah iu tinghae lo ransom. Joanna, wanfala sista lo India wea 83 years sei: “Mi ting hem important for evriday talem thankiu lo Jehovah for ransom.” Hem gud for talem Jehovah eni mistek wea iumi duim and askem hem for forgivim iumi. Bat sapos iumi duim bigfala sin, iumi mas go story lo olketa elder for helpem iumi. Olketa bae lisin lo iumi and givim iumi kaonsel from Bible. And tu, bae olketa prea witim iumi and askem Jehovah for forgivim iumi mekem iumi savve fren bak witim hem.—Jas. 5:14-16.

15. Why nao hem gud for study abaotem and ting raonem ransom?

15 Ting raonem ransom. Rajamani, wanfala sista wea 73 years sei: “Taem mi read abaotem hao Jesus safa, datwan mekem mi for sorre.” Maet iumi tu barava sorre taem iumi readim hao Jesus safa tumas. Bat taem iumi ting raonem olketa gud samting wea kamaot from sakrifaes blo Jesus, datwan bae strongim love wea iumi garem for Jesus and Dadi blo hem. Samting wea bae helpem iumi for ting raonem ransom sakrifaes blo Jesus, hem for studyim datfala subject.

Lo lastfala kaikai blo Jesus witim olketa disaepol, Jesus showimaot hao for gohed tingim dae blo hem (Lukim paragraf 16)

16. Wanem gud samting nao iumi kasem taem iumi teachim olketa narawan abaotem ransom? (Lukim piksa lo front page.)

16 Teachim olketa narawan abaotem ransom. Evritaem iumi storyim ransom lo narawan, datwan helpem iumi for barava tinghae lo ransom. Iumi garem olketa video and pablikeson wea savve helpem iumi for explainim why Jesus mas dae for iumi. For example, iumi savve iusim leson 4 lo Gud Nius From God! brochure. Title blo datfala leson hem “Hu Nao Jesus Christ?” Or iumi savve iusim chapter 5 lo datfala buk Wanem Nao Iumi Savve Lanem Long Bible? Datfala chapter garem title “Ransom Hem Spesol Present From God.” Nara samting, evri year iumi showimaot iumi tinghae lo ransom taem iumi attendim Memorial and invaetem olketa narawan for kam lo Memorial. Jehovah givim iumi nambawan privilege for teachim olketa narawan abaotem Son blo hem!

17. Why nao iumi tinghae lo ransom, datfala nambawan present from God?

17 Iumi garem staka gudfala reason for barava tinghae lo ransom. Bikos lo ransom, iumi savve fren gud witim Jehovah nomata iumi sin. And tu, datfala ransom sakrifaes bae finisim evri nogud samting wea Satan duim. (1 John 3:8) From Jesus hem dae for iumi, plan blo Jehovah for full earth kamap paradaes bae kamap tru. Lo datfala taem evriwan wea iumi meetim bae lovem and worshipim Jehovah. So distaem iumi laek duim samting evriday wea showimaot iumi tinghae lo ransom, datfala nambawan present from God for iumi man!

SONG 20 Iu Givim Spesol Son Bilong Iu

^ par. 5 Why nao Jesus mas dae lo barava nogud wei? Lo disfala study, bae iumi ansarem datfala kwestin. And tu, disfala article bae helpem iumi for barava tinghae lo ransom.

^ par. 6 Olketa lo Rome savve nilam or taemap criminal lo post taem hem laef yet gogo hem dae, and Jehovah letem Son blo hem for dae lo kaen wei olsem.

^ par. 55 PIKSA: Firstfala brata no laek lukluk lo olketa rabis piksa, mek-tu brata no acceptim smoke, and mek-thri brata no acceptim bribe.