Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

ZAJ KAWM 24

Koj Yuav Khiav Dim Xatas Lub Voj Hlua!

Koj Yuav Khiav Dim Xatas Lub Voj Hlua!

‘Lawv yuav nco dheev hais tias lawv twb mag dab Ntxwgnyoog lub vojhlua lawm, thaum lawv nco li ntawd, lawv yuav khiav dim.’​—2 TIMAUTES 2:26.

ZAJ NKAUJ 36 Tswj Lub Siab

ZAJ NO THAM TXOG DABTSI? a

1. Vim li cas peb thiaj muab Xatas piv rau ib tug neeg cuab ntxiab?

 TUS NEEG cuab ntxiab lub hom phiaj yog cuab kom tau lossis tua kom tau tus tsiaj. Yog li, nws yuav siv txhua yam los cuab kom tau tus tsiaj ntawd li phau Vajlugkub hais. (Yauj 18:8-10) Tiamsis yuav kom nws cuab tau tus tsiaj ntawd nws yuav tsum paub seb tus tsiaj ntawd nyob qhov twg, mus qhov twg, thiab nyiam dabtsi. Xatas yuav ua zoo saib peb ib yam li ntawd seb peb nyiam mus qhov twg thiab nyiam dabtsi ces nws yuav muab tej ntawd los ua ntxiab cuab peb. Tiamsis phau Vajlugkub qhia tias txawm yog peb mag Xatas rooj ntxiab lawm los peb yeej tseem dim tau thiab, thiab peb yuav ua li cas peb thiaj yuav tsis mag nws rooj ntxiab hlo li.

Txojkev khav theeb thiab lub siab hlob yog 2 lub voj hlua uas Xatas siv los cuab tau tibneeg coob tus (Saib nqi 2) c

2. Xatas siv 2 rooj ntxiab twg los cuab tibneeg?

2 Xatas 2 rooj ntxiab uas nws siv los cuab tau tibneeg coob tus yog txojkev khav theeb thiab txojkev siab hlob. b Xatas siv 2 tug cwjpwm phem no los ntxias tibneeg tau tsheej txhiab xyoo lawm. Nws zoo ib yam li tus neeg cuab noog uas ntxias kom tus noog los mag nws lub voj hlua. (Phau Ntawv Nkauj 91:3, TT ) Tiamsis peb tsis tas yuav mus mag Xatas lub voj hlua rau qhov Yehauvas twb qhia peb lawm tias Xatas yuav siv dabtsi los cuab peb.​—2 Kauleethaus 2:11.

Cov qauv hauv phau Vajlugkub pab kom peb khiav dim lossis tsis txhob mag Xatas lub voj hlua (Saib nqi 3) d

3. Vim li cas Yehauvas thiaj muab cov neeg khav theeb thiab cov neeg siab hlob cov qauv sau cia rau hauv phau Vajlugkub?

3 Yehauvas qhia tias txojkev khav theeb thiab txojkev siab hlob yog kev puas tsuaj. Hauv zaj no peb yuav pom tias Xatas ua li cas nws thiaj ntxias tau ib txhia uas twb teev tiam Yehauvas ntev los lawm. Yehauvas muab nws cov tub qhe uas khav theeb thiab siab hlob thaum ub cov qauv sau cia rau hauv phau Vajlugkub “kom peb [paub] ceev faj” peb thiaj tsis mag lossis thiaj khiav dim Xatas tej voj hlua.​—1 Kauleethaus 10:11.

TUS NEEG KHAV THEEB YUAV MAG LUB VOJ HLUA

Saib nqi 4

4. Yog peb ua neeg khav theeb ces yuav ua li cas rau peb?

4 Xatas xav kom peb ua neeg khav theeb kom peb zoo ib yam li nws es plam txojsia nyob mus ib txhis. (Pajlug 16:18) Twb yog vim li ntawd tus tubtxib Paulus thiaj ceeb toom tias tus neeg khav theeb yuav “raug txim ib yam li dab Ntxwgnyoog.” (1 Timautes 3:6, 7) Txawm hais tias peb nyuam qhuav los teev tiam Yehauvas lossis twb teev tiam Yehauvas tau ntev niaj ntau xyoo lawm los yog peb tsis ceev faj ces peb yuav mus ua neeg khav theeb.

5. Raws li Tej Lus Qhia 7:16, 20, tus neeg khav theeb muaj tus cwj pwm zoo li cas?

5 Xatas xav kom peb ua neeg khav theeb rau qhov tus neeg khav theeb tsuas xav txog nws tus kheej nkaus xwb. Thaum peb muaj teeb meem Xatas xav kom peb tsis txhob xav txog Yehauvas. Thaum muaj ib tug iab liam peb lossis ua tsis ncaj rau peb, nws xav kom peb chim rau Yehauvas thiab peb cov kwvtij nkauj muam. Nws xav kom peb tu peb tej teeb meem li peb lub siab nyiam xwb es tsis txhob mloog Yehauvas lus.​—Nyeem Tej Lus Qhia 7:16, 20.

6. Peb kawm tau li cas los ntawm tus muam nyob Nethawlee?

6 Ib tug muam uas nyob tebchaws Nethawlee (Netherlands) pheej xav hais tias cov kwvtij nkauj muam hauv lub koom txoos ua meem txom nws heev. Nws hais tias: “Kuv uv tsis taus thiab zam tsis tau txim rau lawv li. Kuv thiaj hais rau kuv tus txiv kom wb tsiv mus rau lwm lub koom txoos.” Tiamsis thaum nws saib Yehauvas Cov Timkhawv Tshooj TV lub 3 Hlis xyoo 2016 tas uas tham tias peb yuav ua li cas peb thiaj muaj kev sib haum xeeb nrog peb cov kwvtij nkauj muam, nws hais tias: “Zaj kuv saib no ua rau kuv ras tias kuv yuav tsum txo hwjchim es tsis txhob xav txog tej uas cov kwvtij nkauj muam ua tsis haum kuv siab xwb tiamsis kuv yuav tsum ua zoo tshuaj kuv tus kheej seb kuv puas tau ua txhaum lwm tus thiab qhov tseem ceeb tshaj kuv puas ua li Yehauvas hais.” Peb kawm tau li cas ntawm tus muam no? Peb kawm tau tias thaum peb muaj teeb meem peb yuav tsum mus cuag Yehauvas thiab thov kom Yehauvas pab peb kom peb saib peb cov kwvtij nkauj muam ib yam li Yehauvas saib. Peb Leej Txi Yehauvas yeej pom tej uas peb cov kwvtij nkauj muam ua yuam kev, txawm li ntawd los nws zam txim rau lawv. Nws xav kom peb zam txim rau lawv thiab.​—1 Yauhas 4:20.

Saib nqi 7

7. Muaj li cas rau Vajntxwv Uxiyas?

7 Vajntxwv Uxiyas uas kav tebchaws Yudas muaj peev xwm heev. Twb yog Yehauvas foom koob hmoov rau nws, nws thiaj ntaus yeej ntau ntsuj rog, tsim tau ntau lub nroog thiab muaj liaj teb ntau heev. (2 Xwmtxheej Vajntxwv 26:3-7, 10) Tiamsis “thaum uas Uxiyas muaj hwjchim lawm, nws txawm khavtheeb heev thiaj ua rau nws raug kev puastsuaj.” Nws mus hlawv hmoov tshuaj tsw qab fij rau Yehauvas uas tsuas yog cov povthawj thiaj muaj cai ua xwb. Vim li ntawd Yehauvas thiaj ua rau nws mob ruas tas nws sim neej.​—2 Xwmtxheej Vajntxwv 26:16-21.

8. Ib Kauleethaus 4:6, 7, yuav pab kom peb tsis ua neeg khav theeb li cas?

8 Yog peb tsis ceev faj ces peb yuav ua neeg khav theeb thiab raug kev puas tsuaj ib yam li Uxiyas. Kwvtij Haus Xes (José) yog ib tug neeg txawj ua lag ua luam thiab yog ib tug txwj laus uas sawvdaws hwm. Nws muab lus qhuab qhia hauv tej rooj sib txoos thiab cov saib xyuas thaj tsam los kuj sab laj nrog nws. Nws hais tias: “Kuv xav tias kuv txawj thiab ntse txaus lawm kuv thiaj tsis tso siab rau Yehauvas thiab tsis mloog nws tej lus qhuab ntuas.” Twb yog vim li ntawd Haus Xes thiaj mus ua txhaum loj heev thiab raug rho tawm hauv lub koom txoos. Ob peb xyoos dhau los no lub koom txoos txais yuav nws rov qab los ua Yehauvas ib tug Timkhawv. Haus Xes hais tias: “Nimno kuv paub lawm tias qhov uas peb tau ib tes haujlwm ua hauv lub koom txoos tsis tseem ceeb npaum li qhov uas peb ua li Yehauvas hais.” Yog li ntawd peb yuav tsum nco ntsoov tias txawm peb txawj ua ib yam dabtsi lossis tau ua ib tes haujlwm hauv lub koom txoos los yeej yog Yehauvas muab rau peb xwb. (Nyeem 1 Kauleethaus 4:6, 7.) Yog peb ua neeg khav theeb ces Yehauvas yuav tsis siv peb.

TUS NEEG SIAB HLOB YUAV MAG LUB VOJ HLUA

Saib nqi 9

9. Lub siab hlob ua rau Xatas thiab Evas nkawd ua li cas?

9 Xatas yeej yog Yehauvas ib tug tubtxib saum ntuj uas muaj meej mom. Txawm li ntawd los nws siab hlob nws thiaj xav kom tibneeg pe hawm nws tiamsis tsuas yog Yehauvas tib leeg xwb thiaj tsim nyog tau kev pe hawm. Xatas xav kom peb zoo li nws es tsis txhob txaus siab rau tej uas peb muaj. Thawj tug neeg uas Xatas ntxias tau yog Evas. Yehauvas twb pub Evas thiab Adas nkawd “noj txhua yam txiv ntoo uas nyob hauv lub vaj.” (Chivkeeb 2:16) Nws tsuas txwv tsis pub nkawd noj ib tsob xwb. Txawm li ntawd los Xatas tseem ntxias kom Evas mus noj tsob ntawd thiab. Twb yog vim Evas tsis txaus siab rau tej uas nws muaj nws thiaj mus ua txhaum. Thaum kawg nws thiaj tuag lawm.​—Chivkeeb 3:6, 19.

Saib nqi 10

10. Daviv lub siab hlob coj nws mus ua txhaum li cas?

10 Yehauvas tsa Daviv ua Vajntxwv, pab nws ntaus yeej ntau ntsuj rog, thiab pub rau Daviv muaj txiag nplua nuj. Daviv ris Yehauvas txiaj ntsig thiab hais tias tej uas Yehauvas pub rau nws “muaj ntau heev.” (Phau Ntawv Nkauj 40:5) Tiamsis Daviv xav tau ntau tshaj ntawd. Daviv twb muaj ob peb tug pojniam lawm los nws tseem ntshaw lwm tus tus pojniam thiab. Thaum nws pom Npasenpas uas yog Uliyas tus pojniam, nws txawm txib neeg mus coj Npasenpas tuaj nrog nws pw, Npasenpas thiaj li xeeb tub. Tsis tag li ntawd xwb nws tseem nrhiav tswvyim los muab Uliyas tua thiab! (2 Xamuyees 11:2-15) Txawm hais tias Daviv twb teev tiam Yehauvas tau ntev lawm los nws lub siab hlob thiab ntshaw luag tug tseem coj tau nws mus ua txhaum. Zoo siab kawg uas tom qab no Daviv lees nws lub txim thiab Yehauvas los kuj zam txim rau nws.​—2 Xamuyees 12:7-13.

11. Efexus 5:3, 4, pab kom peb txaus siab rau tej uas peb twb muaj lawm li cas?

11 Peb kawm los ntawm Daviv tias yog peb nco Yehauvas txiaj ntsig rau tej uas nws muab rau peb ces peb yuav txaus siab rau tej uas peb muaj. (Nyeem Efexus 5:3, 4.) Thaum peb qhia Vajlugkub rau ib tug, yog peb qhia kom nws xav txog ib yam uas Yehauvas tau muab rau nws thiab ua Yehauvas tsaug rau yam ntawd ces 7 hnub nws twb thov Yehauvas txog 7 yam lawm. (1 Thexalaunikes 5:18) Koj puas ua li no thiab? Yog koj ua zoo xav txog tej uas Yehauvas muab rau koj, yuav pab kom koj paub ris nws txiaj ntsig. Ces koj yuav txaus siab rau tej uas koj muaj thiab tsis mus ntshaw tej uas koj tsis tau.

Saib nqi 12

12. Ua li cas rau Yudas Ixakali-us vim nws ntshaw nyiaj txiag?

12 Qhov uas Yudas Ixakali-us ntshaw nyiaj txiag ua rau nws ntxeev siab rau Yexus tiamsis thaum chiv thawj nws tsis zoo li ntawd. (Lukas 6:13, 16) Yexus xaiv Yudas los ua ib tug tubtxib ces nws yeej muaj peev xwm thiab yog ib tug neeg uas Yexus tso siab tau rau. Nws yog tus tuav lub thawv rau nyiaj uas Yexus lawv siv coj mus tshaj tawm txoj xov zoo. Cov nyiaj no zoo ib yam li cov nyiaj siab dawb uas peb muab coj mus pab tes haujlwm thoob qab ntuj. Txawm Yudas twb hnov Yexus qhuab ntuas thiab ceeb toom kom tsis txhob mus ntshaw nyiaj txiag thiab qhov txhia chaw ntau ntau zaus los Yudas tsis mloog tej lus ceeb toom ntawd thiab txawm pib nyiag cov nyiaj uas nws tuav.​—Malakaus 7:22, 23; Lukas 11:39; 12:15.

13. Yudas ntshaw nyiaj thaum twg los lawm?

13 Yudas pib ntshaw nyiaj tsis ntev ua ntej Yexus tuag. Thaum Yexus nrog nws cov thwjtim thiab Malis thiab Mathas nkawd ob viv ncaus mus noj ib pluag mov ua ke hauv Ximoos uas thaum ub yog ib tug mob ruas tsev, Malis muab ib hwj tshuaj tsw qab uas kim heev los hliv rau Yexus taub hau. Yudas thiab ib txhia thwjtim txawm chim heev. Ib txhia xav tias yog lawv muab cov nyiaj no coj mus pab tes haujlwm tshaj tawm txoj xov zoo ntshe yuav zoo dua. Tiamsis Yudas tsis yog xav li ntawd xwb, qhov tseeb tiag, twb yog Yudas xav nyiag cov nyiaj nyob hauv lub thawv. Vim Yudas txojkev ntshaw nyiaj nws thiaj li ntxeev siab rau Yexus thiab muab Yexus muag yuav nyiaj.​—Yauhas 12:2-6; Mathais 26:6-16; Lukas 22:3-6.

14. Muaj ob niam txiv ua raws li Lukas 16:13 hais li cas?

14 Yexus hais rau nws cov thwjtim tias: “Nej yuav muab Vajtswv thiab nyiaj txiag saib hlob ib yam nkaus yeej tsis tau li.” (Nyeem Lukas 16:13.) Niaj hnub no los yeej tseem muaj li Yexus hais. Muaj ob niam txiv nyob Laumenias (Romania) nrhiav tau ib txoj haujlwm hauv ib lub tebchaws vam meej. Nkawd hais tias: “Thaum chiv thawj wb xav hais tias yeej yog Yehauvas muab txoj haujlwm no rau wb vim wb tshuav nuj nqi ntau.” Tiamsis yog nkawd txais txoj haujlwm no ces nkawd yuav tsis muaj sijhawm ntau los teev tiam Yehauvas lawm. Thaum nkawd nyeem tas ib zaj kawm hauv Phau Tsom Faj uas tham txog teev tiam Yehauvas kawg siab kawg ntsws, nkawd thiaj txiav txim siab tias nkawd yuav tsis mus ua txoj haujlwm ntawd. Nkawd hais tias: “Yog wb tsiv mus rau lwm lub tebchaws es wb khwv tau nyiaj ntau dua tiamsis ho ua nyuaj rau wb teev tiam Yehauvas ces wb txojkev sib raug zoo nrog Yehauvas tsis yog qhov uas tseem ceeb tshaj plaws hauv wb lub neej thiab wb txojkev ntseeg los yuav tsis ruaj khov.” Tom qab ntawd tus txiv nrhiav tau ib txoj haujlwm hauv lawv lub tebchaws uas them nyiaj txaus rau nkawd siv. Tus pojniam thiaj hais tias: “Yehauvas yeej pab cov uas teev tiam nws.” Ob niam txiv no zoo siab heev uas nkawd muab Yehauvas saib hlob dua nyiaj txiag.

TSIS TXHOB MUS MAG XATAS LUB VOJ HLUA

15. Ua cas peb thiaj paub tias peb yuav khiav dim Xatas lub voj hlua?

15 Yog peb pom hais tias peb muaj tus cwj pwm khav theeb lossis siab hlob los peb yeej hloov tau. Paulus hais tias cov uas ‘twb mag dab Ntxwgnyoog lub voj hlua lawm, lawv yuav khiav dim.’ (2 Timautes 2:26) Thaum Daviv ua txhaum es Nathas tuaj qhuab ntuas nws, nws ua zoo mloog Nathas thiab lees hlo nws lub txim txhaum thiab tso nws tej kev txhaum tseg. Nws rau siab ntso txhim kho nws txojkev sib raug zoo nrog Yehauvas. Nco ntsoov tias Yehauvas muaj zog dua Xatas. Yog peb cia Yehauvas pab peb ces peb yeej yuav khiav dim Xatas lub voj hlua.

16. Yuav ua li cas peb thiaj tsis mag Xatas 2 lub voj hlua?

16 Twb muaj cov uas teev tiam Yehauvas ntev los lawm uas mus ua neeg khav theeb thiab ua neeg siab hlob. Yog li ntawd peb tsis txhob xav yuam kev tias peb yuav tsis mag Xatas 2 lub voj hlua no ib zaug li. Thaum peb muaj ib nplooj siab yuav mus ua li ntawd ces peb yuav tsum thov Yehauvas tshuaj peb lub siab thiab pab peb.​—Phau Ntawv Nkauj 139:23, 24.

17. Thaum kawg yuav ua li cas rau dab Ntxwg Nyoog?

17 Xatas dag ntxias tibneeg tau tsheej txhiab xyoo los lawm tiamsis tshuav tsis ntev lawm xwb nws yuav raug kaw thiab raug kev puas ntsoog. (Tshwmsim 20:1-3, 10) Peb yeej tos tsis taus txog hnub ntawd li tiamsis ua ntej hnub ntawd los txog peb yuav tsum ceev faj txog Xatas tej ntxiab thiab tej voj hlua. Sib zog ua kom peb tsis txhob mus ua neeg khav theeb thiab tsis txhob mus ua neeg siab hlob. Cia peb sawvdaws txiav txim siab hlo “tawmtsam dab Ntxwgnyoog, dab thiaj yuav khiav ntawm” peb mus.​—Yakaunpaus 4:7.

ZAJ NKAUJ 34 Muab Siab Npuab Vajtswv

a Xatas zoo ib yam li ib tug neeg uas txawj cuab ntxiab heev. Nws lub hom phiaj yog yuav cuab kom peb mag nws lub voj hlua txawm hais tias peb teev tiam Yehauvas ntev li cas los xij. Hauv zaj no peb yuav kawm tias Xatas yuav siv txojkev khav theeb thiab txojkev siab hlob los ua lub voj hlua cuab peb thiab peb yuav kawm txog cov uas twb mag 2 lub voj hlua no lawm thiab peb yuav ua li cas peb thiaj tsis mag.

b COV LUS TXHAIS TAWM: Txoj kev khav theeb nyob hauv zaj no yog hais txog tus neeg uas khav tias nws zoo dua lwm tus. Thiab txoj kev siab hlob yog hais txog tus neeg uas txawm nws muaj nyiaj muaj txiaj, muaj hwjchim lossis muaj lwm yam ntau npaum li cas los yeej tsis txaus nws siab.

c COV DUAB: Ib tug kwvtij tsis kam ua li 2 tug txwj laus hais. Ib tug muam, nws twb muaj ntau ntau lawm los nws tseem tas zog mus lob los ntxiv.

d COV DUAB: Ib tug tubtxib saum ntuj pib khav theeb. Vajntxwv Uxiyas los ua ib yam li ntawd thiab. Txojkev siab hlob ua rau Evas mus noj tsob txiv ntoo uas Vajtswv txwv, ua rau Daviv deev Npasenpas uas twb muaj txiv lawm, thiab ua rau Yudas ua tub sab nyiag nyiaj.