Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 28

Kobinggwanbur Famfaḇri Kuker Kosewar Payamyum

Kobinggwanbur Famfaḇri Kuker Kosewar Payamyum

”Komararesḇa, kosampumyae ḇa ma kayinyae awer ko.”​GAL. 5:26.

DOYA 101 Kofararur Kayam ro Ḇaḇeoser

ROI NA KOFARKOR *

1. Rosai na ḇejadi ya fyor snonggaku riḇeso sḇesewar fa sfasnai sipyum syadi ro ḇesesya?

RO DUNYA ine, snonggaku ḇebor simarisen sfamfaḇri, ma sbuk nyan risai monda fa si ḇepon syadi. Imnis ra, Pengusaha oso imbude byuk nyan ḇepyum ḇa fa ifrur min ḇesesya sismai royoḇa. Ḇefnak bola imbude ifrur fa min ḇefnak ya ikarkar insama iso ḇemenang i. Ma, romawa farkor oso imbude byuk nyan ḇemnis ḇa insama daksun ro farkarkor ḇekaki. Snonggaku Kristen koine, kofawi roi sifrur radine ima sasar rirya ma buk bon ’fararur krafya’. (Gal. 5:19-21) Ḇape, Yahwe manfamyan Ḇyesi kako sifawi ḇa snar marisen ḇefamfaḇri ro sidang isya dawyae ḇesesya fa sifrur rarirya ke? Fakfuken ine fyandun kaku, snar marisen fa ḇefamfaḇri na nafrur ḇaḇeoser ya ikpef.

2. Rosai nari kawos ro farkarkor ine?

2 Ro farkarkor ine, nari kawos rari-rari ḇeḇye ḇa risai ḇedif kofa kofamfaḇri kuker naek srar sya. Nari kofarkor kako ro Allah manfamyan ḇero Refo nyan ḇepyum sena snar famfaḇri nawyae si ḇa. Ḇape ḇerandak ya, mgorama kawos nyan komam roi ḇero kosnesna.

MAM ROI ḆEDIF KAKU SNEMBRI

3. Fakfuken risai kofuken ḇe manggun ko?

3 Ro ras ḇe ras ipyum fa komam kaku sne koḇena, isoine roi ḇefnai fa kofrur roi oso. Imnis ra, kokarapan: ’Aya isya yakara yapyum syadi ro snonggaku ḇesesya ke? Yafararur marḇak insama smam yapyum syadi ke, ḇaido yapyum syadi ro naek srar ono ke?’ Ḇaido kaku yamarisen yaḇe yabuk roi ḇepyum syadi kaku faro Yahwe I ke? Rosai ḇefnai fa kobuk fakfuken ḇerarya na? Mam rosai Allah Wos Ḇyedi ikofen na.

4. Rosai ḇefnai fa kobukikara awer manggun ko kuker snonggaku ḇesesya, imnis ḇeyap ro Galatia 6:3, 4?

4 Refo ikofenḇair ḇe ko snar kopok kobukikara manggun ko kuker snonggaku ḇesesya. (Wasya Galatia 6:3, 4.) Rosai ḇefnai i? Fyor kokara komande kopyum syadi ro naek koḇesi, ima kararer ko. Ḇape kokara siso ḇepyum syadi ro ko ido, na koḇesanekar. Kakara ḇeraryana nama napyum ḇa. (Rm. 12:3) Imbesrar oso ḇenir Katerina, * ḇeḇarek ro Yunani, doḇe, ”Ayama yamarisen yabukikara manggundaya kuker snonggaku yakara idoser syadi, ḇyekir syadi fa ḇyebaryas, ma ḇyepande fa nya bati. Ine nafrur fa yakara yaḇe maeja ḇa.” Koswarepen kaku Yahwe iso ḇeyun ko, inema snar dasdoser koḇena ḇa, snar koḇepande kawose, ḇaido snar sifawi kaku ko. Ḇape, Myam snar koḇe koswar I ma komarisen korower Romawa Ḇyedi.​—Yoh. 6:44; 1 Kor. 1:26-31.

5. Rosai wafarkor ro naek Hyun fawar ḇyena?

5 Fakfuken ḇese fandun fa kokara na isoine: ’Smamḇaḇir aya ḇe snonggaku ḇeyun aski ḇaido payamyum ke, ḇaido sifawi aya ḇe snonggaku ḇefrur masalah kuker ḇesesya ke?’ Mampan Naek Hyun ḇeramaker Korea Selatan fawar ḇyena. Kyara ḇa naek riḇeso sya sna fakamamar ro sidang fa sbuki famfaḇri. Ikofen ḇo doḇe, ”Yawos nabor si, ma yamewer yarower roi sikofen na.” Bati ḇyesya sifnoḇek Hyun fa fyawi snar roi kyara nama nsasar. Insape ifrur fararwei, ma kirine ḇyepenatua ḇepyum. Rosai kofarkor i? Fyor komam imbe komarisen kofamfaḇri, fasaw ḇeri kosawen kakara ḇerarya na ma koḇe snonggaku ḇeyun aski ḇaido payamyum.

WARARER AWER MA SNE ḆEFAFAYAF

6. Imnis Galatia 5:26, rari-rari ḇeḇye ḇa risai ḇeyun faro marisen ḇefamfaḇri?

6 Wasya Galatia 5:26. Rari-rari ḇeḇye ḇa risai na ḇeyun faro marisen ḇefamfaḇri? Oser yaiso ararer. Snonggaku ḇeararer ima imararesi ma fyandun manggundi. Rari ḇesena iso sne ḇefafayaf. Snonggaku ḇena sne ḇefafayaf imarisen monda ḇa faro rosai snonggaku ḇesesya roi sismai na, ḇape ikako imarisen ifrur snonggaku ḇesesya roi snana napromesbur si. Inja, sne ḇefafayaf ine imnis kuker sne ḇemarisen ḇa. Komarisen kobinggwanbur rari-rari ḇeḇye ḇa ḇemnis dafduf ḇefarpampam ine!

7. Sarḇer risai ḇefasnaiḇair rosai ḇefnai fa ararer ma sne ḇefafayaf inema rari ḇeḇye ḇa kaku?

7 Rari ḇeḇye ḇa ro ararer ma sne ḇefafayaf imnis kuker ananef ḇeyan ai ḇero bandum rum ya isof ro rumya imufer. Rarirya kako, snonggaku oso imbude ifarmyan ḇe Yahwe ro swaf oso. Ḇape dararer ma nya sne ḇefafayaf, nari nafrur fa isapi. (Ams. 16:18) Inari imnai duffarmyan ḇe Yahwe ma myun manggundi ma snonggaku ḇesesya. Inja, rariso kosasor ko ro rari ararer ma sne ḇefafayaf ine rai?

8. Rariso kosawen ararer ya rai?

8 Kosawen rari ararer kuker koswarepen manwawan Paulus anun ḇyedi ḇe snonggaku Filipi, ”Mboi mkosewar ḇaḇefandun mankun mkoḇena ḇardi awer roḇa sanandik ḇeḇefromo awer. Inja iḇye kuker randun sne mkomam min mkoḇesi sikaki syadi ro mankun mko.” (Flp. 2:3) Rofyor kokara snonggaku ḇese sikaki syadi ro manggun ko, nari komewer kofamfaḇri kuker si ḇena ḇaḇekir ma ḇena samambraḇ syadi ro ko. Ḇape, nari komarisen kuker si. Inema kaku rirya fyor sbuk samambraḇ sena fa suffarmyan ḇe Yahwe ma sisandik I. Imbape, fyor naek srar koḇesi ḇena ḇaḇekir sya siso anun Paulus ḇyena, nari smam monda faro rari sisyowi ro ko na. Bon ya, kokam nari kosewar payamyum ma ḇaḇeoser ro sidang.

9. Rariso kosawenbur rari sne ḇefafayaf faro naek srar koḇesya?

9 Na kosawenbur marasrisen ro sne ḇefafayaf ya kuker kofasnai sne ḇerun, ine fasnaiḇair kofawi ḇaḇeraryar ḇa manggun koḇena. Rofyor kona sne ḇerun ido, nari kofasnai ḇa koḇekir syadi ḇaido kopyum syadi ro snonggaku ḇesesya. Ḇape, koḇesewar fa kofarkor ro snonggaku ḇepyum syadi ro konsya. Imnis ra, rofyor naek oso ro sidang dun pyum faya ḇyena. Imbude kofuken i moḇsa fyasos faya ḇyena raya. Fyor imbesrar oso ḇyekir fa ikanggun pyum, imbude kor fafnoḇek ro i insama kofawikir ro kangganggun ya. Ma rofyor napyan ḇa fa kosewar bati oso, imbude kor anun ro snonggaku oso ḇepande ḇena bati. Kofrur rarirya ido, nari nafnoḇek ko fa kosawen sne ḇefafayaf ma koḇekir ro manggun ko.

KOFARKOR RO FAWAR ḆERO REFO

Snar Gideon nya sne ḇerun, syewar payamyum kuker snonggaku Efraim (Mam syos ḇe 10-12)

10. Samswen risai Gideon ismai na?

10 Mam sarisa ḇeḇejadi rofandu Gideon, ḇeramaker keret Manasye, ma snonggaku ro keret Efraim. Yahwe ifnoḇek Gideon ma sordade ri 300 ḇyesi fa skafyo Allah mbroḇ Ḇyesi. Ḇape, ine nafrur si ḇa fa sararer si. Rofyor snonggaku Efraim sya srower roi ani, srama sisrow Gideon, inema fa sisandik i ḇa, ḇoi sirakrok kukri. Sfasnai ararer sena snar simsor Gideon i kukro randak ya dor si fa sakso ro mamamun ya ḇa fa smun Allah mbroḇ ḇyesi. Smam monda faro sanandik ro snonsnon keret sedi. Ḇape sḇefndero roi ḇefandun kaku Gideon insape ifrur ya iso isandik Yahwe snonsnon Ḇyedi ma kyadaunwarek Allah kawasa Ḇyesi kwar.​—Hak. 8:1.

11. Rosai Gideon kyarem faro snonggaku Efraim sya?

11 Gideon kuker sne ḇerun kyarem ḇe snon Efraim sya ḇo doḇe, ”Ayama yamnis kuker mgo ḇa?” Mura byuk swarapepen ḇe si rariso Yahwe ḇyebarakas si raya. Inja, rofyor snon ansine srower roi ani, ’siknon ḇeri’. (Hak. 8:2, 3) Gideon kuker sne ḇerun syewar fa kyain pyum kuker Allah kawasa Ḇyesi.

12. Rosai kofarkor ro fawar ro snonggaku Efraim sya ma Gideon i?

12 Rosai kofarkor ro fafyar ine? Ro fawar ro snonggaku Efraim sya, kofarkor snar komam awer faro sanandik ro snonsnon manggun koḇena ḇape komam monda fa kosandik Yahwe I. Koḇe ḇukor ro kina dori ma penatua, kosmai farkarkor ḇepyum ro Gideon. Rofyor snonggaku oso imsor kuker roi kofrur na ido, koḇesewar kaku fa kofawi pyum kaku rosai ḇefnai fa imsor i. Ko kako bisa kosandik snonggaku ani faro roi ḇepyum ifrur kwar na. Ine fyasnaiḇair kofandun kaku sne ḇerun ya fa kofrur roi ani, syadiwer fyor komam kaku snonggaku ḇese sifrur sasar kwar. Ḇape kosewar payamyum iso roi ḇepyum syadi ro snonsnon ḇepyum koḇena.

Snar Hana ikyar faro Yahwe na ifrur mnis samswen ḇyena, Hana ismai kaḇer sne ḇeknon ya (Mam syos ḇe 13-14)

13. Samswen risai Hana ismai na, ma rosai ifrur kaku ya?

13 Kwarapan kako fawar Hana ḇyenane. Fyarḇuk kuker snon Lewi ḇenir Elkana, ḇeswar kaku i. Mboi Elkana nya binswa oso wer, iso Penina. Elkana iswar kaku Hana syadi ro Penina i; fama, ”Penina nya romawa, ḇoi Hana i nya romawa ḇa.” Ine ifrur fa, ”Penina kyoryae ker Hana insama ifrur i fa imsore”. Moḇsa sneḇaḇir Hana ḇyedi? Refo ikofenḇair, ”Hana kyanes ma imewer danan ri.” (1 Sam. 1:2, 6, 7) Fasfas noḇa ḇekofenḇair snar Hana ḇyesewar fa myunsu Penina i kuker nyan oso ḇese. Ḇape, Hana ikofenḇair roi ḇero sneri nakam faro Yahwe ma ikyar snar Yahwe nari iso ḇefrur mnai samswen ḇyena. Inja, Penina imnai ifrur roi ifrur ḇe Hana i ke? Refo ikofenḇair ḇa. Imbape, kofawi snar Hana ismai kaḇer aski ro sneri ma isewar payamyum ya. ”Mgasi ḇyesneso wer ḇa.”​—1 Sam. 1:10, 18.

14. Rosai kofarkor ro Hana fawar ḇyena?

14 Rosai kofarkor ro Hana fawar ḇyena? Snonggaku oso ḇyesewar fa fyamfaḇri kuker Au ḇo byuk nyan sairirya monda, waswarepen wafrur rarirya awer ma warakrok awer kukri kako. Imbape wamunsu awer kuker roi ḇeḇarḇor na, ḇesewar fa wakain pyum kuker snonggaku ani. (Rm. 12:17-21) Imewer ifrur fararwei raryano, nari waknon ma wasmai aski pdef.

Snar Apolos ma Paulus sufawi Yahwe na ḇyebarakas fararur suḇena, inja sufamfaḇri yae ḇa (Mam syos ḇe 15-18)

15. Ro roi risai Apolos ma Paulus sumnis ya?

15 Kwarapan rosai kofarkor ro manfamyan Apolos ma manwawan Paulus fawar suḇena. Snon risuru ansuine suna fawawi nabor fafayaḇa kuker Allah Wos Ḇyena. Suma guru sifawi kaku ma sufrur pyum kaku. Ḇape sufafayafyae su ḇa.

16. Apolos ima snon ḇemnis rariso?

16 Apolos ima ”snon ḇeramaker Aleksandria dirya”, ro fafisu ani moḇ ya sifawi pyum i kaku ḇe moḇ snonggaku sya sfarkor ro diya. Ima snon ḇefawi ḇewawos pyum kaku, ma ”ifawinananem kaku ro Refo”. (Kis. 18:24) Rofyor Apolos ifarmyan ro Korintus, naek riḇeso ro sidang soḇe simarisen syadi i ro naek ḇese sya, raris Paulus. (1 Kor. 1:12, 13) Apolos isya ifrur pakpef ro sidang ani ke? Kofawi na ifrur rarirya ḇa. Snar komam kaku ido, swaf riḇeso rofyor Apolos ibur sidang Korintus, Paulus idif fa kyaḇer ḇe diwa. (1 Kor. 16:12) Nasnai kaku, Apolos byuk ḇaḇekir ḇyena kuker nyan ḇepyum. Isoine byaryas abar ḇepyum ma syambraḇser naek ḇyesi. Imnis raris, Refo ikofenḇair ḇa snar imsor fyor Akwila ma Priskila ”sukofen fasnai faroi Allah Nyan ḇyena”.​—Kis. 18:24-28.

17. Moḇsa Paulus syewar payamyum ya rai?

17 Manwawan Paulus ifawi Apolos ima duf pyum fararur na. Ḇape Paulus kyara moḇo ḇa fyor snonggaku skara snar Apolos ima ipyum syadi ro i. Fafisu kowasya rosai Paulus fyas faro snonggaku Korintus sya, na komam snar ima fyasnai sne ḇerun ma nya kakara ḇepyum. Imnis ra, imewer fyor snonggaku sya soḇe ”Aya ro Paulus mun ḇyedi”, fyadwer sanandik ḇaido mamam sena faro Allah Yahwe ma Yesus Kristus su.​—1 Kor. 3:3-6.

18. Imnis ḇeḇefas ro 1 Korintus 4:6, 7, rosai kofarkor ro Apolos ma Paulus nyan ḇepyum sufasnai na?

18 Rosai kofarkor ro Apolos ma Paulus nyan ḇepyum sufasnai na? Imbude kofararur marḇak kwar faro Yahwe ma kofnoḇek snonggaku sya rawo sakḇebaptis. Ḇape kofawi rosai kofrur nane snar fafnoḇek ro Yahwe. Ro Apolos ma Paulus fawar ḇepyum suḇena, kofarkor kako snar fyor kona fakamamar nabor ro sidang, komarisen kofrur nabor syadi fa kosewar payamyum ya. Kokofen kasumasa fyor penatua ma hamba pelayanan sya sifnoḇek ko fa kofaduru ḇaḇeoser ya ma kosewar payamyum kuker naek srar koḇesi ro sidang! Sbuk Allah Wos Ḇyena fyor sbuk anun. Sisewar fandun manggun sena ḇardi ḇa, ḇape simarisen sifnoḇek ḇero sidang syakam fa sisouser faro Yesus ma siso nyan ḇepyum ḇyena.​—Wasya 1 Korintus 4:6, 7.

19. Rosai ko oser-oser kofrur kaku ya? (Mam kako kotak ” Binggwanbur Marisen Ḇefamfaḇri.”)

19 Allah byuk ko oser-oser kona ḇaḇekir ma samabraḇ. Komarisen kobuk fakamaman kosmai ani fa kofarmyan min ḇesesya. (1 Ptr. 4:10) Imbude kokara fararur kuf ani nabaḇa. Ḇape roi kasun kofrur na ḇeyun ḇaḇeoser ya imnis sapsip kasun ḇyeoser kuker sansun ya. Rarirya komarisen kofararur marḇak fa kosawen marisen ḇefamfaḇri manggun koḇena ḇardi. Mgorama kun snemuk fa kofrur roi ḇepyum ḇeyun payamyum ya ma ḇaḇeoser ro sidang.​—Ef. 4:3.

DOYA 80 ’Ḇaḇir ma Mam snar Yahwe ima ipyum’

^ syos 5 Moḇ ḇenawas mgun na nafrur pot oso ro saprop ḇerik napyan fa ikpef. Rarirya kako, famfaḇri na nafrur sidang ikpef. Rofyor sidang oso syambraḇ ḇa ma ḇyeoser ḇa, sidang ani na ḇyemoḇ ḇepyum ḇa faro moḇ kobukisyom ḇe Allah. Ro farkarkor ine nari kawos rosai ḇefnai fa kopok kofamfaḇri awer ma rariso kosewar payamyum ro sidang.

^ syos 4 Snonsnon riḇeso sfadwer na kwar.