Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 31

Wamarisen Wawaf Yahwe I kuker Kaḇaḇaḇ Ke?

Wamarisen Wawaf Yahwe I kuker Kaḇaḇaḇ Ke?

”Nari yawaf kuker kaḇaḇaḇ.”​MI. 7:7.

DOYA 128 Wamkuepen Isof ro Papupes

ROI NA KOFARKOR *

1-2. Rosai nari kawos ro farkarkor ine na?

RARISO sneḇaḇir Bedi fyor robor ḇeser faramrem wafandun na ndrama ro ras wap anya ḇa? Nari fafko ke? Imbo ḇae, snar Amsal 13:12 (fasfas kasun) ikofen radine, ”Wafwaf ḇerarpon ḇa nafrur sne iduf kaku.” Ḇape rariso sneḇaḇir Bena fyor wafawi roi oso ḇefrur fa robor anna ndrama fasaw ḇa raris ras wap anya? Rarirya ido, imbude nari ḇekaḇaḇaḇ ma wamarisen wawafe.

2 Ro farkarkor ine, nari kawos wos farkin riḇeso ro Refo na ḇefnoḇek kofa kokaḇaḇaḇ. (Mi. 7:7) Ramnai, nari komam fafisu risuru ḇefrur kaku ko fa kokaḇaḇaḇ fa kowaf Yahwe ifrur roi oso. Ḇepupes ya, nari kawos barakas ḇesya faro snonggaku ḇemarisen ḇewaf Yahwe.

WOS FARKANKIN RO REFO ḆEFARKOR KO FA KOKAḆAḆAḆ

3. Rosai kofarkor ro Amsal 13:11?

3 Amsal 13:11 fyarkor ko rosai ḇefnai fa kofandun kaku kaḇaḇaḇ ya. Mnuk ani doḇe, ”Arasai sismai kuker fasaw kaku nari nabro fawas, ḇape arasai siryur kermgun-kermgun nari nabore.” Rosai kofarkor ro mnuk ine? Kokaḇaḇaḇ ma kofrur roi nakam kermgun-kermgun kuker fawawas kaku ido, nari kosmai bon ḇepyum.

4. Rosai kofarkor ro Amsal 4:18 ya?

4 Amsal 4:18 ikofenḇair ḇo doḇe, ”Nyan snonggaku ḇenapes imnis raris sonar ro arwo ḇesnai kaku, ḇesnai fawas syadi rawo arkok pandaf.” Ine fyasnaiḇair Yahwe ikofenḇadir marisen Ḇyedi ḇe ko kuker fawawas. Mnuk ine kako na ifnoḇek ko fa kofawi pyum rariso snonggaku Kristen oso ifrur fararwei ro kankenem ḇyedi ma fyanam syadi ḇe Yahwe I. Ḇape, nefandun swaf ḇe snonggaku oso fa fyanam faro Yahwe I. Inja komyaren kofarkor ma kosouser anun kosmai ro Allah Wos Ḇyena ma organisasi Ḇyedi, nari fawas mura kofasnai kenem ḇemnis raris Kristus. Ko kako nari komambir pyum Allah. Mampan rariso Yesus byuk sarḇer ro roi ani rai.

Raris rokaker ḇesur fawawas, snonggaku ḇemarisen ḇerower abar Karajan nari sifandun swaf fa sifrur fararwe ma sfanam ḇe Yahwe (Mam syos ḇe 5)

5. Rariso Yesus byuk sarḇer ḇefasnaiḇair snonggaku oso ḇefrur fararwe isur rai?

5 Yesus byuk sarḇer fa fyasnaibos rariso abar Karajan kobaryas na imnis ra mor kasun ḇesur fawawas ro snonggaku ḇemarisen ḇerower sya sisnesna. Doḇe, ”Mor ḇyuḇer ansya sikpireu, sisur ma sikaki, ḇeker anya fyaun warek si ḇa. Sup ro saprop ya do i so ḇeḇuk bon, randak ya ne yof, ne yorem, ḇarpur ne bon posa nakraf.” (Mrk. 4:27, 28) Rosai Yesus ikofen kaku ro mnuk anna? Fyasnaiḇair ḇe si raris rokaker ḇesur fawawas, snonggaku ḇemarisen ḇerower abar Karajan nari sifandun swaf fa sifrur fararwe ma sfanam ḇe Yahwe. Imnis ra, fyor ḇefarkor Refo koḇedi fyanam syadi faro Yahwe, na insape komam fararwe nabor ifrur kwar na. (Ef. 4:22-24) Ḇape koswarepen na ḇebuk sur mor kasun ani iso Yahwe.​—1 Kor. 3:7.

6-7. Rosai kofarkor ro nyan Yahwe ifrur supswan ine?

6 Ro roi ḇebor Yahwe ifrur na, ifandun swaf nabor kaku fa ifrur fararur Ḇyena fa namnai. Yahwe ifrur roi anna fa isandik snonsnon Ḇyedi ma ifnoḇek snonggaku ḇesesya. Imnis ra, mampan nyan rariso Yahwe fyasos supswan ine faro snonggaku sya raya.

7 Rofyor fyasnaibos rariso Yahwe ifrur supswan ine, Refo dawos kuker fasasos faro ”ukuran ḇyena” ifrur ”adir ḇesopan fa dores, ma ryir ”karui ḇerandak ḇyedi.” (Ayb. 38:5, 6) Manggundi byuk swaf fa myam ḇraur bramin Ḇyena. (Kej. 1:10, 12) Na kwarapan rariso malaikat sya sneḇaḇir sena ras smam braur bramin Yahwe ifrur randak kwar na? Simarisen fafayaḇa! Iso ḇefnai fa, si ’ḇras sbuk sanandik’. (Ayb. 38:7) Rosai kofarkor i? Yahwe fyandun taun syaran ri syaran fa ifrur supswan ma farsyos, ḇape fyor Yahwe myam kaku roi nakam ifrur kwar na, ikofen ḇo doḇe ”napyum fafayaḇa”.​—Kej. 1:31.

8. Rosai nari kawos ro kirine na?

8 Imnis raris Yahwe fyasnaiḇair ḇe ko kwar na, na kosrow wos farkin ro Refo ḇefarkor ko snar kofandun kaḇaḇaḇ. Kirine nari kawos fafisu risuru fandun kaku fa komarisen kowaf Yahwe I kuker kaḇaḇaḇ.

ISOF FAFISU RISAI KOWAF YAHWE I KUKER KAḆAḆAḆ?

9. Ro fafisu risai fandun fa kowaf Yahwe?

9 Fandun fa kowaf isof ro Yahwe kyarem nadi koḇena. Rofyor koḇenadi kor samambraḇ fa kokamar samswen na ḇaido fafnoḇek fa komnai kofrur roi oso Yahwe imarisen ḇa na. Ḇape, imbude kokara Yahwe kyarem nadi koḇena fasaw ḇa. Rosai ḇefnai fa Yahwe kyarem ḇeri nadi koḇena kam ḇa?

10. Rosai ḇefnai fa Yahwe kyarem ḇeri nadi koḇena ḇa?

10 Yahwe ryowerepen kaku nadi koḇena. (Mz. 65:2) Ifawi nadi kobuk kuker sne ḇesiper ḇefasnai kaku snar kokyar faro I. (Ibr. 11:6) Yahwe ikako imarisen myam kaku kofrur imnis kuker nadi koḇena ke roḇa ma kaku komarisen kofrur parenta Ḇyena. (1 Yoh. 3:22) Inja, rofyor kor fafnoḇek ro Yahwe fa komnai kofrur roi oso imarisen ḇa na, fandun fa kofasnai kaḇaḇaḇ ma koḇesewar kaku fa kofrur fararwe. Yesus ifnoḇek ko fa kofawi snar nadi ḇeḇeso imbude kyarem fasaw na ḇeri ḇa. Ikofen ḇo doḇe, ”Mkore, nari sḇuk faro mko; mkosewar, ma nari mkosma; mkonuk, nari kedwa ya ḇyeḇeseḇen faro mko. Snar snonkaku mansei ḇeyor, isma ma snonkaku mansei ḇesewar, isrow ma snonkaku mansei ḇenuk faro i kedwa ya ḇyeḇeseḇen.” (Mat. 7:7, 8) Rofyor kosouser anun ine ma kofarmku ro nadi, kokyar kaku Kma koḇedi ro nanggi na ryower ma kyarem nadi koḇena.​—Kol. 4:2.

Rofyor kowaf Yahwe I kuker kaḇaḇaḇ, koḇenadi ma kokyar pdef faro I (Mam syos ḇe 11) *

11. Rariso Ibrani 4:16 ifnoḇek ko rofyor nadi koḇena neḇekarem fasaw ḇa?

11 Yahwe kyarem fasaw ḇa nadi koḇena rariryano, ḇyeasas kwar fa kyarem nadi koḇena ”rofafisu koḇefandunya”. (Wasya Ibrani 4:16.) Iso ḇewar fa na kobuk sasar ya awer faro Yahwe rofyor kyarem fasaw nadi koḇena ḇa. Imnis ra snonggaku ḇebor senadi ro taun ḇe taun kwar insama Karajan Allah ryama fa ipyosbur dunya ḇeḇye ḇa ine ma iso Yesus dor kaku ko fa koḇenadi na. (Mat. 6:10) Ḇape, rariso rofyor papupes ani ryama ḇa ro ras komarisen ya. Nari nafrur kakyar koḇena napromes ke? Aroḇa! (Hab. 2:3; Mat. 24:44) Ipyum ya iso kowaf Yahwe pdef, koḇenadi, ma kokyar. Papupes ani nari ryama ro ras ḇesrow kaku. Snar Yahwe dap ras ma oras ya kwar. Ma ras ani nari nfasnai kaku ḇe ras ḇepyum kaku faro snonggaku ḇeswar Yahwe I syakam.​—Mat. 24:36; 2 Ptr. 3:15.

Farkarkor risai kosmai ro Yusuf fawar ḇyena kuker kaḇaḇaḇ ya? (Mam syos ḇe 12-14)

12. Ro fafisu oso risai kaḇaḇaḇ koḇena neḇefrowes?

12 Fafisu sifrur pyum ko ḇa. Ro dunya ine, komam sifrur pyum snonggaku sya ḇa snar srama ro budaya, keret, er, ḇaido moḇ ḇeḇeseyae. Ḇesesya sifrur pyum si ḇa snar sidafduf ḇaido sisnai kir ḇa imnis ra, sipraf ḇaido semanis. Yahwe manfamyan ḇebor ḇyesi kako sakfrur pyum si ḇa snar kakyar sena neknam ro Refo. Rofyor sifrur pyum ko ḇa kako koswarepen Yesus wos ḇyenane, ”Mansei ḇemku epen isof ḇarpur ya kada nari isma aski.” (Mat. 24:13) Ḇape kirine, rariso rofyor kofawi snar min Kristen koḇesi sisya sifrur sasar ḇeba? Rofyor penatua sikofenḇair ḇe si kuker roi ani, na kowaf kuker kaḇaḇaḇ snar kokyar nari sifrur mnis na namnis Yahwe nyan Ḇyena ke? Rosai imbude fandun fa penatua sya sifrur na rofyor snonggaku oso ifrur sasar?

13. Rosai Yahwe imarisen fa penatua sifrur ya fyor oso isya ifrur sasar ḇeba?

13 Rofyor penatua sya sifawi oso isya ifrur sasar ḇeba ro sidang, senadi fa sor ”fawawinanem ḇerama ro boiyaswa”. Rarirya smam fafisu ani imnis Yahwe mamam Ḇyena. (Yak. 3:17) Sifrur rarirya insama sifnoḇek snonggaku ani fa kyaḇer awer ro nyan ḇesasar ḇyena. (Yak. 5:19, 20) Sikako sḇesewar kaku fa skadaunwarek sidang ma sbuk wos sneprei ḇe naek srar ḇesanekar snar roi ḇejadi ya. (2 Kor. 1:3, 4) Rofyor penatua sya smam sasar ḇeba oso fandun fa sisewar fa sfawi kaku ḇepon rosai ḇeḇejadi kaku ya ma roi ani imbude nefandun swaf. Ramnai senadi, sbuk anun sfasos pyum ro Refo ya ma sfarkor snonggaku ḇesasar ani isof ro fyawi kaku sasar ifrur na. (Yer. 30:11) Penatua sya simewer sisusu kawan ri, ḇoi sikako simewer sifasawsaw fa sifrur snemuk ya. Rofyor penatua sya siso akurfasnai Yahwe Ḇyena, nari sidang sikam sismai payamyum. Ḇape, imbude snonggaku ḇesasar ḇa ani sne ḇyedi iduf kaker. Ine nejadi faro Au ido, rosai na wafrur kaku fa ḇesanekar ḇa?

14. Rofyor naek srar sya sifrur duf Au ido, fawar ḇero Refo risai ḇebuk sneprei ḇe Au?

14 Ausya fyorno ido snonggaku oso ma naek srar sya sifrur duf Au ke? Na wasmai fawar ḇepyum ro Refo ḇefarkor ko fa rariso kowaf Yahwe I fa ifrur mnis samswen anna. Imnis ra Yusuf i, ḇyekandera snar ḇedar ḇyesi sifrur pyum i ḇa, rariryano imewer myam sasar sifrur ḇe i nafrur fa imsordi. Ḇape, myam monda faro fararmyan ḇyena faro Yahwe, ma Yahwe ḇyebarakas ḇaḇefarmku ḇyena snar ḇyekaḇaḇaḇ. (Kej. 39:21) Ḇarpur ya, Yusuf byuk maf ḇe ḇeba ḇyesi ma myam moḇsa Yahwe ḇye ḇarakas i kwar. (Kej. 45:5) Raris Yusuf i, na kosmai sneprei fyor kofanam faro Yahwe ma kobuk samswen koḇena fa ifrur mnis na.​—Mz. 7:​17; 73:28.

15. Rosai ḇefnoḇek imbesrar oso sne ḇyedi iduf wer ḇa fyor sawos pyum i ḇa?

15 Kakuḇae, roi ḇepyum ḇa snonggaku sifrur ḇe ko na imbude namnis ḇa kuker Yusuf ismai na. Rariryano, na koduf kaku. Rofyor snonggaku oso ḇaido ḇesyom Yahwe ḇa sya sifrur duf ko, nyan ḇepyum kofrur ya iso koso wos farkankin ro Refo. (Flp. 2:3, 4) Mampan fawar oser ine. Imbesrar oso sneri iduf kaku rofyor min fararur ḇyedi dawos pyum i ḇa ma kyoryae i. Imbape imbesrar ani kyaḇaḇaḇ pdef ma imsor ḇeri i ḇa. Ḇyesewar fa kyarauser Yesus nyan ḇepyum ḇyena. Rofyor sayin i, dakfrur rarirya ḇa. (1 Ptr. 2:21, 23) Kuker kyarauser roi ani, dun snemuk fa ifrur royo ḇa faro rosai ḇejadi kwar na. Ḇarpur mura, ifawi snar min fararur ḇyedine iduf marḇak ma ḇyestres ḇose. Inja, imbesrar ani kyara roi min fararur dawos nane imbude nama roi imbe dawos na ḇa. Ma, imbesrar ani imarisen kaku snar bisa ḇyekaḇaḇaḇ fyor sawos pyum i ḇa, ma sne ḇyedi iduf wer ḇa.

16. Rosai na ḇebuk sneprei ya rofyor sifrur pyum Au ḇa? (1 Petrus 3:12)

16 Rofyor ḇekandera snar sifrur pyum Au ḇa ḇaido sifrur duf Au ido, waswarepen Yahwe fyanam faro ”snonggaku ḇesanekar sya”. (Mz. 34:18) Iswar Au snar ḇekaḇaḇaḇ ma wasawen kandera Bena faro I. (Mz. 55:22) Yahwe ima Mankara faro supswan ḇesiper. Myam roi ḇejadi nakam. (Wasya 1 Petrus 3:12.) Inja, rofyor wasmai samswen ma jadi fa wafrur mnis na ḇa, Ausya wawaf Yahwe kuker kaḇaḇaḇ ke?

YAHWE BYUK BARAKAS NABOR FARO SNONGGAKU ḆEWAF I SYA

17. Ro Yesaya 30:18, asas risai Yahwe byuk ḇe ko na?

17 Kma koḇedi ro nanggi nari byuk barakas nabor ḇe ko roro Karajan Ḇyedi. Yesaya 30:18 doḇe, ”Yahwe kyaḇaḇaḇ fa iwaf infa ḇyenaḇye mgo, ma nari ifrur roi oso fa fyasnaiḇair sawarwar Ḇyena ḇe mgo. Snar Yahwe iso Allah ḇenapes. Ḇekyar pdef faro I syakam na simarisen.” Snonggaku ḇewaf pdef Yahwe I nari sismai barakas nabor ro kirine ma ro dunya babo nari ḇerama ya.

18. Barakas risai nari kosmai ro dunya babo ya?

18 Rofyor Allah kawasa Ḇyesi sisun ro dunya babo ya, nari simgak wer ḇa, sismai samswen wer ḇa, ma ono sisya sifrur pyum si wer ḇa. Dafduf nari naisya wer ḇa kako. (Why. 21:4) Osower ido, rosai kofandun nakam naisya nabor kaku. (Mz. 72:16; Yes. 54:13) Ine barakas ḇeba kaku!

19. Rosai Yahwe fyasos ḇe ko ro kirine na?

19 Kirine, Yahwe fyasos ko fa koḇe kawasa Ḇyesi ro Karajan Ḇyedi. Ifnoḇek ko fa kofadwer kenem ḇeḇye ḇa koḇena ma kofasnai rari-rari imarisen na. Inja wasusu awer, ma ḇeḇirḇar awer. Kankenem ḇepyum syadi nari kosmai na! Iḇye kada kirine koryaḇ pdef, ma kowaf kuker kaḇaḇaḇ isof Yahwe ifrur roi ikofen nakam fa ndarirya!

DOYA 118 Bukma ḇe Nko Kakyar Ḇebor Syadi

^ syos 5 Ausya warower Saksi oso ḇero kakaku ya fyoro kwar doḇe, ’Randak ya yakara Armagedon na ryama rofyor yaḇe sinan ḇaim.’ Snar kirine fafisu koḇedine syamswen, kokam komarisen Yahwe ipyos dunya ḇeḇyeḇa ine. Mboi, fandun fa kokaḇaḇaḇ. Ro farkarkor ine, nari kawos Allah wos farkin Ḇyena ḇefnoḇek ko fa kowaf. Rodine kako nari komam fafisu risuru kowaf Yahwe kuker kaḇaḇaḇ. Ḇepupes ya, nari kawos barakas Yahwe ḇyeasas faro snonggaku ḇemarisen ḇewaf I sya.

^ syos 56 KAFKOFEN FARO SONIN: Imbesrar oso ḇyenadi ker faro Yahwe fyor ibaḇa kaker isof ro ḇyesinan kwar. Rofyor ibaḇa ya, sinan ḇyesuya sufarkori moḇ ḇyenadi rai. Fafisu ḇyeinkḇor kwar, ifyarmyan ḇe perintis ma ḇyenadi ker ḇe Yahwe insama ḇyebarakas fararmyan ḇyena. Taun ḇe taun nande mura, fyor swari iduf marḇak, dor faro Yahwe insa byuk samambraḇ ifandun na fa kyamar samswen ani. Kirine, ḇyekabom kwar, ḇape fyarmku kaker ro nadi ya. Ma ikyar snar Yahwe nari kyarem nadi ḇyena ḇesya kwar, raris nadi ḇebor Yahwe kyarem kwar na.