Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 37

”Nari Yamarmer Er Sya Kam”

”Nari Yamarmer Er Sya Kam”

”Nari yamarmer er sya kam, ma arasai ḇekakur ro er sya kam nari nsun ḇe rum ine.”​—HAG. 2:7.

DOYA 24 Mkorama Koraḇe Yahwe Bon Ḇyedi

ROI NA KOFARKOR *

1-2. Marmer rosai nabi Hagai ḇyardi ḇekur koro fafisu koḇedine?

”FASAW dam monda ḇo, toko-toko ma rum ḇekwar na nawawa ma nfarsapi. ”Snonggaku sya simgak ḇo siḇorfamnom . . . Ḇebor sya soḇe tatawai ani imarmer oras ri suru monda. Ḇape ayama yoḇe ine fyoro ra.” Snonggaku ḇekofen roi anine siso ḇekenem ro tatawai ḇefnak ro Nepal taun 2015. Au ḇeyaksmai roi anine ido na ḇefnder naḇaḇeri.

2 Ḇape ro fafisu ine kaksmai marmer kako. Roi ine nejadi ro kota ḇaido sup oser monda ḇa. Ḇape er syakam sisya sismai marmer, ma ndarirya ro taun ḇe taun kwar. Randak ya, Nabi Hagai ḇyardi na kwar. Fyas radine, ”Ine iso Yahwe manḇena sordade ikofen na: ’Kero wer, ma oser wer nari yamarmer farsyos, supswan, wanda, ma wande.’”​—Hag. 2:6.

3. Rosai ḇeḇese ro marmer Hagai ḇyardi ani kuker tatawai ḇekaku na?

3 Marmer Hagai ḇyardi anine kyur ḇe tatawai ḇa, ḇefrur saprop nawawa ḇaido nafrur marmer moḇ na. Ḇape marmer ine nun ḇe payamyum. Yahwe manggundi ikofen radine, ”Nari yamarmer er sya kam, ma arasai ḇekakur ro er sya kam nari nsun ḇe rum ine. Nari yaḇe rum ine nafo kuker baba.” (Hag. 2:7) Rariso ḇardadi ani ḇyendarirya kaku ro Hagai fafisu ḇyedi, ma rariso ḇyendarirya faro ko ro babo ine? Nari komam kankarem ḇyena, ma nari kofarkor kako rariso kakso ro fararur nari ḇemarmer er-er sya.

ANUN ḆESAMBRAḆSER RO HAGAI FAFISU ḆYEDI

4. Yahwe dor Nabi Hagai i fa ḇyardi faro kawasa Ḇyesi snaro?

4 Ḇepon ya, komam ari rosai ḇefnai fa Yahwe dor Hagai fa ikofenḇadir ḇardadi ani. Ro taun 537 SM, raryur snonggaku Yahudi ḇesouser sya skaḇer ro ḇaḇewomen ḇero Babilon. Imbude Hagai ikako dakro raryur anine. Fyoro ḇa fyor srama kwar ro Yerusalem, sḇawes araref Yahwe rum Ḇyedi roḇa bait. (Ezr. 3:8, 10) Ḇape fyoro ḇa mura sismai samswen inja nafrur sesanekar ma simnai sifrur ḇait ani. (Ezr. 4:4; Hag. 1:1, 2) Inja, ro taun 520 SM, Yahwe byuk fararur ḇefandun faro Hagai i, isoine ifrur kawasa sya fa siryaḇ insa sifrur fararur ani fa imnai. *Ezr. 6:14, 15.

5. Rosai ḇefnai fa anun Hagai ikofen na nasambraḇser Allah kawasa Ḇyesi sisnesna?

5 Hagai ikofenḇadir anun ḇerama ro Yahwe insama snonggaku Yahudi ḇesanekar sya bisa nafrur kakyar sena nasambraḇ faro Yahwe. Kuker kakyar nabi ine doḇe, ”Yahwe ikofen, ’Kawasa ḇero sup ine, mgosambraḇser mgo, ma mgofararur. Snar yambranus mgo,’ Yahwe manḇena sordade iso ḇekofen roi ine.” (Hag. 2:4) Wos mnuk ”Yahwe manḇena sordade” nari nasambraḇser si, snar knam ḇyediso Yahwe nya sordade malaikat ḇebor kaku. Inja, snonggaku Yahudi na sifrur bait ani fa imnai fyor sikyar kaku faro Yahwe I.

6. Rosai nari ḇejadi na snar marmer ro Hagai ḇardadi ḇyena?

6 Yahwe dor Hagai fa ikofenḇadir snar nari imarmer er sya kam. Ine nafrur snonggaku Yahudi sikyar snar Yahwe nari imarmer Persia, ḇepoik ro fafisu ani faro er ḇebor sya. Ramnai, rosai nari ḇeḇejadi ro marmer ani? Ḇepon ya, Allah kawasa Ḇyesi nari sḇawes bait ani fa ibro. Ramnai, snonggaku ḇerama ro er ḇesena nari srama saksyom Yahwe I ro bait ani. Yahwe kawasa Ḇyesi na sisambraḇ kaku fyor srower anun ani!​—Za. 8:9.

FARARUR ḆEMARMER SUPSWAN RO FAFISU KOḆEDI

Ḇesewar kaku fa wakso ro fararur ḇemarmer supswan ine ke? (Syos ḇe 7-8) *

7. Kirine, na kakso ro fararur rosai? Fasnaiḇair pan.

7 Rariso Hagai ḇardadi ḇyenane ndarirya kaku ro fafisu koḇanine? Kirine, Yahwe imarmer er ḇebor kam wer, ma kirine kaksowarpu rona. Imbo, ro taun 1914, Yahwe ikanow Yesus Kristus i ḇe Raja ro Karajan Ḇyedi ro nanggi, ma Karajan ani dores kwar. (Mz. 2:6) Ine nḇe anun ḇeḇyeḇa faro manḇepoikk dunya sya, kukro ine nfasnaiḇair snar ”fafisu er ansi sedi imnis” kwar. (Luk. 21:24) Kokofen kada, fafisu faro manḇepoik ḇe manfaker faro Yahwe na sḇepoik ḇa kwar. Eḇedari, ro randak 1914 ya, Yahwe kawasa Ḇyesi sikofenḇadir faro snonggaku sya ker snar Karajan Allah monda nari ḇepyos kandera ḇebor ro snonggaku sya. Ḇaḇebaryas ’angginem ḇeḇye Karajan ine’ imarmer supswan ḇesiper.​—Mat. 24:14.

8. Raris Mazmur 2:1-3 ya, moḇsa smam angginem koḇena ine rai?

8 Moḇsa snonggaku smam angginem koḇena ine rai? Ḇebor sya simarisen srower na ḇa. (Wasya Mazmur 2:1-3.) Manḇepoik er-er sya skain nanan ḇa ḇaido simsor kaku. Soḇe angginem Karajan kobaryas ine nama angginem ḇeḇye nasyaḇa. Syadi wer pamarenta ḇeḇeso sidwarek fararur koḇena. Simewer skunem Raja Yahwe ikanow ya, snar simewer nasan ma papoik sena nabur sindi. Komam kada soḇe suffarmyan Allah. Raris Yesus fafisu ḇyedi, manḇepoik ro baboine kako sisampum Raja ḇesmai ramrem ro Yahwe kuker smun manfamyan ḇesouser sya.​—Kis. 4:25-28.

9. Moḇsa Yahwe myam manḇepoik ḇero er-er ḇesampum angginem kobaryas ya?

9 Moḇsa Yahwe myam manḇepoik ḇero er-er ḇesampum angginem koḇaryas ya? Kankarem ḇyena nasya ro Mazmur 2:10-12, fasfas ḇyedi isoine: ”Inja raja-raja, mgofawinanem; mankara-mankara ro supswan, mgosmai wos ḇepakrek. Mguffarmyan Yahwe kuker syowi, ma mgosandik I kuker raryaḇ. Mgoḇesyowi rumgun ani, insa Allah imsor ḇa ma insama mgomar awer, snar rarmomen Ḇyena nasber fasaw. Ḇesmai kadaun kam ro I sismai aski.” Yahwe kuker sne ḇenaḇye byuk swaf faro ḇesampum I sya fa sfadwer kenem sena ma sikunem faro Karajan Ḇyedi. Ḇape, oras ḇyena nabor ḇa kwar. Kokenem kwar ro ”ras ḇepupesna” ro dunya ḇeḇarḇor ine. (2 Tim. 3:1; Yes. 61:2) Inja, fandun fa snonggaku sya smambir kakaku ma skinfir fa suffarmyan Yahwe ro kirine, snar oras ya imbe ibro kwar.

SNONGGAKU ḆEḆESO SNA MAMAM ḆEPYUM FARO MARMER ANINE

10. Raris Hagai 2:7-9 ya, rosai bon ro marmer nabi Hagai ḇardadi ḇyena?

10 Snonggaku sya kam ḇa nari smam marmer Hagai ḇyardi ine ḇe roi ḇeḇyeḇa. Nabi ani ikofen ḇo doḇe marmer ani nari nafrur ”arasai ḇekakur ro er sya kam nari nsun ḇe Yahwe rum Ḇyedi ine”. (Wasya Hagai 2:7-9.) Ine kyurfasnai snar marmer ani ifnai ḇo, snonggaku ḇena sne ḇesiper nari sismai marisen fa saksyom Yahwe I. * Yesaya ma Mikha su kako suyakḇardi imnis roi nari ḇeḇejadi ro ”ras-ras ḇepupesna”.​—Yes. 2:2-4; Mi. 4:1, 2.

11. Rosai naek oso ifrur ya fyor ryower randak angginem Karajan ya?

11 Mam fawar ro naek oso ḇenir ḇe Ken, dakuffarmyan ro kantor pusat. Iswarepen mura fafisu ryower randak angginem Karajan ḇemarmer ani swaf taun ri 40 naiwara. Ken doḇe, ”Yarower randak kakaku ro Refoya, yakofen kasumasa nabor snar kokenem ro ras ḇepupes dunya ine. Yafawi snar infa kofrur Allah imarisen ma kosmai kankenem ḇekain fyoro ya, fandun fa yores nako ro Yahwe ḇar Ḇyedi ma yakro awer ro ḇar dunya na ḇeḇemgok ine. Yaḇenadi ḇo yafrur naḇeri. Yasonem dunya ine wer ḇa, ma yasewar kadaun ro Allah Karajan Ḇyedi, nari ḇemarmer ḇa.”

12. Rariso Yahwe bait rohani Ḇyedine nafo kuker baba ro ras-ras papupes ine?

12 Ro ras-ras ḇepupes ine, snonggaku ḇebor ono sisya sisyom Yahwe. Ro taun 1914 koma kobor manggun ḇa koḇe syaran ḇeḇeso monda. Ḇape ro kirine, ḇesyom Allah kaker sya sisyadi ro yuta ri war, ma yuta ḇebor ḇesesya ro taun ḇe taun sakso fnoḇek ko ro munara swarapepen Yesus marmar ḇyedi. Ine nfasnaiḇair snar Yahwe ḇyebarakas kaku kawasa Ḇyesi. Inja, ”arasai ḇekakur ro er sya kam” sifo ro bubes Yahwe bait rohani Ḇyedi. Knam ḇyena iso, snonggaku ḇebor siso akurfasnai ro samsyom ḇesren ro supswan. Yahwe snonsnon Ḇyedi kako ḇyeḇesandik, snar snonggaku sine sfadwer kenem sena kuker kenem babo ya.​—Ef. 4:22-24.

Allah kawasa Ḇyesi ro supswan ḇesiper simarisen kaku sbaryas angginem Karajan Allah (Mam farkarkor 37, syos ḇe 13)

13. Mnuk risai monda ḇeḇardi snar ḇesyom Yahwe sya nari sibore? Fasnaiḇair pan. (Mam sonin ḇero ḇarpon.)

13 Snonggaku ḇebor ḇesun fa ḇeyuffarmyan Yahwe nafrur ḇardadi ḇeḇeso ḇero Yesaya fasal 60 ndariya kaku. Imnis ra, ro mnuk 22 ḇekofen radine, ”Ḇebor ḇa sya nari sḇesyaran, ma ḇekasun sya nari sḇe er ḇesambraḇ kaku. Aya, Yahwe, nari yafrur na fasaw ro fafisu ya.” Snar ḇesyom Yahwe sine sibor ker, komam bon ḇyena napyum kaku. Snonggaku ḇebabo ansine, simnis ra ”arasai ḇekakur”, sna ḇaḇekir nabore, ma siryaḇ kako fa sḇaryas angginem ḇeḇye Karajan. Sepake ḇaḇekir sena fa siksaramper fararur ḇero Yahwe kawasa Ḇyesi. Inja, imnis Yesaya ikofen na, er-er sya sfasos kam Yahwe kawasa Ḇyesi fandandun sena. (Yes. 60:5, 16) Kuker fafnoḇek snonggaku ḇebabo ḇemaeja sine, bisa kobaryas ro sup ri 240 ma kosasyar syap nasyadi ro wos ri 1.000.

WUN SNEMUK RO KIRINE ḆERI

14. Snemuk ḇefandun kaku rosai snonggaku sya kam sun ro kirine na?

14 Snar er-er sya sisya sḇeḇe marmer ro fafisu ḇepupes ine, inja fandun kaku fa snonggaku sya kam sun snemuk: Nari sikyar Allah Karajan Ḇyedi ke ḇaido sikyar faro pamarenta dunya ine? Inema snemuk ḇefandun kaku fa snonggaku oser-oser sya sun na. Imbo, Yahwe kawasa Ḇyesi na sisouser sasoser pamarenta ḇero sup sena. Ḇape, na saksowarpu ro polotik naḇaḇeri. (Rm. 13:1-7) Snar sfawi Karajan Allah demir monda nari ḇefrur mnis kaḇer samswen nabor snonggaku sena, ma Karajan ani isya ro dunya ine ḇa.​—Yoh. 18:36, 37.

15. Imnis syap Wahyu ikofen na, fafrowes ḇemarḇak rosai nari kosmai na?

15 Syap Wahyu ikofenḇair ḇe ko snar fafrowes ro soasuser Allah kawasa Ḇyesi nari nasya ro ras-ras papupes ya. Inja, nari kosmai dafdifer rarirya ker. Pamarenta dunya ine nari dor ko fa kokunem faro negara. Kosonem si ḇa ido nari sewayam ko. (Why. 13:12, 15) Nari ”kawasa kam, ḇeba ma kasun, ḇeḇekayan ma ḇesaḇarar, manfamyan roḇa ḇemkei, aiwan ani ḇyedafdifer si fasisma aḇyair ro ḇramin ḇar raku sena roḇa ro andar sena.” (Why. 13:16) Ro fafisu naiwara, women sya sismai aḇyair nfasnaiḇair mansei ḇena si. Rarirya kako, dunya ine nari idafdif snonggaku sya kam fa sna ’aḇyair ro ḇramin roḇa ro andar sena’. Nari snonggaku sya kam siwan si fa sisonem pamarenta sya roro roi sifrur na ma roi skara na.

16. Rosai ḇefnai fa fandun fa komam pyum soasuser koḇena faro Yahwe ro kirine?

16 Nari kona aḇyair ani ma kokunem faro pamarenta ke? Kopampum na ido, nari kosmai samswen ma roi ḇemun ḇae, snar syap Wahyu ikako ikofen radine, ”Osoḇa fakyoḇes roḇa ḇyoḇ roi oso, rofyor nya aḇyair ani ḇa.” (Why. 13:17) Ḇape, ro Wahyu 14:9, 10, Allah kawasa Ḇyesi sfawi snar Allah nari myun snonggaku ḇena aḇyair ani. Inja, simewer sismai na. Ḇape, ine imnis ra sfasepen ro sibrasna: ”Yahwe Ḇena konya.” (Yes. 44:5) Kirine fandun fa komam mnis kaku snar kosouser kaku faro Yahwe. Rarirya, Yahwe nari imarisen kyaremso ko snar I ḇena konya!

MARMER ḆEPUPES

17. Rosai fandun fa koswarepen na kuker Yahwe ḇaḇekaḇaḇaḇ Ḇyena?

17 Yahwe ḇyekaḇaḇaḇ kaku ro ras-ras ḇepupes ine, snar imewer snonggaku oso ḇaḇeri ḇyeḇemun pres. (2 Ptr. 3:9) Byuk swaf faro snonggaku sya kam fa simbror ma suffarmyan I. Ḇape, Yahwe kaḇaḇaḇ Ḇyena nya batasan. Snonggaku sya simewer simbror ḇa ido, nari seḇemun pres raris Firaun ro Moses fafisu ḇyedi ani. Yahwe ikofenḇadir ḇe Firaun i kwar doḇe, ”Kaku ya, papoik Yena ine bisa yaḇuki mun mgo ma kawasa mgoḇesi kuker dafduf ḇeyun marmar. Na mgomar mgobro ro supswan ine. Ḇape, yaḇemgo fa mgokenem kaker insamaido yafasnai papoik Yena, ma insama supswan ḇesiper smambir snonsnon Yedi.” (Kel. 9:15, 16) Ro papupes ya, er sya kam nari sfawi snar Yahwe iso Allah oser monda ḇenapes. (Yeh. 38:23) Yahwe nari ifrur rosai?

18. (a) Marmer ḇaido mkiker rosai wer ḇeḇeyap ro Hagai 2: 6, 20-22? (b) Ro diso kofawi snar Hagai wos ḇyena nari ndarirya kaku ro fafisu ḇerama ya?

18 Wasya Hagai 2:6, 20-22. Taun utin syadi ro Hagai fafisu ḇyedi, ramnai Allah fyarkin Manwawan Paulus i fa fyasepen wos ḇero Hagai 2: 6, 20-22 nari nḇedarirya ro ras ḇarpon iyama. Paulus fyas, ”Ḇape baboine [Yahwe] ḇyuk asas kwar, ”Nari yamkiker ḇerarwan oser wer, sup ine derer monda ḇa mboi nanki kako.” Wos ”ḇerarwan oser wer” fyasna roi ḇeḇor kam sifrur faḇemkiker kwar anna, nari sena fanakrenbur insa ḇemkiker ḇa na nkain faswef.” (Ibr. 12:26, 27) Ḇemkiker ine iḇese kuker ḇeyap ḇepon ro Hagai 2:7. Rodine, snonggaku ḇemnis Firaun, ḇepampum Yahwe hak Ḇyedi fa ḇyepoik, nari sḇeḇemun pres isof fyoro.

19. Rosai nari ḇemarmer ḇa, ma kofawi na rodiso?

19 Rosai nari ḇemarmer ḇa, ḇaido nari ḇekren ḇa? Paulus ikofen wer ḇo doḇe, ”Inja kokofen kasumasa faro Allah, snar kosma kwar ro Allah [karajan] oso nari ḇemarmer ḇa. Inja kokofen kasumasa ma koḇeari kuker kakyar faro Allah kuker syowi ma makakak.” (Ibr. 12:28) Inja, marmer ḇepupes ya imnai raposa, Karajan Allah monda na ḇesya pdef ma dores nako!​—Mz. 110:5, 6; Dan. 2:44.

20. Snonggaku sya rosai nari skinfir na ma moḇsa na kofnoḇek si rai?

20 Fafisu ine nabor wer ḇa! Fandun fa snonggaku skinfir: Nari siso ker nyan kenem ro dunya ine, ḇeyun marmari? Ḇaido, nari simarisen suffarmyan Yahwe ma sfadwer kenem sena insama saksmai kankenem fyoro ya ke? (Ibr. 12:25) Kuker kobaryas, bisa kofnoḇek snonggaku sya fa sun snemuk ḇefandun ine. Inja, mgorama kofnoḇek snonggaku ḇebor fa siwaira Karajan Allah, ma iḇye kada koswarepen faro Yesus, Tuan koḇani, wos ḇyena ḇesya kwar: ”Ankankinem Ḇeḇye ro [Karajan] ine nari ḇye ḇeḇaryas ro supswan ḇesiper fa ḇyesaksi faro er sya kam, raimnai insape awar papupes ya.”​—Mat. 24:14.

DOYA 40 Mansei Ḇena Konya?

^ syos 5 Ro farkarkor koḇena ine nari komam roi ḇebabo faro Hagai 2:7. Nari kofarkor moḇsa kakso warpu ro fararur ḇefrur marmer er sya kam. Nari kawos kako snar snonggaku sia simarisen faro fararur ine ḇape sia wer simarisen ḇa.

^ syos 4 Kofawi Hagai ifrur fararur ḇyena ra nabro kwar snar ro 515 SM, Yahwe bait Ḇyedi sḇawes i fa dores kwar.

^ syos 10 Inema fawawi ḇebabo kosmai na. Ḇepon ya, fyorno ido koḇo snonggaku ḇena sne ḇesiper sine sisyom Yahwe snar sismai marmer oḇa ro er sya kam. Mam ”Pertanyaan Pembaca” ro Menara Pengawal 15 Mei 2006.

^ syos 63 SONIN BERO: Hagai ifrur Allah kawasa Ḇyesi siryaḇ fa sḇawes bait; Allah kawasa Ḇyesi ro kirine siryaḇ sbaryas angginem ḇeḇye ro Allah. Imbeswa suine subaryas marmer ḇepupes nari ḇerama ya.