Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

STADI 40

?Tanem Tingting i Rili Minim Wanem?

?Tanem Tingting i Rili Minim Wanem?

“Mi kam blong singaot ol man blong mekem sin blong oli tanem tingting blong olgeta.”—LUK 5:32.

SINGSING 36 Yu Mas Lukaot Long Hat Blong Yu

BIGFALA TINGTING *

1-2. ?Wanem i defren long saed blong Ehab mo Manase, mo wanem ol kwestin we bambae yumi tokbaot?

BAMBAE yumi tokbaot tu king we tufala i laef long taem bifo. Wan i rul long ol ten traeb blong Isrel mo narawan i rul long tufala traeb blong Juda. Tufala i laef long ol defren taem, be i gat wan samting we i sem mak long tufala. Tufala king ya i rebel agensem Jehova mo pulum ol man blong hem blong mekem sin. Tufala i wosipim ol giaman god, mo kilim sam man i ded. Be i gat wan samting we i defren long tufala. Wan i gohed blong mekem ol nogud samting kasem we i ded, be narawan i tanem tingting mo God i fogivim hem. ?Hu ya tufala king ya?

2 Hemia Ehab we i king blong Isrel, mo Manase we i king blong Juda. Samting ya we i defren long saed blong tufala, i save tijim wan impoten lesen long yumi long saed blong tanem tingting. (Wok 17:30; Rom 3:23) ?Tanem tingting i minim wanem? ?Mo yumi soemaot olsem wanem se yumi tanem tingting? Yumi mas save samting ya from we yumi wantem se Jehova i fogivim yumi taem yumi mekem sin. Blong ansa long ol kwestin ya, bambae yumi tokbaot laef blong tufala king ya mo luk lesen we yumi save lanem from eksampol blong tufala. Biaen bambae yumi luk samting we Jisas i tijim long saed blong tanem tingting.

SAMTING WE YUMI SAVE LANEM FROM EKSAMPOL BLONG KING EHAB

3. ?Ehab i wanem kaen king?

3 Ehab i namba seven king long ol ten traeb blong Isrel. Hem i maredem Jesebel we i dota blong king blong Saedon, wan rij nesen saed i go long not. Mared blong tufala i save mekem se Isrel i kam rij. Be hemia i spolem frensip blong nesen ya wetem Jehova, from we Jesebel i stap wosipim Bal mo i pulum Ehab blong joen long rabis wosip ya, we i joen wetem tempol prostitut mo fasin blong sakrefaesem ol pikinini. Taem Jesebel i kwin, olgeta profet blong Jehova oli stap long denja, mo hem i kilim plante oli ded. (1 King 18:13) Baebol i talem se: “Long lukluk blong Jehova, Ehab . . . i mowas long olgeta we oli rul bifo long hem.” (1 King 16:30) Jehova i luk mo i save evri samting we Ehab mo Jesebel i stap mekem. Be hem i soemaot se hem i gat sore, mo i sanem profet Elaejah, blong go wonem ol man blong Hem blong oli jenisim fasin blong olgeta bifo we i let. Be Ehab mo Jesebel i no wantem lesin.

4. ?Jehova i talemaot wanem panis long Ehab, mo Ehab i mekem wanem?

4 Naoia longfala tingting blong Jehova i kasem mak blong hem. Hem i sanem Elaejah blong i talemaot panis we bambae i kasem Ehab mo Jesebel. Hem i talem se bambae hem i finisim famle laen blong tufala. !Ol tok we Elaejah i talem, i mekem Ehab i harem nogud tumas! From samting ya, flas man ya i “mekem tingting blong hem i godaon.”—1 King 21:19-29.

King Ehab i no rili tanem tingting, taswe i putum profet blong God long kalabus (Haf 5-6) *

5-6. ?Wanem i soemaot se Ehab i no rili tanem tingting blong hem?

5 Nating se Ehab i mekem tingting blong hem i godaon long taem ya, be fasin we hem i mekem afta i soemaot se hem i no rili tanem tingting blong hem. Hem i no traem blong finisim wosip blong Bal mo pulum ol man blong wosipim Jehova. Ehab i mekem sam narafala samting tu we i soemaot se hem i no tanem tingting blong hem.

6 Ehab i askem King Jehosafat, blong tufala i faet agensem Siria. Jehosafat i trastem Jehova, mo i talem se bambae tufala i askem advaes fastaem long wan profet blong Jehova. Be Ehab i no wantem, mo i talem se: “I gat wan narafala man we yumi save askem hem blong i faenemaot tingting blong Jehova. Be mi mi no laekem hem nating, from we hem i neva talemaot ol gudfala samting long saed blong mi, be i talemaot ol nogud samting nomo.” Nating se i olsem, tufala i askem advaes long profet Mikaea. !Ehab i talem tru, profet blong God i talemaot rabis nius nomo long saed blong hem! Ehab i no wantem tanem tingting mo askem Jehova blong i fogivim hem, be hem i girap i putum profet ya long kalabus. (1 King 22:7-9, 23, 27) Nating se hem i mekem olsem, be hem i no save blokem profet tok ya long saed blong hem blong i kamtru. Biaen, taem oli go faet, Ehab i ded.—1 King 22:34-38.

7. Afta we Ehab i ded, ?Jehova i talem se Ehab i wanem kaen man?

7 Afta we Ehab i ded, Jehova i soemaot tingting we hem i gat long hem. Taem King Jehosafat i kambak sef nomo, Jehova i sanem profet Jehu blong i go stretem hem from we hem i halpem Ehab. Profet ya i talem se: “?Yu ting se i stret we yu go givhan long ol rabis man mo yu lavem olgeta we oli no laekem Jehova nating?” (2 Kron. 19:1, 2) Traem tingbaot: Sipos Ehab i bin tanem tingting blong hem, profet i no save talem se hem i wan rabis man we i no laekem Jehova nating. I klia nomo se nating we Ehab i soemaot se hem i sore, be hem i neva tanem tingting blong hem fulwan.

8. ?Yumi lanem wanem long eksampol blong Ehab?

8 ?Yumi lanem wanem long eksampol blong Ehab? Taem Elaejah i talemaot se trabol bambae i kasem famle laen blong Ehab, fastaem hem i mekem tingting blong hem i godaon. Hemia i gud, be ol samting we hem i mekem biaen oli soemaot se hem i no tanem tingting blong hem fulwan. Taswe i no naf nomo we yumi soemaot se yumi sore, be yumi mas mekem sam moa samting. Naoia i gud yumi tokbaot wan narafala eksampol we bambae i givhan long yumi blong kasem save se i minim wanem blong tanem tingting fulwan.

SAMTING WE YUMI SAVE LANEM FROM EKSAMPOL BLONG KING MANASE

9. ?Manase i wanem kaen king?

9 Samwe tu handred yia biaen, Manase i kam king blong Juda. !Ating hem i mowas i bitim Ehab! Baebol i talem se: “Hem i mekem ol samting we oli nogud long ae blong Jehova we i bitim mak olgeta, blong mekem hem i kros.” (2 Kron. 33:1-9) Manase i bildim ol olta blong ol giaman god, mo i putum pija blong tabu pos we hem i katem, we maet i saen blong wosip blong seks, insaed long tempol blong Jehova. Hem i mekem majik, i lukaotem ol samting we oli haed, mo i mekem wok blong kleva. Mo tu, hem “i mekem blad blong plante stret man i ron” mo i mekem “ol prapa boe blong hem oli pastru long faea,” blong sakrefaesem olgeta i go long ol giaman god.—2 King 21:6, 7, 10, 11, 16.

10. ?Olsem wanem Jehova i stretem Manase, mo Manase i mekem wanem?

10 Olsem Ehab, Manase tu i no wantem lesin long ol woning we Jehova i givim long hem tru long ol profet. Ale “Jehova i mekem ol lida blong ami blong king blong Asiria oli kam faet agensem [Juda], nao oli holemtaet Manase wetem ol huk, oli fasem hem long ol hankaf we oli wokem long kopa, mo oli tekem hem i go long Babilon.” Long ples ya, Manase i tingting gud long ol samting we hem i bin mekem. Mo hem i “gohed blong mekem tingting blong hem i godaon bigwan long fored blong God blong ol olfala blong hem.” Be hem i mekem sam moa samting, hem i “plis long God blong hem Jehova blong i sore long hem,” mo i “gohed blong prea long God.” Yes, rabis man ya i jenis. Hem i stat blong luk Jehova olsem “God blong hem,” mo i prea long hem oltaem.—2 Kron. 33:10-13.

King Manase i rili tanem tingting, taswe hem i agensem giaman wosip (Haf 11) *

11. Folem 2 Kronikel 33:15, 16, ?Manase i soemaot olsem wanem se hem i rili tanem tingting blong hem?

11 Samtaem biaen, Jehova i ansarem ol prea blong Manase. Hem i luksave se Manase i jenis tingting blong hem, from ol samting we hem i prea from. Ale, Jehova i lesin long Manase taem i askem hem blong fogivim hem, mo i letem hem i kam king bakegen. Manase i mekem bes blong hem blong pruvum se hem i rili tanem tingting blong hem. Hemia samting we Ehab i neva mekem. Manase i jenisim fasin blong hem, hem i agensem giaman wosip mo i enkarejem ol man blong oli wosipim Jehova. (Ridim 2 Kronikel 33:15, 16.) Hemia i nidim strong tingting mo bilif, from we plante yia finis Manase i soem wan rabis eksampol long famle, ol haeman, mo ol man blong hem. Be naoia we hem i kam olfala, hem i traem blong stretem sam nogud samting ya we hem i bin mekem. Mo hemia i olsem wan gudfala eksampol long smol bubu blong hem Josaea we biaen i kam wan gudfala king.—2 King 22:1, 2.

12. ?Yumi lanem wanem long eksampol blong Manase?

12 ?Yumi lanem wanem long eksampol blong Manase? Hem i mekem tingting blong hem i godaon. Be hem i mekem sam moa samting, hem i prea strong blong God i sore long hem mo i jenisim fasin blong hem. Hem i wok had blong fiksim ol problem we hem i bin mekem mo i mekem bes blong hem blong wosipim Jehova, mo halpem ol narafala tu blong mekem sem mak. Eksampol blong Manase i save givhan bigwan long olgeta we oli bin mekem sam bigfala sin. Stori blong Manase i pruvum se Jehova i wan God we i ‘gud mo i rere blong fogif.’ (Sam 86:5) Jehova bambae i fogivim olgeta we oli rili tanem tingting blong olgeta.

13. ?Wanem impoten samting we yumi mas save long saed blong tanem tingting? Talem wan eksampol.

13 Manase i mekem sam moa samting i bitim we hem i jes sore nomo from sin we hem i mekem. Hemia i tijim yumi wan impoten lesen long saed blong tanem tingting. Traem tingbaot eksampol ya: Yu go long stoa mo yu askem wan kek. Be man blong stoa i girap i givim wan eg long yu. ?Olsem wanem? ?Bambae yu glad? !Ating nogat! ?Mo bambae yu glad sipos hem i eksplenem se eg i wan impoten samting blong yusum long kek? !I sua se bambae yu no glad! Long sem fasin, Jehova i wantem se man we i mekem sin, i rili tanem tingting blong hem. Sipos man ya i sore from sin we hem i mekem, hemia i gud, from we sore i wan impoten samting we man i nidim blong i save tanem tingting blong hem. Be sore nomo i no naf. ?Hem i nidim blong mekem wanem moa? Yumi save lanem plante samting long parabol we Jisas i talem.

?OLSEM WANEM BLONG LUKSAVE SIPOS MAN I RILI TANEM TINGTING?

Gudfala tingting i kambak long boe we i lusum rod, nao hem i mekem longfala trip blong gobak long papa blong hem (Haf 14-15) *

14. ?Wanem faswan saen we i soemaot se boe ya long parabol blong Jisas i tanem tingting blong hem?

14 Long Luk 15:11-32, Jisas i tokbaot wan boe we i lusum rod. Yangfala boe ya i rebel agensem papa blong hem, i aot long haos, mo i go “long narafala kantri we i longwe.” Long ples ya, hem i stap folem wan rabis laef. Taem hadtaem i kasem hem, hem i stat blong tingbaot nogud desisen we hem i bin mekem. Mo hem i luksave se laef blong hem i gud moa taem i stap long haos blong papa blong hem. Olsem Jisas i talem, “gudfala tingting i kambak” long yang man ya. Ale, hem i mekem desisen blong gobak mo askem papa blong hem blong i fogivim hem. I impoten we hem i luksave se hem i mekem wan rong desisen, be hemia nomo i no naf. !Hem i mas jenisim fasin blong hem!

15. ?Olsem wanem boe ya we i lusum rod i soemaot se hem i rili tanem tingting blong hem?

15 Boe ya we i lusum rod i soemaot se hem i rili tanem tingting from samting we hem i mekem. Hem i mekem wan longfala trip blong gobak long haos blong papa blong hem. Taem hem i kam klosap long papa blong hem, hem i talem se: “Mi mi mekem sin agens long God mo agens long yu. Naoia i no stret blong oli singaot mi se pikinini blong yu.” (Luk 15:21) Toktok blong boe ya i soemaot se hem i wantem frengud bakegen wetem Jehova. Hem i luksave tu se hem i bin mekem papa blong hem i harem nogud tumas. Mo hem i wantem mekem papa blong hem i glad long hem bakegen, mo i rere blong kam olsem wokman blong papa blong hem. (Luk 15:19) Parabol ya i no jes wan gudfala stori nomo, be i save givhan bigwan long ol elda taem oli stap traehad blong faenemaot sipos man we i mekem bigfala sin, i rili tanem tingting blong hem o nogat.

16. ?From wanem i had blong ol elda oli save sipos wan man i rili tanem tingting blong hem?

16 I no isi blong ol elda oli save sipos man we i mekem bigfala sin i rili tanem tingting blong hem. ?From wanem? From we ol elda oli no save luk samting we i stap long hat blong man. Taswe oli traem fanemaot ol pruf we i soemaot klia sipos brata blong olgeta i rili tanem tingting from samting we hem i mekem o nogat. Long sam kes, maet wan man i mekem wan sin we i nogud olgeta, we i mekem se maet ol elda we oli dil wetem kes ya, oli faenem i had blong luksave sipos man ya i rili tanem tingting blong hem.

17. (1) Talem wan eksampol we i soemaot se i no naf nomo we man i talem se i sore blong sin blong hem. (2) Folem 2 Korin 7:11, ?wan man we i rili tanem tingting blong hem i mas mekem wanem?

17 Traem tingbaot eksampol ya. Wan brata i mekem adaltri plante taem mo blong plante yia. Hem i no askem help, be hem i haedem nogud samting ya long waef blong hem, ol fren blong hem, mo ol elda. Biaen, ol elda oli faenemaot. Mo taem oli talem long hem se oli faenem ol pruf se hem i stap mekem adaltri, hem i agri mo i luk olsem we hem i rili sore from. ?Be sore nomo i naf? !Nogat! Ol elda oli mas luk sam moa pruf we i soemaot se hem i rili sore. Man ya i no mekem sin wan taem nomo from we hem i mekem wan rong desisen, no gat, hem i mekem sin ya plante taem mo blong plante yia. Hem wan i sud talemaot sin ya long ol elda, be from we hem i no mekem, wan narafala i ripotem samting ya long ol elda. Taswe ol elda bambae oli nidim blong luk pruf we i soemaot se hem i jenisim tingting, filing, mo fasin blong hem. (Ridim 2 Korin 7:11.) Maet i tekem longtaem blong man ya i pruvum se hem i rili tanem tingting blong hem. From samting ya, Kristin kongregesen i save putumaot hem blong sam taem.—1 Kor. 5:11-13; 6:9, 10.

18. ?Wan man we i disfelosip i soemaot olsem wanem se hem i rili tanem tingting blong hem? ?Mo wanem i kamaot from?

18 Blong soemaot se man ya we i disfelosip i rili tanem tingting blong hem, hem i mas kam oltaem long ol miting, mo i mas folem gud advaes blong ol elda blong prea mo stadi Baebol oltaem. Mo tu, hem i mas wok had blong blokem ol samting we oli save pulum hem blong foldaon long sem sin ya bakegen. Sipos hem i traehad blong frengud wetem Jehova bakegen, hem i save sua se Jehova bambae i fogivim hem fulwan, mo kongregesen bambae i tekembak hem. I tru, taem ol elda oli stap dil wetem man we i mekem sin, oli save se wanwan kes i defren, taswe oli lukluk gud long ol kes ya mo oli jajem long fasin we i stret.

19. ?Tanem tingting i rili minim wanem? (Esikel 33:14-16)

19 Olsem we yumi bin lanem, i no naf nomo blong man we i mekem sin i talem se hem i sore, be hem i mas jenisim tingting mo filing blong hem mo i mas mekem sam samting blong soemaot se hem i rili tanem tingting blong hem. Hemia i min se hem i mas stopem nogud fasin blong hem, mo i obei long ol rul blong Jehova bakegen. (Ridim Esikel 33:14-16.) Impoten samting we man ya i mas traehad blong mekem, hemia blong frengud bakegen wetem Jehova.

HALPEM MAN WE I MEKEM SIN BLONG I TANEM TINGTING BLONG HEM

20-21. ?Olsem wanem yumi save halpem wan man we i mekem bigfala sin?

20 Jisas i eksplenem wan impoten haf blong wok blong hem taem hem i talem se: “Mi kam blong singaot ol man blong mekem sin blong oli tanem tingting blong olgeta.” (Luk 5:32) Hemia sem tingting we yumi mas gat. ?Bambae yumi mekem wanem sipos yumi save se wan besfren blong yumi i mekem wan bigfala sin?

21 Sipos yumi traem haedem sin blong hem, yumi stap spolem hem, mo yumi no save haedem sin ya from we Jehova i luk. (Prov. 5:21, 22; 28:13) Yu save givhan long fren blong yu taem yu talem long hem se ol elda oli glad blong givhan. Be sipos hem i no wantem talemaot, yu nao yu mas talemaot samting ya long ol elda, mo hemia i soemaot se yu wantem tumas blong givhan long hem. !I impoten we yu givhan long hem from we frensip blong hem wetem Jehova i stap long denja!

22. ?Bambae yumi tokbaot wanem long nekis stadi?

22 ?Be olsem wanem sipos ol elda oli putumaot wan man we longtaem finis i kam i stap mekem bigfala sin? ?Hemia i min se ol elda oli no gat sore? Long nekis stadi bambae yumi tokbaot olsem wanem Jehova i soemaot sore taem hem i stretem man we i mekem sin, mo olsem wanem yumi save folem fasin blong hem.

SINGSING 103 God i Givim Ol Man Blong Lukaot Long Ol Sipsip

^ par. 5 Taem yumi rili tanem tingting blong yumi, yumi no jes talem nomo se yumi sore from sin we yumi mekem. Stadi ya bambae i givhan long yumi blong kasemsave se minim wanem blong tanem tingting. Bambae yumi tokbaot eksampol blong King Ehab, King Manase, mo boe we i lusum rod, long parabol blong Jisas. Mo tu bambae yumi tokbaot ol samting we ol elda oli mas tingbaot taem oli stap skelem sipos wan brata o sista i rili tanem tingting blong hem o nogat.

^ par. 60 PIJA: King Ehab i kros tumas nao i givim oda blong ol gad oli tekem Mikaea we i profet blong Jehova i go long kalabus.

^ par. 62 PIJA: King Manase i givim oda blong oli distroem ol pija we hem i bin putum insaed long tempol.

^ par. 64 PIJA: Boe we i lusum rod i taed tumas from we hem i wokbaot longwe, be hem i glad taem i luk haos blong papa blong hem.