Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 43

Wasusu Awer!

Wasusu Awer!

”Inja komor awer ro kofrur roi ḇeḇye.”​—GAL. 6:9.

DOYA 68 Kokef Mor Karajan

ROI NA KOFARKOR *

1. Rosai ḇefnai fa komarisen kaku ma koryaḇ snar koḇe Saksi-Saksi Yahwe?

KOMARISEN kaku ma koryaḇ snar koḇe Saksi-Saksi Yahwe. Koḇepake Allah snonsnon Ḇyedi ma kofasnai kaku koma Saksi-Saksi Ḇyesi ko kuker kobaryas ma kofrur manfamyan. Komarisen kaku fyor kosrow snonggaku bena kenem ḇekaku ”fa ḇesma kankenem ḇemnaiḇa sya” ma kofnoḇek si isof sebaptis. (Kis. 13:48) Koḇaḇir komnis Yesus i, ”iryaḇ rodo” fyor manfamyan ḇyesi sikofenḇadir fawar ḇepyum ro ḇaḇebaryas sena.​—Luk. 10:1, 17, 21.

2. Moḇsa kofasnai snar komam fararmyan koḇena ḇe roi ḇefandun kaku?

2 Komam fararmyan koḇena ima roi ḇefandun kaku nairi. Manwawan Paulus danun ḇe Timotius i, ”Wepen mankundaw ma wepen farkarkor bena.” Paulus ikofen wer, ”Wafrur rarirya ido nari mankundaw ma kawasa ḇerowersya mkosma aski kam.” (1 Tim. 4:16) Imbo, fararmyan koḇena bisa nbuk kankenem. Komam asuser manggun ko kuker komam mnis rari kenem koḇena namnis kuker angginem ḇeḇye kobaryas na ma kofrur sisandik Yahwe I. Kofrur na snar koma kawasa ro Karajan Allah. (Flp. 1:27) Ma komamuser farkarkor koḇena kuker kofasos pyum fyor kobaryas ḇaim ma rofyor kobaryas ḇe snonggaku sya ḇaim kor ḇe Yahwe fa ifnoḇek ko.

3. Snonggaku oser-oser sya nari simarisen faro angginem ḇeḇye kobaryas na ke? Fasnaiḇair pan.

3 Koḇesewar kaku fa kobaryas kwar rariryano, snonggaku ḇero moḇ koḇedi imbude sfandun ḇa ḇaido simarisen ḇa faro angginem ḇeḇye ya. Mam fawar ro Naek Georg Lindal i. Ro taun 1929 isof ro 1947, byaryas ro manggundi ro moḇ ḇebor ḇero Islandia. Irwas syap syaran risyaran kwar, ḇape osoḇaḇeri ḇemarisen faro kakaku ine. Fyas ḇo doḇe snonggaku ḇeḇeso byaryas yoḇ si rya spampum kakaku ma snonggaku ḇebor sya sakfandun angginem ḇeḇye ine ḇa. Ḇarpur ya, misionaris ḇeḇeso ḇemnai ro farkarkor Gilead sya srama fa sakfnoḇek fararur ḇaḇebaryas ro Islandia. Ḇape, ro swaf taun ḇe taun sbaryas raryano, osoḇaḇeri ḇemarisen. Nari taun risiw mura, insape snonggaku Islandia riḇeso sakbuk kenem sena ḇe Yahwe ma sakḇebaptis. *

4. Moḇsa koḇaḇir rai fyor snonggaku oso imewer imnaf angginem ḇeḇye ya?

4 Fafisu snonggaku sya simewer simnaf angginem ḇeḇye kobaryas ido na nafrur kofafko. Imbude koḇaḇir imnis Paulus ’fafardun ma ḇyekandera’ snar snonggaku Yahudi ḇebor sya simewer skarem Yesus iḇe Mesias ḇeḇeasas kwar ani. (Rm. 9:1-3) Imbude ḇesewar marḇak kwar fa wafnoḇek ḇefarkor Refo oso ma ḇenadiwarek i. Ḇape isur ro rur ya ḇa, ma wamnai buk farkarkor Refo kukeri. Ḇaido, imbude farkin farkarkor Refo ya ḇa kuker i isof ḇyebaptis. Na ḇaḇir wasasar kwar ma ḇaḇir Yahwe ḇyebarakas fararmyan Bedi ḇa ke? Ro farkarkor ine, nari kawos fakfuken risuru: (1) Rosai ḇefasnaiḇair snar fararmyan koḇena nun bon ḇepyum? (2) Rosai fandun koswarepen insama kosusuḇa ro fararmyan koḇena?

ROSAI ḆEFASNAIḆAIR SNAR FARARMYAN KOḆENA NUN BON ḆEPYUM?

5. Rosai ḇefnai fa na kosmai bon ḇepyum ker ḇa ro fararmyan koḇena?

5 Refo ikofenḇair ḇekur snonggaku ḇefrur Allah marisen Ḇyena: ”Roi ifrur nakam nbuk bon ḇepyum.” (Mz. 1:3) Ḇape, ine nfasnaiḇair ḇa nari kosmai bon komarisen na. Kankenem snonggaku sya ”nafo kandera” snar kokame konapes ḇa. (Ayb. 14:1) Osower ido, ḇesampum konsya fyorno ido imbude sifrur fa kobaryas kuker mkei ḇa. (1 Kor. 16:9; 1 Tes. 2:18) Inja, rosai ḇefrur fa Yahwe myam fararmyan koḇena nbuk bon ḇepyum? Infa kokarem fakfuken ani, mgorama kawos farkankin Refo ḇeḇeso.

Kobaryas ro rum ḇe rum ke, roro surat ke, ḇaido roro telfon ke, Yahwe ḇyesyowi kaku fararur marḇak koḇena (Mam syos ḇe 6)

6. Rosai ḇefrur fa Yahwe myam fararmyan koḇena nbuk bon ḇepyum ya?

6 Yahwe myam fararur marḇak ma ḇaḇefarmku kobena. Kobaryas kuker raryaḇ snar koswar Yahwe I, rosai snonggaku mamam sena faro ko, ḇape Yahwe myam fararmyan koḇena nbuk bon. Paulus fyas radine, ”Allah inapes, isof nari fyanander ḇa fararur mkoḇena faro i ro fafnoḇek mkoḇena mkofrur faro kawasa ḇese ḇeḇe Kristensya.” (Ibr. 6:10) Inja fyor koḇesewar marḇak kwar mboi kosmai bon ḇepyum noḇa, kopok koḇesanekar awer. Yahwe na ḇyefnder fararur marḇak koḇena ḇa ma saswar kofasnai na. Koswarepen kako Paulus wos ḇyena faro sidang ro Korintus, ”Roi mkofrur faro Manseren nakam, nari nefromoḇa.”​—1 Kor. 15:58.

7. Farkarkor rosai bisa kun ro Paulus wos ḇyena ḇekur fararmyan ya?

7 Manwawan Paulus iso misionaris ḇepyum kaku rirya. Ifrur sidang-sidang ḇebabo ro kota nabore. Ḇape, fyor snonggaku ḇeḇeso sawos Paulus i ḇo soḇo ima guru ḇepyum risya ḇa, moḇsa Paulus kyarem si rai? Paulus dap barbor ro snonggaku ifnoḇek kwar sya ḇa fa sḇe snonggaku Kristen. Ḇape, Paulus fyas radine, ”Yafararur sambraḇ syadi.” (2 Kor. 11:23) Raris Paulus i, koswarepen roi ḇefandun syadi faro Yahwe iso fararur marḇak ma ḇaḇefarmku koḇena.

8. Rosai fandun fa koswarepen ḇekur fararmyan koḇena?

8 Fararmyan koḇena nafrur marisen Yahwe. Yesus iwan manfamyan ri 70 fa sbaryas Allah Karajan Ḇyedi. Fafisu simnai ro ḇaḇebaryas sena kwar, ”skaḇer kuker raryaḇ”. Siraryaḇ snaro? Sikofen ḇo soḇe, ”Rur ḇemaḇaksya kako skunem faro nko, snar snonsnon bedi.” Ḇape, Yesus ikofen mnis ḇe si, ”Mkoryaḇ awer snar rur ḇemaḇak ansi skunem faro mko, mboi mkoryaḇ snar snonsnon mkoḇena neḇefas epen ro syap ḇero boiyaswaya.” (Luk. 10:17-20) Yesus ifawi snar nari sismai bon ḇepyum ker ḇa. Ma kaku, rofandu snonggaku sya kam manfamyan ḇyesi sisrow ya, kofawi ḇa barbor rifis ḇarpur ya ḇe snonggaku Kristen. Manfamyan ansi sfawi kaku snar raryaḇ sena ndrama ro snonggaku sya mamam sena ḇa. Ḇape, bisa sismai raryaḇ kaku snar sifawi Yahwe imarisen faro fararur marḇak sena.

9. Ro Galatia 6:7-9 ya, bon rosai kosmai ya fyor kofarmku fyor kombran fararur koḇena?

9 Rofyor kofarmku ro fararmyan kobena ido, nari kosmai kankenem fyoro ya. Kuker sne ḇesiper koḇuḇer ma koruḇ warwarek mor napnapes ido, na kosmai ”imnis farkankin ro Allah Rur ḇyedi”. Rosai ḇefnai fa kokofen radirya? Snar rofyor kofrur naro fararmyan koḇena, kofasnai snar imbe kosmai farkankin ro rur ḇesren ya. Kofnoḇek snonggaku oso isof ro dakḇebaptis ḇa rariryano Yahwe ḇyeasas nari byuk kankenem fyoro ḇe ko fyor kosusu ḇa.​—Wasya Galatia 6:7-9.

INSAMA KOSUSU ḆA ROSAI NA KOSWAREPEN YA?

10. Rosai ḇefnai fa roi snonggaku sya skara faro angginem ḇeḇye ine naḇesisye yae?

10 Moḇ snonggaku smam ma skara na ndrama ro sne sena. Yesus ikofenḇair naro wos sarḇer ḇyena ḇekur ḇefrur yaf oso ḇekekef mor ro saprop ḇeḇeseyae na. Ro mor nakam, oser monda ḇemarem ya. (Luk. 8:5-8) Yesus ikofen ḇo doḇe saprop ḇeḇeseyae anane nfasnai snonggaku sya sisnesna ḇemarisen faro ”Allah wos ḇyena” kuker nyan ḇeḇeseyae. (Luk. 8:11-15) Raris snonggaku ḇefrur yaf insandi, jadi fa kofrur mor napnapes kobaryas ine isur ḇa ro snonggaku sya kam sisnesna. Fararur koḇena iso kokekef mor napnapes ḇesya kwar. Manwawan Paulus doḇe snonggaku oser-oser ”nari isma sasuref imnis marmor ḇyedi”, mboi faro bon ismai ya ḇa.​—1 Kor. 3:8.

Nuh byaryas kuker souser ro taun ḇe taun rariryano, ono sisya sakso i ro bahtera ya ḇa imboi kina ḇyesi semyer. Rarirya ḇoi, Nuh isouser ma ifrur rosai Yahwe iwan na! (Mam farkarkor 43, syos ḇe 11)

11. Rosai ḇefnai fa Yahwe myam Nuh i ḇe ”manḇaryas napnapes” ḇesmai bon ḇepyum? (Mam sonin ḇero ḇarpon.)

11 Yahwe manfamyan Ḇyesi ro fafisu Refo ya sikenem ro fandu snonggaku ḇemewer ḇerower si. Imnis raris, Nuh duffarmyan ḇe ”manḇaryas napnapes” fyoro kaku kwar. (2 Ptr. 2:5) Nuh na imarisen snonggaku sya srower anun ikofen na. Ḇape, Yahwe ikofen ḇaḇeri roi ani nari nejadi. Mboi, fyor Yahwe iwan Nuh fa ifrur bahtera, iwan Nuh i fa syun ro bahtera ani fnoḇek ’romawa ḇyeskoya, swari, ma imbikin’ ḇyeskoya monda. (Kej. 6:18) Ma, rofyor Yahwe ikofenḇair baba ro bahtera Nuh ifrur ani, imbude Nuh na fyawi snar nari snonggaku ḇebor srower i ḇa, snar bahtera ani isrow fa sisun rona ḇa. (Kej. 6:15) Ma kaku rarirya, snonggaku osoḇaḇeri ḇerower Nuh i. (Kej. 7:7) Yahwe myam Nuh fararmyan ḇyena imbran pyum ḇa ke? Oroḇa ḇeri! Ro ḇarpon Allah, Nuh fararmyan ḇyena nun bon ḇepyum snar kuker soasuser imbran Yahwe parenta Ḇyena.​—Kej. 6:22.

12. Rariso Yeremia iryaḇ pdef fyor snonggaku sya sisampum i?

12 Snonggaku sya sisampum ma simnaf nabi Yeremia i ḇa rariryano byaryas pdef ro swaf taun ri 40 syadi. Ras oso Yeremia dakfafko kukro snonggaku ḇesampum i sya ”skoryae ma sanonef i” nafrur kyara fa imbe imnai ro fararur ḇyena. (Yer. 20:8, 9) Ḇape, Yeremia isusu ḇa. Rosai ḇefnoḇek Yeremia i fa imbran fararur ḇyena pdef kuker raryaḇ? Myam monda faro roi risuru ḇefandun. Ḇepon ya, anun Yeremia ismai ro Allah ani nbuk ”fafisu ḇepyum ma saneraro” faro snonggaku sya. (Yer. 29:11) Ḇesuru ya, Yahwe kyinfir Yeremia i kwar fa ḇye manfaker faro I. (Yer. 15:16) Ro kirine, ko kako kokofenḇair anun ḇebuk saneraro faro snonggaku sya. Ma koḇepake Yahwe snonsnon Ḇyedi ḇe Saksi-Saksi Ḇyedi. Komam monda faro roi risuru ḇefandun ine ido, na koryaḇ pdef fyor snonggaku sya simarisen ke ḇaido simarisen ḇa faro angginem kun nane.

13. Rosai kofarkor ro Yesus sarber ḇyena ḇero Markus 4:26-29?

13 Snonggaku oso fyandun oras fa isur ro rur ya. Yesus fyarkor roi ine ro sarḇer ḇyena ḇekur snon ḇeyenef ro roḇ fyor ḇyuḇer mor na kwar. (Wasya Markus 4:26-29.) Ḇyuḇer mor na posa, mor ḇyuḇer ansya sisur fawase, ma ḇeḇuḇer ani na jadi fa ifrur sisur fasaw ḇa, mboi na iwafe. Rarirya kako, imbude kakwaf kawane isof ḇefarkor Refo koḇedi ifrur rosai fyarkor kwar na. Imnis ḇefrur yaf ani na jadi fa idafdifer rokaker ḇyena ḇa fa nasur fasaw imnis marisen ḇyena, ko kako na kodafdif ḇefarkor Refo kobansya ḇa fa saksur fasaw raris marisen koḇena. Inja, ḇefarkor Refo Bedi fyandun swaf kawan fa isur ido, wafafko awer ḇaido wasusu awer. Imnis snonggaku ḇefrur yaf oso, fandun fa kokaḇaḇaḇ rofyor kofnoḇek snonggaku ḇefarkor Refo oso.​—Yak. 5:7, 8.

14. Fawar rosaiso ḇefasnai snar fyorno ido kofandun oras kawan isof snonggaku sya simarisen srower angginem ḇeḇye ya?

14 Ro moḇ ḇeḇeso, naek srar sya imbude sbaryas ro taun ḇe taun fama ono sisya sebaptis ḇa. Mam pan fawar ro mambekanaek suine, Gladys ma Ruby Allen. Ro taun 1959, siwan su fa sufarmyan ḇe perintis biasa ro kota oso ḇero provinsi Quebec, Kanada. * Snar dafdif ro kawasa ḇero diansya ma awyae ro Gereja Katolik snonggaku sya simewer srower angginem ḇeḇye ya. Gladys fyawar ḇo doḇe ro swaf taun risuru, subaryas ro rum ḇe rum oras ri war ro ras oser ḇape osoḇaḇeri ḇyas kedwaya. Fafisu smam imbesrar ansuine ro ḇarpon kedwa ya, siyer tirai na fa nado. Ḇape Gladys ma Ruby susuḇa. Fyoro mura ḇa ido, insape snonggaku sya sesyowi su, ma snonggaku ḇeḇeso imbe srower angginem ḇeḇye ya. Kirine, sidang rikyor nasya ro kota ani.​—Yes. 60:22.

15. Rosai na kofarkor ro 1 Korintus 3:6, 7 ḇekur fararur ḇefrur manfamyan?

15 Fararur kofrur manfamyan ima kofararur kayamyam. Ḇero sidang sya kam sna fararur fa sifnoḇek snonggaku oso isof ro dakḇebaptis. (Wasya 1 Korintus 3:6, 7.) Naek oso imbude byuk syapram ḇaido syap faro snonggaku ḇemarisen sya. Snar naek ani myamfar i wer ḇa, dor manbaryas ḇesesya fa sramura smamfar i. Manbaryas ani ifrur farkarkor Refo kukeri. Dor naek srar ḇesesya fa sakfarkin farkarkor ani, ma sikame sifrur raryaḇ ḇefarkor ani kuker nyan ḇesisye yae. Naek ḇaido srar ḇesrow kuker ḇefarkor ani sakfnoḇek fa siruḇ mor napnapes ro sneri. Rarirya, imnis roi Yesus ikofen na, ḇeḇuḇer ma ḇeyuf bisa siryaḇ kayam fafisu ḇefarkor Refo ani ḇyebaptis.​—Yoh. 4:35-38.

16. Imbude wafrur nabor wer ḇa ro fararmyan ya rariryano, rosai ḇefnai fa bisa waryaḇ pdef ya?

16 Ḇape rariso fyor jadi fa wabaryas ma buk farkarkor nabor imnis roḇepondi ḇa snar wadafduf? Bisa waryaḇ pdef faro fararur ḇaḇebaryas ro supswan ḇesiper. Mam pan fawar ro Raja Daud i. Ras oso, i kuker manfamyan ḇyesi fandun fa sfasparbur kina sesya ro snonggaku Amalek ma sun kaḇer roebor sena. Snar simor kaku inja, Daud manfamyan ri 200 ḇyesi sakso ro mamamun ya ḇa, imboi smamwarek monda roebor na. Rofyor skafyo snonggaku Amalek sya kwar, Daud iwan si insama roebor suna sirwas na fa namnis faro ḇeso mamamun ma ḇeso ḇa sya. (1 Sam. 30:21-25) Kofrur manfamyan imnis rarirya kako. Imbude na wafrur nabor syadi ḇa imnis wamarisen na. Ḇape, wafrur kaku na ido, nari wasmai raryaḇ fafisu ono sisya smambir Yahwe ma sebaptis.

17. Kokofen kasumasa nabor faro Yahwe snaro?

17 Yahwe fyawi snar kopok kodafdif snonggaku sya ḇa fa srower ko ḇaido sḇemanfamyan Ḇyedi. Ḇape, Yahwe myam faro fararur marḇak koḇena ma saswar kofasnai faro I na, ma nari ḇyebarakas ko. Na kokofen kasumasa nabor faro Yahwe Allah koḇedi bena saswar snar bisa kuffarmyan I. Roi kofrur ro fararmyan ine nabor ke roḇayo Yahwe fyarkor ko fa kofawi moḇsa koryaḇ pdef rai. (Yoh. 14:12) Rofyor kosusu ḇa ido kokyar kaku Yahwe na kyaremso ko!

DOYA 67 ’Koḇaryas Allah Wos Ḇyedi’

^ syos 5 Rofyor snonggaku sya simnaf angginem ḇeḇye kobaryas na, na komarisen. Ḇape, fyor spampum angginem ḇeḇye ine ido, na kofafko. Rariso fyor ḇefarkor Refo Bedi daksur ro rur ya ḇa? Ḇaido, rariso fyor wakfarkin farkarkor Refo ḇa kuker snonggaku oso isof ro dakḇebaptis? Ine nfasnai roi wafrur ro fararmyan ya nefromo monda ke? Ro farkarkor ine, nari kawos rosai ḇewar fa fararmyan koḇena nun bon ḇepyum ma rariso insama koryaḇ pdef fyor snonggaku sya simarisen ke roḇa faro anun kobaryas ine.

^ syos 3 Mam Buku Tahunan Saksi-Saksi Yehuwa 2005, ram ḇeḇe 205-211.

^ syos 14 Mam farfyar ro kankenem Gladys Allen, ”Saya Tidak Akan Mengubah Apa Pun!”, ro Menara Pengawal 1 September 2002.