Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

LESEN 43

Kosap Achanú!

Kosap Achanú!

“Sisap achanü le föföri mine a mürina.”​—KAL. 6:9.

KÉL 68 Amworafeili Pwikilin ewe Mwú

MINNE SIPWELE KÁÉ *

1. Pwata sia pwapwa me feiéch ren ach wiliti Chón Pwáraatá Jiowa?

A IFAN me pwapwaach me feiéchúch ren ach wiliti Chón Pwáraatá Jiowa! Kich néún Jiowa aramas, me sia pwári pwe kich néún chón pwáraatá ren ach akkafalafala aramas me asukuler usun i. Sia pwapwa atun sia álisi “chókkewe letiper a páái ngeni ar repwe etiwa ewe enlet mi atoto manaw esemuch” me wiliti Chón Kraist. (Föf. 13:48NW) Sia usun Jesus le meefi an “uren pwapwa ren Ngünmifel” atun néún kewe chón káé ra apwóróusa ngeni sópwéchúr lón ewe angangen afalafal.​—Luk. 10:1, 17, 21.

2. Ifa usun sia tongeni pwári pwe ewe angangen afalafal a fókkun aúchea me rech?

2 Ewe angangen afalafal a fókkun aúchea me rech. Iei án aposel Paulus pesepes ngeni Timoty: “Kopwe püsin tümwünuk, kopwe pwal tümwünü mine ka afalafal won.” Paulus a pwal erá: “Pun are kopwe föri iei usun, kopwe püsin amanauok me chokewe mi aüselingok.” (1 Tim. 4:16) Iwe, ach angangen afalafal a amanawa aramas. Sia fókkun túmúnúfichi pwisinkich, pokiten kich chón wiliposun án Kot we Mwú. Sia mochen pwe féfférúch iteitan epwe elingaaló Jiowa me pwári pwe sia lúkú ewe pwóróus allim sia afalafala. (Fil. 1:27) Sia pwári pwe sia ‘tümwünü mine sia afalafal won,’ ren ach ammólnaéchú minne sipwe eáni afalafal, me ren ach tingorei Jiowa an álillis me mwen ach sipwe ló afalafal.

3. Itá meinisin repwe mochen aúseling ngeni pwóróusen án Kot we Mwú? Apwóróusa eú pwóróus.

3 Inaamwo ika sia achocho úkúkún ach tufich le afalafal, nge eli chómmóng lón leeniach we resap mochen etiwa pwóróus allimen ewe Mwú. Áwewe chék ren pwóróusen Pwiich Georg Lindal lón an ákkáláemén le afalafal lón unusen Iceland seni ewe ier 1929 ngeni 1947. A anéúnéú fitengeréú puk, nge ese wor emén a etiwa ewe enlet. Iei met a makkeei: “Usun ekkóch ra fókkun oputa ewe pwóróus seni ewe Paipel, nge lape ngeniir rese chék mochen aúseling.” Pwal mwo nge mwirin án ekkewe misineri mi sochungio seni Sukulen Gilead etto álillis, epwap tiu ier me mwirin án ekkóch chón Iceland repwap fangóló manawer ngeni Jiowa me papatais. *

4. Eli met sia tongeni meefi atun aramas rese mochen etiwa ewe pwóróus allim?

4 Sia kan lichippúng atun aramas rese mochen káé ewe Paipel. Eli sia meefi meefien Paulus, ewe mi meefi ‘watten an lolilen, pwal usun riaföün letipan esap ükütiu’ pokiten án lape ngeni ekkewe chón Jus rese mochen lúkú pwe Jesus i ewe Messaia mi pwonetiw. (Rom 9:1-3) Ifa usun ika ka fókkun achocho, me ióteki noum we chón káé nge ese feffeitá me a lamot óm kopwe úkútiw le káé ngeni? Are ifa usun ika esap mwo fán eú óm álisi emén le feffeitá tori an papatais? Itá kopwe meefi pwe tipisum, me Jiowa ese pwapwa ren óm angang? Lón ei lesen, sipwe pélúweni ekkeei ruu kapas eis: (1) Met a ánnetatá sópwéchún ach angangen afalafal? (2) Met a tongeni fis atun sia afalafal ngeni aramas?

MET A ÁNNETATÁ SÓPWÉCHÚN ACH ANGANGEN AFALAFAL?

5. Eli pwata fán ekkóch ach angang ngeni Jiowa esap fis lón ewe napanap sia mochen?

5 Iei met Paipel a erá usun chókkewe mi féri letipen Kot: “Meinisin mine ra föri a fisiöch.” (Kölf. 1:3) Iwe nge, esap weween pwe meinisin minne sia féri fán iten Jiowa epwe fis lón ewe napanap sia mochen. Manawen aramas a “uren weires” pokiten oukich meinisin ousise unuséch. (Hiop 14:1) Pwal och, eli fán ekkóch chókkewe mi oputakich repwe aúkúkichetiw le afalafal ngeni aramas. (1 Kor. 16:9; 1 Tes. 2:18) Iwe nge, me ren Jiowa, sópwéchún ach angangen afalafal a lóngólóng wóón met? Ikkeei ekkóch án Paipel kapasen emmwen mi álilliséch ren pélúwen ena kapas eis.

Jiowa a aúcheani ach achocho, ese lifilifil ika sia afalafal ngeni aramas lón ewe angangen afalafal, ren ach mak taropwe, are wóón phone (Ppii parakraf 6)

6. Me ren Jiowa, sópwéchún ach angang a lóngólóng wóón met?

6 Jiowa a áfánni ach achocho me likiitú. A pwapwa rech atun sia afalafal fán tinikken pokiten sia tongei, inaamwo ika aramas rese mochen aúselingakich. Iei makkeien Paulus: “Kot esap eäni föför esepwüng, esap manlükala ewe angang oua föri me ewe chen oua pwäri ngeni i lupwen oua alisi chiechiemi kewe souläng, nge oua pwal sopwela le alisiir.” (Ipru 6:10) Jiowa a chechchemeni ach angang me tong, inaamwo ika ese wor emén néúch chón káé a papatais. Ina popun, a pwúngú ngonuk minne Paulus a ereni ekkewe chón Korint: ‘Esap lomotongau om angang lon ach Samol,’ inaamwo ika óm angang weires ese fis lón ewe napanap ka mochen.​—1 Kor. 15:58.

7. Met sia tongeni káé seni minne ewe aposel Paulus a apasa usun an angangen afalafal?

7 Aposel Paulus i emén misineri mi fókkun lipwákéch, me a wor wisan lón fférútáán ekkewe mineféén mwichefel lón chómmóng telinimw. Nge atun ekkóch ra esiita me erá pwe esap i emén chón afalafal mi lipwákéch, ese pwal fósun chómmóngun chókkewe a fen álisiir le wiliti Chón Kraist. Nge iei met a makkeei: “Üa fokun angang weires lap seniir.” (2 Kor. 11:23) Sipwe usun Paulus le chemeni pwe ach angang weires me ach sise achanú, a fókkun aúchea me ren Jiowa lap seni meinisin.

8. Itá met sipwe chemeni usun ach angangen afalafal?

8 Ach angangen afalafal a apwapwaai Jiowa. Jesus a tiinaaló 70 chón káé pwe repwe afalafala pwóróusen ewe Mwú, nge wesin ar afalafal “ra liwinto fän pwapwa chapur.” Pwata ra pwapwa? Ra erá: “Ekewe anün rochopwak mwo nge ra aleasochisikem, lupwen aia allük ngeniir fän itom.” Iwe nge, Jesus a áwena ar ekiek atun a ereniir: “Ousap pwapwa pwe ekewe ngününgau ra aleasochisikemi, nge oupwe pwapwa pwe itemi a mak lon läng.” (Luk. 10:17-20) Jesus a silei pwe esap iteitan epwe fis ngeniir ena esin lón ar angangen afalafal. Ren enletin, sise silei ika fitemén aramas néún Jesus kana chón káé ra afalafal ngeniir nge ra wiliti Chón Kraist mwirin. A lamot án ekkena chón káé repwe weweiti pwe pwapwa ese chék pop seni án aramas aúseling ngeniir. Ar watteen pwapwa epwe pop seni ar silei pwe Jiowa a pwapwa ren ar angang weires.

9. Met Kalatia 6:7-9 a erá epwe fis ika sise achanú lón ach angangen afalafal?

9 Ika sise achanú lón ach angangen afalafal, sipwe kúna manaw esemuch. Atun sia achocho úkúkún ach tufich lón ewe angangen afalafal me asukula aramas ewe pwóróus allim, sia pwal “fofot lon Ngün,” ren ach mut ngeni án Kot we ngún mi fel an epwe unusen akkangang lón manawach. Ika sise “achanü,” Jiowa a pwonei pwe epwe ngenikich manaw esemuch, inaamwo ika sise álisi emén le papatais.​—Álleani Kalatia 6:7-9.

MET A TONGENI FIS ATUN SIA AFALAFAL NGENI ARAMAS?

10. Pwata ekkóch ra aúseling atun sia afalafal ngeniir, nge ekkóch rese?

10 Án aramas etiwa are rese etiwa ewe enlet a pwisin nónnóm rer. Jesus a áweweei pwúngún ena pwóróus lón an we kapas áwewe usun ewe chón ffot pwikil mi ffot lón sókkopaten pwúl, nge eú chék me lein ekkena pwúl a máréch ekkena pwikil me lón. (Luk. 8:5-8) Jesus a erá pwe ekkena sókkopaten pwúl ra liosuetá letipen aramas mi sókkopat lón napanapen ar etiwa “ewe kapasen Kot.” (Luk. 8:11-15) Sia usun ewe chón ffot pwikil, sise tongeni nemeni mámmáárin ewe pwikilin enlet lón letipen chókkewe sia afalafal ngeniir. Wisach sipwe chék sóssópweló le fóffótuki pwikilin ewe enlet. Usun chék met Paulus a erá pwe “Kot epwe liwini ngeni eman me eman liwinin aükükün an angang a föri,” nge esap ren uwaan an angang.​—1 Kor. 3:8.

Inaamwo ika Noa a afalafal ngeni aramas ren fite fite ier fán tuppwél, nge chón chék an we famili ra fiti le tolong lón ewe waimw. Ikaamwo ina, nge Noa a sópwéch lón an álleasochisi Kot! (Ppii parakraf 11)

11. Pwata Noa a sópwéch lón wisan wisen emén “chon afalafala usun pwüng”? (Ppii ewe sasing wóón péén.)

11 Seni lóóm, a chómmóng néún Jiowa kewe chón angang iir mi afalafal ngeni aramas, nge rese mochen aúseling. Áwewe chék ren Noa, “ewe chon afalafala usun pwüng” ina epwe ren úkúkún 40 are 50 ier. (2 Pet. 2:5) Ese mwáál, Noa a áneánei án aramas repwe aúseling ngeni an afalafal, nge Jiowa ese apasa an epwe fis ena. Nge atun a ereni Noa an epwe falei ewe waimw, a erá: “Oupwe tolong lon ewe waimw, ämi me noum kewe mwän, pwal pwülüom me pwülüer kewe.” (Ken. 6:18) Me atun Jiowa a ereni Noa saisin ewe waimw epwe féri, eli Noa a mirititi pwe esap chómmóng repwe aúselinga pokiten resap kuchulóng lón ena waimw. (Ken. 6:15) Usun met sia fen silei pwe esap mwo nge emén a aúselinga Noa. (Ken. 7:7) Itá Jiowa a ekieki pwe án Noa angangen afalafal a sópwongaw? Esap ina! Jiowa a fókkun pwapwa ren Noa pokiten a tuppwél le féri met a ereni.​—Ken. 6:22.

12. Ifa usun ewe soufós Jeremaia a kúna pwapwa lón an angangen afalafal, inaamwo ika aramas rese aúselinga me ra ú ngeni?

12 Ewe soufós Jeremaia a pwal afalafala aramas ren úkúkún lap seni 40 ier, inaamwo ika aramas rese aúselinga me ra ú ngeni. A fókkun letipechou ren án ekkewe chón oputa ‘ämängaua o turunufasa’ pwe iwe a ekiekin fangetá lón wisan we. (Jer. 20:8, 9) Nge Jeremaia ese fangetá! Met a álisi le chék sópwósópwóló me kúna pwapwa lón an angang? A nefótófót wóón ekkeei ruu mettóch mi aúchea. Áeúin, án Kot we pwóróus Jeremaia a uwei ngeni aramas a atoto ngeniir “eu fansounöch me apilükülük.” (Jer. 29:11) Oruuan, Jiowa a fen filatá Jeremaia an epwe fós fán itan, me atoura ngeni aramas an pwóróus. (Jer. 15:16) Sia pwal atoura ngeni aramas ewe pwóróus mi atoto ngeniir ápilúkúlúk lón ei ótót mi ngaw, me sia uwei iten Jiowa we pokiten kich néún Chón Pwáraatá. Atun sia nefótófót wóón ekkena ruu pwóróus mi aúchea, sia tongeni kúna pwapwa ese lifilifil ika aramas ra aúselingakich are rese.

13. Met sia káé seni án Jesus we kapas áwewe mi mak lón Markus 4:26-29?

13 Esap mwittir fis mámmáárin emén lón pekin ngún. Jesus a áiti ngenikich ena pwóróus mi pwúng lón an ei kapas áwewe usun ewe chón ffot mi annut. (Álleani Markus 4:26-29.) Mwirin án ena chón ffot fótuki ekkewe pwikil, ra mááritá ekis me ekis, nge ese tongeni emwittiri mámmáriir. Eli kosap pwal mwittir kúna án emén noum chón káé apwénúetá minne a káé. Emén chón atake, ese tongeni emwittiri mámmáárin fótan kewe irá usun met a mochen. Pwal ina usun ren kich, sise tongeni emwittiri feffeitáán néúch kewe chón káé lón pekin ngún usun met sia mochen. Ina popun, kosap lichippúng are achanú ika feffeitáán noum kewe chón káé a ttam seni met ka ekieki. A lamot ngenikich mosonottam usun chék ena chón atake le witi án néúch we chón káé epwe filatá le angang ngeni Jiowa.​—Jas. 5:7, 8.

14. Ifa eú pwóróus mi pwári pwe a tongeni ttam me mwirin án aramas poputá le aúseling ngenikich?

14 Lón ekkóch leeni, a ttam me mwirin án emén epwap papatais. Áwewe chék ren pwóróusen Gladys me Ruby Allen, rúúemén pwipwi, iir mi kewis ar repwe regular pioneer lón ewe 1959 lón eú sóópw lón Quebec Canada. * Chón ena leeni rese mochen fós ngeni Chón Pwáraatá Jiowa pokiten ra niw ren met chón órur kewe me ekkewe patere repwe apasa are féri ika ra etiwer. Iei met Gladys a chemeni: “Aua afalafal imw me imw walu awa iteiten rán ren úkúkún ruu ier, nge ese wor emén a suuki ngenikem asaman! Aramas ra kúnakem, me ope senikem. Nge ause fangetá.” Ekis me ekis, aramas ra poputá le etiwer me iei a wor úlúngát mwichefel lón ena sóópw.​—Ais. 60:22.

15. Met 1 Korint 3:6, 7 a áiti ngenikich usun ewe angangen álisi aramas le wiliti Chón Kraist?

15 A lamot álillisin chómmóng lón kewililóón emén le wiliti Chón Kraist. Meinisin chón ewe mwichefel ra tongeni álillis lón feffeitáán emén tori an papatais. (Álleani 1 Korint 3:6, 7.) Áwewe chék, emén Chón Kraist mwán a likiti ngeni emén mi mochen aúseling, eché tract are puk. Nge chienach na ese tawe le liwin lón ewe atun ena chón imw a tawe ngeni, ina popun a tingorei pwal emén chón afalafal an epwe wisen liwiniti. Ena chón afalafal a poputá le káé ngeni. Iwe, a kan etiwa fitemén chón ewe mwichefel ar repwe fiti lón an káé ngeni, nge emén me emén leir a apéchékkúla ena chón káé lón sókkopaten napanap. Meinisin chókkana ena chón káé a chuuriir, repwe álisi le feffeitá lón an lúkú. Me ikena ie, meinisin chókkewe mi angang weires le álisi emén ra tongeni pwapwa atun a papatais.​—Joh. 4:35-38.

16. Pwata ka tongeni pwapwa lón óm angangen afalafal inaamwo ika a aúkúk péchékkúlom?

16 Eli kese chúen tongeni afalafal me asukula aramas usun chék me lóóm pokiten apwangapwangen inisum. Ka chúen tongeni pwapwa ren met ka tongeni féri. Áwewe chék ren pwóróusen King Tafit atun i me chienan kewe mwán ra ló seláni ar kewe famili me angei pisekiir kewe seni ekkewe chón Amalek. Rúúepúkú me lein ekkena mwán ra fókkun mélúlú le maun, ina popun ra chék nómmótiw pwe repwe masa pisekiir kewe. Tafit me chienan kana mwán ra win lón ena maun, me ra liapeni chómmóng pisek mi aúchea seni chón oputer kana. Iwe, Tafit a allúkú pwe epwe chék taitap án chókkewe mi fiti ena maun me chókkewe mi nómmótiw inet wóón winner kewe pisek. (1 Sam. 30:21-25) Ena pwóróus a áiti ngenikich och mettóch usun ach we angangen álisi aramas le wiliti Chón Kraist. Meinisin chókkewe iir mi achocho úkúkún ar tufich ra pwal tongeni kúna pwapwa atun emén minefé a poputá le sissileeló Jiowa me papatais.

17. Met sia tongeni kilisou ngeni Jiowa ren?

17 Sia kilisou ngeni Jiowa ren an kirekiréch me eáni ekiek mi pwúng usun ach angang ngeni. A silei pwe sise tongeni eriáni aramas le aúselingakich me poputá le fel ngeni. A kúna úkúkún ach angang weires me ach tongei, iwe a efeiéchúkich. A pwal áiti ngenikich ifa usun sipwe pwapwa lón wisach lón ewe angangen rás mi lap. (Joh. 14:12) Sia tongeni lúkúlúk pwe Kot epwe pwapwa rech ika sise achanú!

KÉL 67 “Afalafala ewe Kapas”

^ par. 5 Sia pwapwa atun aramas ra mochen káé ewe Paipel, nge sia letipengaw atun rese mochen. Ifa usun ika ka káé ngeni emén nge ese kan apwénúetá minne a káé? Are ifa usun ika esap mwo fán eú óm álisi emén le feffeitá tori an papatais? A itá wewe ngeni pwe ka sópwongaw lón óm angang ngeni Jiowa? Sipwe kúna lón ei lesen pwata sia tongeni sópwéch lón ach angangen afalafal, me chék pwappwapwa ese lifilifil ika aramas ra mochen aúseling ngenikich are rese.

^ par. 14 Ppii pwóróusen manawen Gladys Allen lón ei lesen itelapan “I Would Not Change a Thing!” lón The Watchtower minen September 1, 2002.