Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 48

”Fandun fa Mgosren”

”Fandun fa Mgosren”

’Fandun fa kankenem mgoḇena kam nasren.’​—1 PTR. 1:15.

DOYA 34 Yambran kuker Kakyar

ROI NA KOFARKOR *

1. Anun rosai Petrus byuk ḇe snonggaku Kristen sya, ma rosai ḇefnai fa imbude koḇaḇir snar anun ani syamswen fa kosona?

KOKENEM ro nanggi ke supswan ke koine kam bisa kosmai payamyum ro Manwawan Petrus anun ḇyena faro snonggaku Kristen ḇeḇeramrem ro abad randak sya. Petrus fyas radine, ’Raris Allah ḇesren ḇeyor mgo, fandun fa kankenem mgoḇena kam nasren, snar sfas ro Refo radine: Mgosren snar aya ine yasren.’ (1 Ptr. 1:15, 16) Wos nane nkurfasnai snar bisa kaksofarari Yahwe I, ima contoh ḇepyum kaku roro saranden ya. Bisa kaksren roro kankenem koḇena kam. Imbude koḇo koinema snonggaku ḇenapes ḇa inja na kopok kosren ḇa. Ḇape komam kada Petrus manggundi kali riḇeso ifrur sasar. Ḇape contoh ḇyenane nfasnaiḇair snar ko kako bisa kaksren.

2. Fakfuken rosai monda na kawos ro farkarkor ineni?

2 Ro farkarkor ine, nari kawos fakfuken riḇeso: Saranden ido rosai rirya? Rosai Refo fyarkor ro Yahwe saranden Ḇyena? Rariso kaksren ro kankenem koḇena kam? Insama kosren, rosai ḇefnai fa koḇebati fanam kuker Yahwe I?

SARANDEN IDO ROSAI RIRYA?

3. Moḇsa snonggaku ḇebor smam snonggaku ḇesren sya rai, mboi rodiso na kofawi knam ḇekaku ro saranden ya?

3 Snonggaku ḇebor skara ḇo soḇe snonggaku ḇesren ima snonggaku ḇefarfnak ḇa, ḇemarafrif ḇa, ma ḇesun sansun keagamaan. Ḇape kakuya rarya ḇa. Yahwe ima isren rariryano, Refo doḇe ima Allah bena aski rirya. (1 Tim. 1: 11) Ma ḇesyom Yahwe I sya kako sap siḇe snonggaku ḇeaski. (Mz. 144:15) Yesus imewer kaku faro snonggaku ḇembran kuker sansun ḇekwan insama snonggaku sya smanen si. (Mat. 6:1; Mrk. 12:38) Snonggaku Kristen koine, kofawi saranden kukro kofarkor ro Refo ya kwar. Kokyar snar Allah Yahwe ima isren ma isaswar na byuk parenta ḇesamswen ḇa fa kosouser na. Inja rofyor Yahwe byuk parenta ”Fandun fa mgosren”, kofawi snar bisa kosouser na. Imbo, insama kosren ro rari ma kenem koḇena kam, fandun fa kofawi ḇepon ari saranden ido rosai rirya.

4. Rosai knam ro wos ”sren” ḇaido ”saranden” ya?

4 Saranden ido rosai rirya? Ro Refo ya, wos ”sren” ḇaido ”saranden” ine kyurfasnai ḇe kosren ro kakara, nyan kankenem ḇaido samsyom koḇena. Wos suine kako sḇuki dap snonggaku ḇefarmyan ḇe Allah sya. Inja, bisa smam kosren fyor kosren ro kakara ma nyan kankenem, moḇ kosyom Yahwe kuker nyan ḇenapes, ma koḇebati fanam kuker I. Yahwe ima isren kaku, ḇape koma snonggaku ḇenapes ḇa si ko raryano imarisen ḇyebati kuker ko. Roi anine nafrur komarisen kaku.

”SREN, SREN, YAHWE . . . WASREN”

5. Rosai kofarkor ro malaikat ḇesouser ḇekur Yahwe I?

5 Yahwe ima isren ro roi nakam. Serafim siso ḇekofen wos ine, sima malaikat ḇeyores fanam ro Yahwe karapesa Ḇyedi. Sikofen radine, ”Sren, sren, Yahwe bena sordade wasren.” (Yes. 6:3) Malaikat ansine bisa sfanam kuker Allah ḇesren snar manggunsi kako sisren. Rofyor Yahwe malaikat Ḇyedi dado ḇe moḇ oso ro supswan, moḇ ani kako nari isren. Ine iso Moses myam ro manuk ḇesak ani.​—Kel. 3:2-5; Yos. 5:15.

Fasfas ”Yahwe ima isren” ḇyeḇefasepen ro karui fas ḇrawen ḇero ḇarpon imam ḇeba serban ḇyedi (Syos ḇe 6-7)

6-7. (a) Ro Keluaran 15:1, 11 ya, rariso Moses ikofenbos snar Yahwe ima isren? (b) Rosai na ḇefnoḇek er Israel sya fa siswarepen snar Yahwe ima isren? (Mam sonin ḇero ḇarpon.)

6 Rofyor Moses fyarkin er Israel simbranuk Soren Ḇerik, ikofenbos ḇe si snar Yahwe, Allah sedi, ima Allah ḇesren rirya. (Wasya Keluaran 15:1, 11.) Snonggaku Masir sima snonggaku ḇesren ḇa sirya kukro sisyom ḇe allah-allah ḇekakuḇa. Rarirya kako faro snonggaku Kanaan sya, saksyom ḇe allah-allah ḇekakuḇa. Sfarser romawa sesya ma sifrur fararur farḇuk ḇeḇyeḇa na ro samsyom sena. (Im. 18:3, 4, 21-24; Ul. 18:9, 10) Ḇape, Yahwe ima iḇese kuker allah-allah ansine. Ima ipok dor kawasa Ḇyesi fa sifrur roi ḇemamas ḇaido roi ḇeḇarḇor na ḇa. Yahwe ima Allah ḇesren kaku dirya. Insa er Israel siswarepen roi ani, sfas fasfas oso ro karui fas brawen ro ḇarpon imam ḇeba serban ḇyedi. Fasfas ani ryok radine: ”Yahwe ima isren.”​—Kel. 28:36-38.

7 Snonggaku Israel ḇemam kam fasfas ani na sfawi snar Yahwe ima isren kaku. Ḇape snonggaku ḇemam ḇeri imam ḇeba sya ḇa ido rarso. Na ifawi Yahwe ima isren ke? Imbo! Snar snonggaku Israel oser-oser srower roi ani kwar rofyor siwasya Sasoser Moses ro ḇarpon snon, bin, ma romawa sya kam. (Ul. 31:9-12) Ausya ro diwa ido nari wakrower wos anine: ”Aya Yahwe Allah mgoḇedi. Fandun fa . . . mgosren, snar Aya yasren.” Na warower wos nane kako: ”Fandun fa mgosren ro ḇarpon Yedi snar Aya yasren.”​—Im. 11:44, 45; 20:7, 26.

8. Rosai kofarkor ro Imamat 19:2 ma 1 Petrus 1:14-16?

8 Mgorama kawos wos ḇero Imamat 19:2, mnuk ine siwasya ḇe er Israel syakam. Yahwe ikofen ḇe Moses i ḇo doḇe, ”Wakofenḇair ḇe jemaat Israel syakam, ’Fandun fa mgosren, snar Aya yasren. Ayaiso Yahwe Allah mgoḇedi.’” Imbude Petrus dap mnuk ani kako rofyor byuk anun ḇe snonggaku Kristen fa saksren. (Wasya 1 Petrus 1:14-16.) Ro baboine, koso Sasoser Moses ine wer ḇa. Ḇape, Petrus wos ḇyena nfasnaiḇair wos farkankin ro Imamat 19:2 ine nefandun kaker ro baboine. Yahwe ima isren ma snonggaku ḇeswar Yahwe I sya, ḇekenem ro nanggi ke ro supswan ke, na sḇensewar fa sisren.​—1 Ptr. 1:4; 2 Ptr. 3:13.

’FANDUN FA KANKENEM MGOḆENA KAM NASREN’

9. Payamyum risai na kosmai fyor kofarkor Imamat fasal 19?

9 Snar imḇe kofrur Allah ḇesren koḇedi imarisen, inja imbe kofawi moḇsa kosren raya. Yahwe ikofenḇair ḇe ko nyan ḇeḇeso ro Imamat fasal 19. Pakar Ibrani oso ḇenir Marcus Kalisch fyas, ”Imbude fasal ḇepyum kaku ine ḇyefandun kaku ma namawes kaku ro syap Imamat ma ro syap ririm ḇerandak ro Refo. Imamat fasal 19 ḇyerandak kuker wos ine: ”Fandun fa mgosren.” Inja, na kawos mnuk ḇeḇeso ro fasal ine ḇefasnai moḇsa kosren ro kankenem koḇena ras ḇe ras.

Fyor kowasya sasoser ḇero Imamat 19:3 ḇekur koḇesyowi sinan sya, rosai na snonggaku Kristen siswarepen na? (Syos ḇe 10-12) *

10-11. Ro Imamat 19:3 ya, rosai na kofrur kaku ya, ma rosai ḇefnai fa ine fyandun kaku?

10 Ikofen ḇe snonggaku Israel fandun fa sisren ramnai Yahwe ikofen wer, ”Mgokam fandun fa mgoḇesyowi kma sna mgoḇesya . . . Aya iso Yahwe Allah mgoḇedi.”​—Im. 19:2, 3.

11 Nasnai kaku, Yahwe doḇe koḇesyowi sinan koḇesya ima roi ḇefandun nairi. Komam rosai Yesus ikofen faro snon oso ḇefuken Yesus radine, ”Fararur syowi rosaiso nari yafrur insa yaksmai kankenem ḇemnaiḇa ya?” Yesus ikofen ḇe i roi oser ya iso iḇye kada ḇyesyowi kmari ma snari. (Mat. 19:16-19) Yesus ikofenbos snonggaku Farisi ma ahli Taurat sima sisewar nyan fa simewer smam sinan sesya. Roi sifrur nane nfasnai ’Allah wos ḇyena sisouser naba.’ (Mat. 15:3-6) ”Allah wos ḇyena” nasero parenta ḇe rim ro Sasoser Risamfur ma parenta kowasya ro Imamat 19:3 ya. (Kel. 20:12) Inja, koswarepen wer snar parenta koḇesyowi sinan koḇesya ḇero Imamat 19:3 neḇekofen ḇepon ro wos ine: ”Fandun fa mgosren snar Aya yasren. Ayaiso Yahwe Allah mgoḇedi.”

12. Rariso kosouser parenta ḇero Imamat 19:3 ya?

12 Rofyor kokarauser Yahwe parenta Ḇyena ro Imamat 19:3 ine, na kokara fakfuken ine: ’Aya isya yaḇesyowi sinan ayesuya ke?’ Fyor kwara wamam pyum sinan bansuya ḇaim ido, na wamarisen wafadwer kankenem Bena ro kirine. Roi wafrur rofyor iwara, na fadwer na ḇa, ḇoi kirine kwara insa mam pyum syadi sinan bansuya wer. Buk oras nabor Bena kayam kuker su. Ḇaido wafnoḇek su ro fandun rasras suḇena ma rohani suḇena. Fandun kako fa wafrur suryaḇ ma susmai sneprei. Wafrur roi nane ido, fasnai wasouser parenta ḇero Imamat 19:3 ine.

13. (a) Anun rosai wer ḇesya ro Imamat 19:3 ya? (b) Rariso koso Yesus nyan ḇepyum ḇyena, imnis ḇefas ro Lukas 4:16-18?

13 Imamat 19:3 ine nbuk farkarkor ḇese fa nafnoḇek ko insama kosren. Mnuk ani dap rariso kofrur Ras Mananai. Sasoser Moses ine, nefandun ḇa kwar faro snonggaku Kristen koine, inja na kofrur Ras Mananai ro minggu nakam ḇa. Ḇape, kosmai farkarkor nabor ro nyan er Israel sya sifrur Ras Mananai ma fainda sismai na. Inja Ras Mananai ine, swaf fa simnaisu ro fararur sena ma seari ḇe Manseren I. * Iso ḇefnai fa ro Ras Mananai Yesus i kako ryaḇe rum ari ḇero mnu marin ḇyedi fa iwasya Allah wos Ḇyena. (Kel. 31:12-15; wasya Lukas 4:16-18.) Inja farkarkor rosai kosmai ro Yahwe parenta Ḇyena faro Ras Mananai ine? Ro ras ḇe ras fandun fa koḇuk swaf koḇena fa komam rur koḇena. Inja, ausya mam roi ḇefandun fa wafadwer na ke? Buk swaf fa wafrur naḇeri insama ḇaḇebati bena kuker Yahwe fyanam. Ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe fyandun kaku insama kosren pdef.

SWAMBRAḆSER ḆAḆEBATI BENA KUKER YAHWE

14. Kakaku ḇefandun kaku risai ḇeḇeyap ker ro Imamat fasal 19?

14 Imamat fasal 19 dap ker kakaku ḇefandun kaku na ḇefnoḇek ko fa kosren pdef. Ro ḇar pupes ro mnuk 4, wos isya ryok radine: ”Ayaiso Yahwe Allah mgoḇedi.” Wos anna ma wos ḇemnis radirya nasya neḇeyap ro fasal ine kali ri 16. Roi ine nbuk swarapepen ḇe ko faro parenta ḇerandak ro Sasoser Risamfur: ”Ayaiso Allah mgoḇedi . . . Aya monda fandun fa mgosyom ya. Mgopok mgosyom ḇe allah-allah ḇesena awer.” (Kel. 20:2, 3) Inja snonggaku Kristen oser-oser ḇemarisen ḇesren fandun fa myam kaku insa osoḇaḇeri ma mansei rirya ḇaḇeri ipok ifandun syadi ro ḇaḇebati ḇyena kuker Allah. Ramnai koinema Saksi-Saksi Yahwe si ko, inja fandun fa kobinggwanbur roi risai monda na ḇefrur Allah snonsnon ḇesren Ḇyedi iḇyeḇa.​—Im. 19:12; Yes. 57:15.

15. Rosai na kofarkor ro mnuk-mnuk ḇero Imamat 19 kuker farsarser aiwan na?

15 Er Israel sfasnai sima siso Yahwe sasoser Ḇyena kukro soḇo Yahwe ima Allah sedi. Ro Imamat 18:4 ikofen ḇo doḇe, ”Mgosouser wos snemuk ḇero sasoser Yena ine, mgo kako mgosouser sasoser Ayena ma mgokenem mnis kuker roi anna kam. Ayaiso Yahwe Allah mgoḇedi.” Sasoser ḇeḇeso sḇuk ḇe er Israel sfas ro Imamat 19. Imnis ra, mnuk 5-8, 21, 22 nane dawos kuker farsarser aiwan na. Fandun fa er Israel sḇuk farsarser anna kuker nyan ḇemnis, insa nafrur mamas awer farsarser ḇesren sena faro Yahwe I. Rosai Kofarkor ro mnuk anane? Fandun fa kun snemuk fa kofrur Yahwe imarisen ma koḇuk farsarser sanandik namnis kuker moḇ Yahwe imarisen na raris ḇeḇekofen ro Ibrani 13:15 ya.

16. Wos farkin risai na ḇebuk swarapepen ḇe ko snar koine koḇese kuker snonggaku ḇefarmyan Yahwe I ḇa?

16 Insama kosren, fandun fa koḇese kuker snonggaku ḇefarmyan Allah I ḇa sya. Ine napyan ḇa. Fyorno ido bati ro rumfarkor, min fararur ḇaido karyer koḇesi ḇena kakyar oser kuker ko ḇa imbude sidif ko fa koso ḇaḇeari sena ḇefrur ḇaḇeari koḇena ḇe Yahwe nemamas. Inja, rofyor sidif ko, rosai na ḇefnoḇek ko fa kofrur snemuk ḇekaku ya? Kokara pan wos farkankin ḇero Imamat 19:19, isoine: ”Mgopok mgosun sansun sifrur ro benang risuru ḇa.” Fyor er Israel siso sasoser anna ido, na siḇese kuker er-er ḇero ris sedi. Baboine, sidwarek ko ḇa fa kosun sansun sifrur ro kruḇen risuru ḇeḇeseyae raris katun sisip fa neoser kuker linen na. Ḇape, komewer komnis bati koḇesi ro rumfarkor, min fararur koḇesi, ḇaido karyer koḇesi ḇena kakyar ma kenem ḇeḇeseyae kuker farkarkor kosmai ro Refo na. Koswar kina koḇansi ma min koḇesi ḇae. Kofrur na ido, nari koḇese ro snonggaku ḇero ris koḇesya, ḇape fyor kofrur snemuk komarisen kosouser Yahwe I. Roi ine fyandun kaku snar imbe kosren ido, fandun fa koḇese snar koine kofarmyan ḇe Allah.​—2 Kor. 6:14-16; 1 Ptr. 4:3, 4.

Rosai er Israel sfarkor ro sasoser ḇero Imamat 19:23-25, ma rosai kakfarkor ro mnuk-mnuk anna? (Syos ḇe 17-18) *

17-18. Farkarkor ḇefandun kaku risai kosmai ro Imamat 19:23-25?

17 Wos ”Ayaiso Yahwe Allah mgoḇedi” nbuk swarapepen ḇe er Israel fa smam ḇepon ḇaḇebati sena kuker Yahwe. Imamat 19:23-25 fyasnaiḇair nyan oser ya. (Wasya.) Ro sasoser ani, rosai fandun fa er Israel ansine sifrur ya fyor sḇarek ro Sup Ḇaḇeasas ya? Rofyor snonggaku Israel iker aiknam ḇebuk aibon na, ipok dan awer aibon anna swaf taun rikyor ḇerandak. Ro taun ḇeḇefyak ya, fandun fa aibon anna sfarser ḇe Allah I. Ro taun ḇeḇerim ya insape bena aiknam ani dan bon ḇyena. Sasoser ine nbuk farkarkor ḇe er Israel sya fa smam ḇepon fandandun manggun sena ḇa. Fandun fa sfakapon ḇaḇeari sena ḇe Yahwe ma sikyar nari fyamfon fandandun sena. Yahwe nari myam kaku insama sismai roḇean ḇemnis faro si. Ramnai, Yahwe imarisen insa sbuk farsarser sena kuker snemura ro moḇ seari faro I.

18 Sasoser ḇeḇefas ro Imamat 19:23-25 nbuk swarapepen ḇe ko faro Yesus wos ḇyena ro Faya ro Urek. Doḇe, ”Mkomkakwarek awer . . . rosai mkan roḇa mkinem.” Yesus ikofen wer, ”Kma mkoḇedi ro boiyaswa Ifawi, mḇoi mkoḇe fandun nakam.” Raris byuk roḇean faro man ḇero farsyos iyaswa, Allah kako nari fyamfon fandandun koḇena. (Mat. 6:25, 26, 32) Inja, kokyar kaku faro Yahwe I. Ma, rofyor ono sisya sfandun roḇebor na ido, komarisen kofnoḇek si kuker sne ḇesiper mboi na kokofenḇair ḇe snonggaku ḇebor sya ḇa. Ko kako komarisen koḇuk farsarser kumpan faro fandandun ḇero sidang na. Koswarepen Yahwe myam frur pyum koḇena ma nari ḇyebarakas ko. (Mat. 6:2-4) Kofasnai snemura ido, ine kyurfasnai kofawi pyum wos farkin ḇero Imamat 19:23-25.

19. Farkarkor risai wasmai rofyor farkor farkarkor inera?

19 Kawos kwar mnuk riḇeso ro Imamat fasal 19 ine. Ro mnuk-mnuk anane, kofarkor nyan riḇeso fa kosofarari Yahwe Allah ḇesren ya. Rofyor koso Yahwe I, nfasnai koḇesewar fa ’kankenem koḇena kam nasren’. (1 Ptr. 1:15) Snonggaku ḇebor ḇeḇe Saksi Yahwe ḇa sya smam ro manggunsi kenem ḇepyum ro Allah kawasa Ḇyesi. Inja, nadif si fa simarisen sisandik Yahwe. (1 Ptr. 2:12) Mboi, na kofarkor nabor wer ro Imamat fasal 19 ine. Ro farkarkor ḇeuser ya, na kawos mnuk-mnuk ḇese riḇeso ro fasal ani. Ko kako na kawos nyan ḇese wer bisa koso Petrus anun ḇyena insama kosren.

DOYA 80 ’Ḇaḇir ma Mam Snar Yahwe Ima Ipyum’

^ syos 5 Koswar kaku Yahwe ma imbe kofrur imarisen. Yahwe ima isren, ma imarisen kawasa Ḇyesi saksren kako. Mboi snar snonggaku koine konapes ḇarya, moḇsa na kaksren rai? Infa kofawi rariso insamaido bisa kaksren roro kankenem koḇena kam, na kofarkor Manwawan Petrus anun ḇyena faro snonggaku Kristen ma kofarkor kako Yahwe parenta Ḇyena faro snonggaku Israel.

^ syos 13 Infa wafawi nabor wer ḇekur Sabat ḇaido Ras Mananai ma farkarkor ḇyena faro ko, mam artikel ”Oras Naisya fa Kofararur ma Komnaisu” ro Baryas Desember 2019.

^ syos 57 KAFKOFEN FARO SONIN: Snon ḇefarḇuk kwar ine ḇyepake oras ḇaido fafisu ḇyedi fa ḇyekayam kuker sinan ḇyesuya. Dor swari ma inai ḇyani fa skora skomamfar sinan ḇyesuya. Ḇyesewar kako fa dawos ḇesya kwar kuker su.

^ syos 59 KAFKOFEN FARO SONIN: Snonggaku Israel ḇefrur yaf ine myam aibon kyer na.