Faigi nösi

Faigi ba gangolifa

WAÖ-WAÖ WAʼAURI

No Usöndra Zabölö Sökhi moroi ba Halöwögu Tobali Doto

No Usöndra Zabölö Sökhi moroi ba Halöwögu Tobali Doto

”NITUTUNÖMI andrö, daʼö nidöna-dönagu iʼotarai me ide-idedo!” Daʼö wehedegu si fao faʼomuso dödö khö zi darua niha si möi mamadöhö fökhöra khögu me döfi 1971. Me luo daʼö, awena sibai ubokai klinik börö me no tobali ndraʼo doto. Iʼotarai me falukha ndraʼo khöra, tebulö wangera-ngeragu. Faduhu dödögu wa hasambalö aʼozu nidöna-dönagu ba zi lö ara tö. Haniha zi darua niha si möi mamadöhö fökhöra andrö, ba hadia nidöna-dönagu? Daʼututunö.

Tumbu ndraʼo ba Paris, Prancis me döfi 1941. Teʼebuaʼö ndraʼo ba nösi nomo si öna-öna. Omasido sibai ufahaʼö ndraʼo. Hizaʼi, me fulu fakhe ndröfigu, gönado fökhö tuberkulosis (TBC) ba tebai möido sekola. Iwaʼö khögu doto enaʼö molombase manö ndraʼo börö me so wökhö ba mbotogu. Börö daʼö, ba zi hauga waŵa, uhorigö ginötögu ba wombaso kamus ba ufondrondrongo wamahaʼö ba universitas Paris, nifaʼema ba Radio Sorbonne. Omuso sibai dödögu me iwaʼö doto wa no döhö ndraʼo, ba tola möido sekola saʼae. Ba ginötö daʼö, so ba wangera-ngeragu wa sahöli-höli dödö halöwö doto andrö! Iʼotarai daʼö, ohitö dödögu yaʼia daʼö ba wamadöhö niha sofökhö. Ero isofu khögu bapagu hadia gohitö dödögu, umane khönia, ”Omasido tobali doto.” Daʼö gohitö dödögu sabölö moguna ba waʼaurigu.

FAʼATUA-TUA NISÖNDRAGU ZAMADUHUʼÖ BA DÖDÖGU WA SO LOWALANGI

Farahu ndraʼaga si sambua omo ba agama Katolik. Hizaʼi, ambö aboto ba dödögu sanandrösa khö Lowalangi ba oya sibai wanofu-nofugu si lö mubeʼe fanema li. Me ibörögö möido sekola doto, awena faduhu dödögu wa faʼauri andre niwöwöi Lowalangi.

Itörö tödögu me awena sibai uʼila sel mbunga tulip ba mikroskop. Ahöli sibai dödögu börö me tola ilumöʼö ia sel daʼö na göna ia sino mazui teu. Uʼila göi wa akore sitoplasma (sambua zat si so bakha ba sel daʼö) na göna ia idanö nasio ba kamba ia na mubeʼe ia ba nidanö sohau-hau. Börö daʼö, sauri fondrege zide-ide andre tola ifaudugö ia ba nahia si so yaʼia. Börö me no sahöli-höli dödö wamazökhi si sambua sel, faduhu dödögu wa faʼauri andre tenga so ia manö lö börö-börö.

Me no dua fakhe ndraʼo ba universitas, oya dandra-tandra niʼilagu wa sindruhu-ndruhu so Lowalangi. Ba ginötö mafahaʼö ndraʼaga sanandrösa ba mboto niha, maʼila wa oya ndroto-ndroto ba daʼioda tanö tou irege tola taʼadölöʼö ba tafatöʼö duturuda. No sahöli-höli dödö nahia hegöi lala wohalöwö nagole, uo, ba samakhai fefu nuo si so ba daʼioda. Duma-dumania, so nuo samahalö nagole ba daʼioda tanö tou faoma töla ba gotalua duturuda. Ba gotalua daʼö, tebagi dua nuo andrö irege no moʼotalua. Aefa daʼö, so nuo tanö böʼö sanörö otalua nuo daʼö sofeta ba mbalö duturu. Börö me so wamahalö saro ba nuo andrö, lö tebulö so ia ba nahania yaʼia daʼö ahatö ba döla duturuda. Na lö hadöi fefu daʼö, tola manö agadölö nuo dangada ba akandro irege tebai tafatöʼö duturuda. Moroi ba daʼa oroma wa botoda andre no nifazökhi Zomböi yaʼita fondrege zatua-tua.

Itugu ahöli-höli dödögu khö Zomböi yaʼita me ufahaʼö ndraʼo hewisa wa tola mohanu-hanu ndraono sawena tumbu. Me so ia bakha ba dalu, tebai mohanu-hanu samösa ia. Hizaʼi, tola mohanu-hanu ia börö wusö si otarai ninania. Börö daʼö, bakha ba alveoli (naha nangi fondrege zide-ide) si so ba mbonia, lö hadöi angi ba lö si gambu. Hauga migu fatua lö tumbu nono sawuyu andrö, so nidanö nifotöi surfaktan sombalugö naha nangi fondrege zide-ide no mege. Börö me so surfaktan, lö falemba naha nangi side-ide no mege ba tola gambu ia na göna khönia nangi. Me no tumbu nono side-ide andrö ba mohanu-hanu ia, alua ngawalö zahöli-höli dödö. Teduhö dögi ba dödö nono sawuyu andrö irege tola mofanö ndro numalö ba mbonia. Aefa daʼö, iʼanemaiʼö moʼösi naha nangi fondrege zide-ide si so ba mbonia, ba tola mohanu-hanu samösa nono andrö.

Omasido uʼila haniha Zomböi daʼö fefu. Börö daʼö, ubörögö wombaso Sura Niʼamoniʼö soroi ba dödö. Ahöli-höli dödögu goroisa Lowalangi nibeʼenia ba ndraono Gizaraʼeli töra 3.000 fakhe silalö enaʼö lö mofökhö ba lö taʼunö ira. Duma-dumania, iʼandrö khöra Lowalangi enaʼö lakoʼo zi taʼunöra na möi ira ba nidanö sebua. Ifarou göi ira enaʼö asese lasasai dangara ba lalau mondri. Iwaʼö göi wa moguna lafasambua niha si no so dandra-tandra wökhö salio fatöfa ba niha. Iʼotarai mböröta, no ifatunö Sura Niʼamoniʼö hewisa wa tola fatöfa wökhö ba niha. Hizaʼi, awena aboto ba dödö niha sagatua-tua sanandrösa ba daʼö mato 150 fakhe silalö. (3 Mo. 13:50; 15:11; 5 Mo. 23:13) Baero goroisa sanandrösa ba walötaʼunö hegöi falömofökhö, tobali fanolo göi ba ndraono Gizaraʼeli goroisa sanandrösa ba waʼorudu nisura ba 3 Moze enaʼö lö göna ira fökhö. (3 Mo. 12:1-6; 15:16-24) Aboto ba dödögu wa si sökhi ba ndraono Gizaraʼeli goroisa nibeʼe Zomböi yaʼita andrö, ba ifahowuʼö niha soloʼö oroisania. Faduhu dödögu wa Sura Niʼamoniʼö andrö moroi khö Lowalangi hewaʼae na lö saboto ba dödögu döinia me luo daʼö.

FALUKHA NDRAʼO KHÖ WOʼOMOGU BA IBÖRÖGÖ ABOTO BA DÖDÖGU YEHOWA

Yaʼo hegöi Lydie ba ngaluo walöwama me 3 mbaŵa si Öfa 1965

Me möi ndraʼo kuliah kedokteran, falukha ndraʼo khö zi samösa ono alawe si bohou ebua sotöi Lydie, ba omasido khönia. Mangowalu ndraʼaga me döfi 1965, hewaʼae na lö sawai kuliah ndraʼo me luo daʼö. Me döfi 1971, datölu saʼae nonoma. Ba gafuriata, ifuli zui tumbu khöma ndraono datölu tö. Sindruhu-ndruhu wa ituhini ndraʼo Lydie ba halöwögu tobali doto, ba sökhi sibai wamaluania halöwö yomo ba nomoma.

Me no tölu fakhe mohalöwö ndraʼo ba ruma saki, ubokai khögu klinik. Lö ara aefa daʼö, tohare zi sambua fongambatö si möi mamadöhö fökhöra khögu. Yaʼira andrö niha si darua nitutunögu ba wamobörö. Me usura dalu-dalu khö woʼomo ira matua, imane khögu foʼomonia ira alawe, ”He doto, lö omasiga dalu-dalu si faruka do he.” Tokea ndraʼo ba umane khönia, ”Aha, hadia mbörö?” Imane khögu, ”Yaʼaga Samaduhuʼö Yehowa.” Me luo daʼö, lö irai urongo sanandrösa khö ndra Samaduhuʼö Yehowa mazui angetulara sanandrösa ba ndro. Ihalö Zura Niʼamoniʼö ira alawe daʼö ba ibokai khögu ayati sanutunö hadia mbörö wa lö latema ndro. (Hal. 15:28, 29) Aefa daʼö, darua ira foʼomonia, latutunö khögu hadia dania nifalua Wamatörö Lowalangi. Famatörö daʼö dania zangeheta famakao, fökhö, ba faʼamate. (Fam. 21:3, 4) Si fao faʼomuso dödö umane khöra, ”Nitutunömi andrö, daʼö nidöna-dönagu iʼotarai me ide-idedo! Omasido tobali doto enaʼö tola utolo niha sofökhö.” Omuso sibai dödögu me no urongo nitutunöra andrö ba fahuhuo ndraʼaga sambua za a matonga waʼara. Me no aefa fahuhuo ndraʼo khöra, lö saʼae omasido tobali niha Katolik, ba awena aboto ba dödögu wa so döi Zomböi sahöli-höli dödögu, yaʼia daʼö Yehowa!

Tölu kali möi khögu ndra Samaduhuʼö si no mongambatö andrö ba klinik. Ero tohare ira, töra sambua za fahuhuo ndraʼaga. Ukaoni ira ba nomogu enaʼö abölö oya ginötöma ba wanutunö Sura Niʼamoniʼö. Fao khöma Lydie ero mafatunö Zura Niʼamoniʼö. Hizaʼi, lö fao dödönia wa so ösa zi sala ba wamahaʼö agama Katolik. Börö daʼö, makaoni pastor ba nomoma. Fabuʼa-buʼa ndraʼaga irugi talu mbongi sanandrösa ba wamahaʼö ba gereja, ba ha Sura Niʼamoniʼö maʼogunaʼö. Nifatunöma andrö zameʼe khöma faʼafaduhu dödö wa sindruhu nifahaʼö ndra Samaduhuʼö Yehowa. Iʼotarai daʼö, ibörögö tedou waʼomasima khö Yehowa irege tebayagö ndraʼaga idanö me döfi 1974.

IBÖRÖGÖ UʼOFÖNAIʼÖ YEHOWA

Tebulö gohitö dödögu me no ufahaʼö ndraʼo sanandrösa ba gohitö dödö Lowalangi ba niha. Yaʼo hegöi Lydie, ibörögö maʼosambuaʼö dödöma ba wamosumange Yehowa. Mahalö gangetula ba wangebuaʼö iraonoma moloʼö goi-goi Zura Niʼamoniʼö. Mafahaʼö ira hewisa lala wangomasiʼö Lowalangi hegöi awöda niha. Daʼö mbörö wa itugu fahuwu ndraʼaga yaʼaga si sambua omo.—Mat. 22:37-39.

Laʼila iraonoma wa yaʼo hegöi Lydie, so khöma wahasara dödö yaʼaga satuara. Aboto ba dödöra gamakhoita yomo ba nomoma: ”Yaʼia” na yaʼia, ”tenga” na tenga, simane niwaʼö Yesu. (Mat. 5:37) Duma-dumania, me 17 fakhe zi samösa onoma alawe, omasi ia manörö-nörö fao khö ndra awö-awönia. Hizaʼi, lö itehegö khönia Lydie. So samösa moroi ba gotalua ndra awönia sangumaʼö khönia, ”Na lö itehegö mamamö, tandraigö sofu khö bapamö.” Imane khönia onoma, ”Si lö eluaha daʼö, hasambalö iwaʼö göi zimane daʼö.” Itaria maʼiki ndraʼo hegöi Lydie na itörö tödöma zalua andrö. Laʼila iraonoma si daönö wa so khöma wahasara dödö ba wamalua goi-goi Zura Niʼamoniʼö. Iadaʼa, maʼandrö sibai saohagölö börö me ato moroi ba nösi nomoma zangai angetula ba wamosumange Yehowa.

Hewaʼae no ibulöʼö gohitö dödögu sindruhu andrö, hizaʼi omasido uʼogunaʼö waʼatua-tuagu tobali doto ba wanolo ono mbanua Lowalangi. Börö daʼö, utehegö ginötögu ba wangai halöwö tobali doto ba fasilitas Mbetieli ba Paris, ba safuria ba fasilitas Mbetieli ba Louviers. Arakhagö 50 fakhe tobali ndraʼo komuter. Sagötö zi 50 fakhe andrö, ato zi fahuwu khögu ndra talifusöda ba Mbetieli. So ösa ba gotaluara iadaʼa zi no töra 90 fakhe. Samuza maʼökhö, omuso sibai dödögu me falukha ndraʼo khö dalifusöda si bohou mohalöwö ba Mbetieli, börö me yaʼodo zanolo inania me tumbu ia 20 fakhe silalö!

UʼILA WA IʼAMEʼEGÖ TÖDÖ SIBAI NONO MBANUANIA YEHOWA

Itugu uʼomasiʼö Yehowa me uʼila hewisa wangogunaʼö organisasinia ba wameʼe fanuturu lala hegöi folumöʼö ba nono mbanuania. Ba wamobörö ndröfi 1980-an, lafazökhi sambua program ba Amerika Serikat ira Boto Solohe enaʼö itugu aboto ba dödö ndra doto hegöi sohalöwö ba ruma saki gangetulada sanandrösa ba ndro.

Aefa daʼö me döfi 1988, lafazökhi departemen si bohou ira Boto Solohe ba Mbetieli yaʼia daʼö Layanan Informasi Rumah Sakit. Departemen daʼö zamaigi-maigi halöwö Panitia Penghubung Rumah Sakit (PPRS). Ba wamobörö, mufazökhi panitia daʼö ba Amerika Serikat enaʼö tetolo ndra talifusöda sofökhö faböi labeʼe khöra dalu-dalu si no mufaruka do. Me mufatunö ba zi sagörö ulidanö gangetula daʼö, lafazökhi göi PPRS ba Prancis. Ahöli-höli dödögu me uʼila hadia nifalua organisasi Yehowa safönu faʼomasi ba wotuhini ira talifusöda sofökhö enaʼö latema wanolo.

ALUA BA ZI LÖ ARA TÖ NIDÖNA-DÖNAGU

Lö tebulö maturiaigö duria somuso dödö sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi

Me mböröta, omasido sibai halöwö tobali doto börö me tola ufadöhö niha sofökhö. Hizaʼi iadaʼa, no faböʼö gohitö dödögu. Abölö omasido wamalua halöwö ba wamadöhö niha ba wamati, yaʼia daʼö ba wanolo niha enaʼö aboto ba dödöra Gumbu waʼauri, Lowalangi Yehowa. Me no aefa fasiu ndraʼo, oya ginötögu hegöi Lydie ba wanuriaigö turia somuso dödö sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi, ba tobali ndraʼaga perintis biasa. Omuso sibai dödöma ba wamalua halöwö solohe fangorifi andre.

Yaʼo hegöi Lydie ba ndröfi 2021

Lö uböhöli halöwögu ba wamadöhö niha sofökhö. Hizaʼi, aboto ba dödögu wa lö hadöi doto si tola mamadöhö fefu ngawalö wökhö mazui ba wangeheta faʼamate. Gasa-gasa daʼö, manötöna ndraʼo wa samuza inötö dania lö hadöi famakao, fökhö, ba faʼamate. Ba gulidanö si bohou dania, abölö oya nasa ufahaʼö ndraʼo sanandrösa ba niwöwöi Lowalangi, mendrua manö sanandrösa ba wamazökhi botoda yaʼita niha. Sindruhu sa, lö sahori alua nidöna-dönagu iʼotarai me ide-idedo. Hizaʼi, faduhu dödögu wa hasambalö alua ba zi so miföna zi töra moroi ba nidöna-dönagu!