Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Tej Uas Peb Xav Paub

Tej Uas Peb Xav Paub

Leej twg yuav sawv los nyob hauv ntiaj teb no thiab lawv yuav tau ua dab tsi?

▪ Cia peb mus nyeem hauv phau Vajlugkub seb hais li cas.

Raws li Tes Haujlwm 24:15, Yehauvas yuav tsa “cov ncaj ncees thiab cov tsis ncaj.” Cov ncaj ncees yog cov kub siab lug teev tiam Yehauvas thaum lawv tseem ua neej nyob thiab lawv tej npe twb nyob rau hauv phau ntawv uas tau txoj sia lawm. (Malakis 3:16) Hos cov tsis ncaj yog cov tsis tau paub los sis tsis tau hnov Yehauvas tej kev cai ua ntej lawv nruam sim. Lawv thiaj tsis muaj npe nyob rau hauv phau ntawv uas tau txoj sia.

Raws li Yauhas 5:28, 29 thiab Tes Haujlwm 24:15, yog hais txog tib co tib neeg xwb. Yexus tau hais tias “cov neeg uas ua zoo yuav sawv los tau txojsia, cov neeg uas ua phem ua qias yuav sawv los raug kev txiav txim.” Cov neeg ncaj ncees uas tau ua zoo ua ntej lawv nruam sim, yuav sawv los tau txoj sia vim lawv tej npe twb muaj nyob rau hauv phau ntawv uas tau txoj sia. Cov tsis ncaj uas ua phem ua qias ua ntej lawv nruam sim, yuav sawv los raug kev txiav txim. Lawv tej npe tsis tau muaj nyob rau hauv phau ntawv uas tau txoj sia thiab Yexus yuav tshuaj lawv ua neej ib ntus. Nyob rau ncua sij hawm ntawd, lawv yuav muaj caij muaj nyoog los kawm txog Yehauvas kom lawv tej npe thiaj nyob rau hauv phau ntawv uas tau txoj sia.

Raws li Tshwmsim 20:12, 13, tag nrho cov neeg uas tsa sawv rov los yuav tau mloog Yehauvas cov kev cai uas muaj nyob rau hauv tej thooj ntawv tshiab. Thaum txog lub ntiaj teb tshiab, Yehauvas mam li muab cov kev cai no rau peb. Cov neeg uas txhob txwm tsis kam mloog yuav raug kev ploj kev tuag.​—Yaxayas 65:20.

Raws li Daniyees 12:2, ib txhia yuav sawv los tau “txojsia ntev dhawv mus ibtxhis tsis kawg” hos ib txhia yuav raug “kev txomnyem thiab kev txajmuag mus ibtxhis li.” Yog li ntawd thaum 1,000 xyoo xaus, ib txhia yuav tau txoj sia ntev dhawv mus ib txhis hos ib txhia yuav tuag mus ib txhis.​—Tshwmsim 20:15; 21:3, 4.

Ob pab tib neeg uas yuav sawv rov los nyob rau hauv ntiaj teb no, peb muab piv zoo ib yam li tias ib co tib neeg yuav hla mus nyob txawv teb chaws. Cov neeg ncaj ncees zoo nkaus li cov muaj vixaj (visa) ua hauj lwm los sis muaj vixaj mus nyob lwm lub teb chaws. Hos cov tsis ncaj ncees zoo yam li cov muaj daim vixaj mus nyob ib ntus los sis mus xyuas xwb. Cov neeg txawv teb chaws yuav tau coj zoo xwv luag thiaj pub nyob luag teb luag chaw. Yog li ntawd cov tsis ncaj ncees uas sawv rov qab los, yuav tsum mloog Yehauvas tej kev cai thiab xyaum ua neeg ncaj ncees xwv lawv thiaj tau nyob rau hauv lub ntiaj teb tshiab. Txawm hais tias cov tib neeg txawv teb chaws tau daim vixaj li cas los xij peem, ib txhia kuj ua tau daim ntawv pej xeem hos ib txhia kuj raug muab xa rov qab rau lawv teb lawv chaw. Qhov uas luag yuav kam lawv nyob thiab tsis kam yog nyob ntawm lawv coj rau ntawm lub teb chaws ntawd. Zoo tib yam li ntawd, yuav kom cov neeg uas sawv rov qab los tau nyob rau hauv lub ntiaj teb tshiab, yog nyob ntawm lawv txoj kev ntseeg thiab tej lawv coj.

Yehauvas tsis yog tus Vajtswv uas muaj kev hmov tshua xwb tiam sis nws yog tus Vajtswv uas nyiam ua qhov ncaj thiab qhov yog. (2 Kevcai 32:4; Phau Ntawv Nkauj 33:5) Nws hlub tshua sawv daws heev nws thiaj li tsa cov neeg ncaj ncees thiab cov neeg tsis ncaj ncees huv tib si. Txawm li ntawd los, nws xav kom txhua leej txhua tus yuav tsum mloog thiab coj nws tej kev cai. Nws tsuas cia cov uas nyiam nws thiab mloog nws hais nyob rau hauv lub ntiaj teb tshiab xwb.