Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

1923—Yʋʋm koabg la woto

1923—Yʋʋm koabg la woto

YƲƲMD 1923 yʋʋm-vẽkr kiuug pipi daar Gũusg Gasgã yeelame yaa: “D saagdame tɩ yʋʋmd 1923 na n talla yamleoogo. D sẽn paam n tõe n togs ninsaalbã sẽn namsdã tɩ manegr n watã yaa zu-zẽkre.” Yʋʋmd 1923, Biiblã Zãmsdb toeema bũmb kẽer tigissã, tigis-kãsemsã la b sẽn moond koɛɛgã to-to wã wɛɛngẽ. Rẽ paasa b zems-n-taarã pãnga.

TIGISSÃ SÕNGAME TƖ B MANEG N ZEMSD TAABA

Kalãndiriye b sẽn ning vɛrse-rãmb la yɩɩl nimero-rãmba

Yʋʋm-kãnga, siglgã toeema bũmb kẽer tɩ sõng Biiblã Zãmsdbã tɩ b maneg n zemsd taab n tũud a Zeova. Gũusg Gasgã sɩngame n wilgd vɛrse nins b sẽn zãmsd semen fãa tigissã wakatã võore. Tigis-kãens ra yaa pʋʋsgo, pẽgr la kaset kũun tigissa. Sẽn paase, Biiblã Zãmsdbã yiisa kalãndiriye n wilgd semen fãa vɛrse b sẽn na n karem tigsgã sasa, la yɩɩl ned kam fãa sẽn tõe n yɩɩl a Biibl zãmsg wakate, wall zak pʋgẽ Biibl zãmsg sasa.

Tigissã sasa, Biiblã Zãmsdbã ra kõta “kaseto.” Tõe n yɩɩ bũmb sẽn maan koɛɛgã mooneg sasa, bũmb sẽn maan tɩ b rat n pʋʋs a Zeova bark rẽ yĩnga, yɩɩlle, wall pʋʋsg menga. A Eva Barney sẽn deeg lisg yʋʋmd 1923 a sẽn wa n tar yʋʋm 15 wã yeelame: “F sã n da rat n kõ kaseto, f yikdame n yeel yaa: ‘M dat n pʋʋsa Zu-soabã bark a sẽn maan-m neerã yĩnga.’” Saam-biis kẽer da nonga kasetã kũuni. Saam-bi-poak a Barney paasame yaa: “Saam-biig a Godwin sẽn da yaa bi-kãsengã ra wae n tara bũmb wʋsg n na n pʋʋs Zu-soabã barka. La a pagã sã n wa yã tɩ saam-biig ning sẽn lʋɩt taoorã manesmã wilgdame t’a yaa ne kelgre, a gãta a sɩdã kobrã noor n tak t’a zĩndi.”

Kiuug fãa, karen-doog bɩ tiging fãa ra maanda tigsg sẽn yaa zall pʋʋsgã, pẽgrã la kaset kũunã yĩnga. Tigissã wɛɛngẽ, yʋʋmd 1923 tʋʋl-nif kiuug pipi daar Gũusg Gasgã yeelame: “B segd n dɩkda tigsgã pʋɩ-sʋk n kõt kaset koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ, la b kengd koe-moondbã raoodo. . . . D kɩsa sɩd tɩ d sã n naagd taab n maand woto, na n kɩtame tɩ saam-biisã maneg n nong taaba.”

A Charles Martin sẽn yaa Vãnkuvɛɛr sẽn be Kanada tigingã koe-moond sẽn da tar yʋʋm 19 wakat kãnga rɩɩ tigis-kãens yõod sõma. A yeelame: “Yɩɩ wakat kãng la m bãng m sẽn tõe n yeel bũmb ning zak-zak moonegã sasa. Nebã wae n togsda kibay b sẽn paam zak-zak moonegã sasa. Rẽ sõng-m lame tɩ m bãng m sẽn na n gom to-to, la m bãng m sẽn na n leok to-to, ned sã n wa yeel gomd a sẽn pa rat kelg yĩnga.”

KOE-MOONEGÃ SÕNGAME TƖ SAAM-BIISÃ MANEG N ZEMSD TAABA

Yʋʋmd 1923 sig-noy kiuug pipi daar Bulletin

B sẽn da yãk ray koɛɛgã mooneg yĩngã paasa saam-biisã zems-n-taarã pãnga. Yʋʋmd 1923 tʋʋl-nif kiuug pipi daar Gũusg Gasgã yeelame: “Woto kɩtame tɩ d fãa naag taab n tʋmd tʋʋm-yɛnga. . . . B yãka yʋʋmd 1923 sig-noy kiuug pipi daarã sẽn yaa talaat daarã tɩ na n yɩ koɛɛgã mooneg daare. Rẽ poore, kiuug pipi talaat fãa na n yɩɩ koe-mooneg daare. . . . Tigingã ned kam fãa segd n kẽesa a toog tʋʋmdã pʋgẽ.”

Baa kom-bɩɩs nins sẽn da yaa Biiblã Zãmsdbã naag n moona koɛɛgã. A Hazel Burford sẽn da yaa pʋg-sad sẽn tar yʋʋm 16 wakat kãngã yeelame: “Bulletin wã pʋgẽ b ra ningda sõsg tɩʋʋsgo, tɩ d segd n dɩk ne zugu. a M yãaga m yaab-raoog tɩ d tʋm tʋʋm-kãensã fãa ne yẽesem.” La saam-bi-poak a Burford sega zu-loɛɛg a sẽn da pa tẽede. A yeelame: “Saam-biig a ye yʋʋm sẽn vẽsg ra getame tɩ pa zems tɩ m moon nebã koɛɛgã ye. Wakat kãnga, pa Biiblã Zãmsdbã fãa n da mi tɩ ‘kom-bɩɩsã la pʋg-sadbã’ segd n naagame n pẽg d Naandã sẽn yaa kãsengã ye.” (Yɩɩn. 148:12, 13) La saam-bi-poak a Burford pa bas koɛɛgã mooneg ye. A wa n kẽnga Gileyaad lekoll a yiib-n-soabã, n lebg misioneer tɩ b tʋm-a Panama. Saam-bi-kãens wa n toeema b tagsa wã kom-bɩɩsã wɛɛngẽ.

TIGIS-KÃSEMSÃ KƖTAME TƖ SAAM-BIISÃ MANEG N ZEMSD TAABA

Tigis-kãsemsã me kɩtame tɩ saam-biisã zems-n-taarã paam pãnga. Tigis-kãens wʋsg wakate, b yãkda ray koɛɛgã mooneg yĩnga. Wala makre, tigis-kãseng ning sẽn zĩnd Winipɛɛg sẽn be Kanada wã. Tigis-kãng sasa, b yãka tʋʋlg kiuug rasem 31 wã. B kosa sẽn wa-b tigis-kãsengã fãa tɩ b yi n moon koɛɛgã. Ray nins b sẽn da yãkd koɛɛgã mooneg yĩngã sasa, b ra tõogd n moonda neb wʋsg hal tɩ womd biisi. Sa-sik kiuug rasem a 5 wã, sẽn ta neb tus a yopoe n wa tigis-kãseng a to Winipɛɛg tẽngẽ wã. Rẽ n yɩ tigis-kãseng b sẽn maan Kanada tɩ nebã yɩ wʋsg n yɩɩd wakat kãnga.

Yʋʋmd 1923, tigsg ning a Zeova nin-buiidã sẽn maan tɩ yɩ kãseng n yɩɩda, yɩɩ a soab ning b sẽn maan Losãnzelɛs sẽn be Kaliforni sa-sik kiuug rasem 18-26. Semen a wãn sẽn deng tigis-kãsengã, b maana tigis-kãsengã pibilisite zʋrno-rãmb pʋsẽ. Sẽn paase, Biiblã Zãmsdbã pʋɩɩ seb-vãad tus kobs-nu la zaka. B taba sɛb sẽn gomd tigis-kãsengã yell mobil-bɛd la mobil-bõones zutu.

Yʋʋmd 1923 tigis-kãseng Biiblã Zãmsdb sẽn maan Losãnzelɛs

Sa-sik kiuug rasem 25 sẽn yɩ sibr daarã, saam-biig a Rutherford wɛgsa sõsg gom-zug sẽn yaa: “Piisã la bʋʋsã.” Sõsgã sasa, a wilga vẽeneg tɩ “piisã” yaa sũ-tɩrs rãmbã sẽn na n wa vɩɩmd arzãn pʋgẽ tẽngã zugã. Sẽn paase, b rɩka no-sɩɩr gom-zug sẽn yaa: “Keoogre.” No-sɩɩrã puka kiris-neb ne yʋʋrã bãongo, la a sagl sũ-tɩrs rãmbã tɩ b yi “Babilon-kãsengã” pʋgẽ. (Vẽn. 18:2, 4) Rẽ poore, Biiblã Zãmsdbã sẽn tar yẽesmã sẽn be dũniyã gill zugã naaga taab n pʋɩ no-sɩɩrã seb-vãad milyõ-rãmba.

“D sã n naagd taab n maand woto, na n kɩtame tɩ saam-biisã maneg n nong taaba”

Tigis-kãsengã yaoolem daarã, neb tus-pis-tã la zag-kɛgeng n kelg saam-biig a Rutherford sõsg zãma wã yĩngã. A gom-zugã yɩɩ: “Buud toɛy-toɛyã fãa rabda Armagedõ, la neb milyõ-rãmb sẽn vɩ masã n pa na n tol n ki.” Biiblã Zãmsdb sẽn da tagsd tɩ neb wʋsg n na n wa kelg sõssã, b tɩ luwaasa Losãnzelɛs ɛstaad a ye b sẽn da nan me n sa. Sẽn na yɩl tɩ nebã fãa tõog n wʋm sõssã, saam-biisã tʋma ne ɛstaadã wʋmbã teedo. Wakat kãng tɩ te-kãens ra yaa bõn-paal nebã sẽn tʋmd ne. Neb wʋsg me kelga sõssã radio-rãmb pʋsẽ.

B SÕORÃ PAASA DŨNIYÃ GILL ZUGU

Yʋʋmd 1923, koɛɛgã mooneg paama pãng Afiriki, Erope, Ẽnd la Amerikdisiid. Ẽnd soolmẽ wã, saam-biig a Adavimannathu Joseph n da get sɛbã yiisg yell ne Hindi, Tamil, Telugu la Urdu buud-goamã la a get a pagã ne a kamb a yoobã yelle.

A William Brown ne a zakã rãmba

Siera Leon soolmẽ wã, Biiblã Zãmsdb a Alfred Joseph ne a Leonard Blackman gʋlsa biru-kãsengã sẽn be Burkilin sẽn be Niuyork soolmẽ wã, n kos sõngre. Yʋʋmd 1923 tʋʋl-nif kiuug rasem 14, b leok-b lame. Saam-biig a Alfred yeelame: “Sibr daar a ye yʋn-sʋka, ned n bool maam ne telefõnne.” A wʋma ned sẽn gom ne koe-yãang n sok-a yaa: “Yãmb la ned ning sẽn gʋls Sosiete Wats Tawa n kos koe-moondbã bɩ?” Tɩ saam-biig a Alfred leok yaa: “N-ye.” Tɩ raoã yeele: “Yaa maam la b tʋm-yã.” Koɛɛgã ra yaa a William Brown koɛɛga. Yɩɩ daar-n-kãng la yẽ ne a pag a Antonia la b kom-pugli a Louise ne a Lucy yi Karayɩɩb n wa Siera Leon. Ra pa na n kaoos la saam-biisã yã saam-biig a Brown ne a zakã rãmb ye.

A Alfred paasame: “Vẽkembeoogã yibeoogo, maam ne a Leonard sẽn wa n maand d Biiblã zãmsg d sẽn da maand semen fãa wã, d wa n yãa ra-wok sẽn yas roogã noore. Ra yaa saam-biig a Brown. A ra tara yẽesem wʋsg sɩdã wɛɛngẽ, hal n da rat n wɛgs sõsg vẽkembeoogã bala.” Saam-biig a Brown pʋɩɩ sɛb nins a sẽn tall n wa wã fãa tɩ pa ta kiuug meng ye. Sẽn pa yã n kaoose, b tool-a-la sɛb tus a nu, la tao-tao bala, fãa saame. La nebã ra pa get saam-biig a Brown wa seb-koaas ye. A vɩɩmã tõre, a tũu a Zeova ne yẽesem. Wakat fãa a ra nong n karemda Biiblã a sõssã sasa, hal tɩ nebã ra boond-a tɩ Brown la Bible.

Magdeburg Betɛllã, yʋʋmd 1923 sẽnese

Wakat kãnga, nebã ra yaa wʋsg Alemayn filyallã sẽn be Barmen tẽngã. Sẽn paase, b wʋmame tɩ Fãrens sẽn yaa b tẽn-yakã rat n wa piga tẽngã. Biiblã Zãmsdbã paama roog Magdeburg n tõe n ẽmpirimd b sɛbã beenẽ. Sigr kiuugã rasem 19 wã, saam-biisã wʋka b sɛbã yiisg masĩn-dãmbã la b teed a taabã fãa n kẽng Betɛll-paalgã sẽn be Magdeburgã. Daar ning b sẽn togs biru-kãsengã tɩ b wʋka b teedã fãa n kẽng Betɛll-paallẽ wã, b yeela zʋrno-rãmbã pʋsẽ tɩ Fãrens wa n deega Barmen tẽngã. Saam-biisã yãame tɩ b sẽn yik n toeem zĩigã wilgda vẽeneg t’a Zeova ningd-b-la bark la a kogend-ba.

A George Young ne a Sarah Ferguson (rɩtgã) la a ma-biiga

Berzɩlle, saam-biig a George Young sẽn gilg wʋsg n moon koɛɛgã lugla filyall la a sɩng Gũusg Gasgã yiisg ne portigɛ. Kiis a wãn pʋgẽ bala, a pʋɩɩ sɛb tus a yopoe la zaka. A sẽn kẽng Berzɩllã nafa a Sarah Ferguson me wʋsgo. A sɩnga Gũusg Gasgã kareng yʋʋmd 1899 wã, la a ra nan pa paam n deeg lisg n wilg t’a rɩka a meng n kõ a Zeova ye. Kiis a wãn poore, saam-bi-poak a Ferguson ne a kamb a naasã tõog n deega lisgu.

“D KELL N TŨ WẼNNAAM NE YẼESEM LA SŨ-NOOGO”

Yʋʋmdã saabẽ, yʋʋmd 1923 yʋʋm-sar kiuug rasem 15 Gũusg Gasgã wilga b sẽn toeem bũmb kẽer tigissã, koe-moonegã, la tigis-kãsemsã wɛɛngẽ wã sẽn naf Biiblã Zãmsdbã to-to wã n yeele: “D nee vẽeneg tɩ tigimsã neb . . . tẽeb tara pãnga. . . . Bɩ d segl d meng n sa n na n maneg n tʋme, la d kell n tũ Wẽnnaam ne yẽesem la sũ-noogo, yʋʋmd ning sẽn watã pʋgẽ.”

Yʋʋmd ning sẽn pʋglã, bũmb n maan tɩ yɩ Biiblã Zãmsdbã noog wʋsgo. Betɛllã saam-biis paama zĩig Staten Island n da tʋmd tʋʋmd na maan kiis a wãna. Pa zãr wʋsg ne biru-kãsengã sẽn be Burkilinnã ye. Rot nins b sẽn da met be wã saa yʋʋmd 1924 sɩngrẽ. Bũmb nins b sẽn maan be wã paasa saam-biisã zems-n-taarã pãnga, la kɩt tɩ koe-noogã piuug n yɩɩd pĩndã.

Metb sull sẽn be Staten Island

a Masã b boond-a lame tɩ Kiris-nebã vɩɩm la b tʋʋma: Tigissã na-kẽndr sebre.