Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

1923—Anyom Deri Môm ken Ijime

1923—Anyom Deri Môm ken Ijime

IYOUKURA i Janawari 1, 1923 la yange i kaa ér: “Akaa a doon kpishi aa er se ken inyom i 1923 ne. Se mba a ian i icivirigh i pasen . . . mba i eren ve ican la ser, a va kpe ve iyol ken hemen.” Ken inyom i 1923 la, Mbahenen Bibilo gema eren mbamkombo man mbamkohol mba vesen kua tom u pasen kwagh la sha gbenda u doon kpishi, nahan kwagh ne seer wasen ve u lun ken mzough.

MBAMKOMBO WASE ANMGBIANEV U LUN KEN MZOUGH

Kalenda u i nger avur a ruamabera sha mi kua unamba mba atsam yô

Ken inyom la, nongo u Yehova gema akaa a yange wase Mbahenen Bibilo u civir Yehova ken mzough yô. Maa i hii u gberen ngeren mba pasen ruamabera ken Iyoukura. Nahan Mbahenen Bibilo lu timen sha ngeren mbara hanma kasua shighe u ve ze mkombo ve u i yilan ér, Mkombo u Eren Msen shi Wuese Yehova la yô. Mbahenen Bibilo shi gber kalenda ugen. Sha kalenda la, i tese ivur Bibilo i a ôr hanma kasua, shighe u i ze mkombo ne yô. Shi hanma iyange sha kalenda la, i tese icam i vea wa shighe u ve lu eren mcivir u hen tsombor, shin ve lu henen kwagh sha tseeneke ve yô.

Mbahenen Bibilo yange vea za mkombo yô, ve asange a asange ve mough ve ôr akaa a a er ve ken tom u pasen kwagh la, kua akaa a Yehova a er a doon ve, shi ve wa icam, shi ve er msen je kpaa. Anmgbian u kwase ugen iti na ér Eva Barney, yange i er un batisema ken inyom i 1923, shighe u lu anyom 15 la. A kaa ér: “Yange wea soo u ôron kwagh yô, u mough u tile sha, maa u hii wer, ‘M wuese Ter sha akaa a dedoo a a er a mo yô.’” Yange i maa anmgbianev mbagenev iyol kpishi u ôron akaa a a er ve yô. Anmgbian u kwase Barney shi kaa ér: “Anmgbian wase u doon se ishima u yange lu organden yô, iti na ér Godwin, yange a lu a atôakyaa kpishi a wuese Ter. Kwase na yange una va nenge ishima i a hii u yinan anmgbian u nan lu hemen mkombo la, sha ci u nom na lam ngee yum yô, a za uwegh a kôr tsumbur koti u nom na, a urugh daalaa, maa nom na a de iliam, a hide a tema inya.”

Hanma tiônnongo yange a er Mkombo u Eren Msen shi Wuese Yehova la u vesen kwa môm ken uwer. Iyoukura i Aipor 1, 1923 la yange i ôr kwagh u mkombo ne, i kaa ér: “I pav shighe u eren mkombo ne cii ker avegher ahar. Nahan vegher u môm a lu sha ci u u ôron akaa sha kwagh u tom u pasen kwagh la shi taver mbatomov asema. . . . Se na jighjigh ser, mbamkombo mba taver asema mban, vea zua anmgbianev vea hingir kangenaa.”

Mbamkombo mban yange ve wase anmgbian ugen kpishi, u lu anyom 19 yô, iti na ér Charles Martin. Yange lu orpasenkwagh ken tiônnongo, hen geri u Vancouver, ken tar u Kanada. Yange va ôr kwagh ken masejime kaa ér: “Lu ken mbamkombo mban m hii fan kwagh u me ôr a or shighe u m dugh kwaghpasen u sha uya uya la ye. Yange anmgbianev ve hemban ôron akaa a a er ve ken tom u pasen kwagh sha uya uya la yô. Akaa a ve ôron la wasem u fan kwagh u me ôr a or, man er me lam zum u or nan soo u vendan loho wase yô.”

TOM U PASEN KWAGH WASE ANMGBIANEV U LUN KEN MZOUGH

Bulletin u Mei 1, 1923

Er i ver ayange a duen kwaghpasen, shi i lu taver anmgbianev asema ér ve duen kwaghpasen sha ayange shon yô, kwagh la kpa wase nongo ne u lun gungur môm. Iyoukura i Aipor 1, 1923 la, yange i yôô ér: “I tsua iyange i Tomahar, Mei 1, 1923, i ver ér sha iyange shon yô, a pase kwagh . . . , sha er se cii se zua se er tom la imôngo yô. Se eren nahan yô, iyange i Tomahar u hiihii ken hanma uwer, i lu iyange yase i pasen kwagh . . . Hanma orpasenkwagh ken tiônnongo cii yô, nana due kwaghpasen sha iyange la.”

Mbahenen Bibilo mba ve lu mbayev je kpa, ve lu eren tom ne. Anmgbian u kwase ugen u lu anyom 16 hen shighe ne yô, iti na ér Hazel Burford, a kaa ér: “Ngeren mba pasen ruamabera, mba i yilan ér Bulletin la, yange ve tese er a lam a or yô. Nahan se ôr se kôr ken ityou. a Mo vea ter u kwase u baba wam yange se er ityom ne kpoghuloo.” Nahan kpa, gema taver Anmgbian u kwase Burford kpishi, a gbenda u anmgbian ugen nengen kwaghpasen na la. A kaa ér: “Anmgbian ugen u lu organden yô, yange soo ér mo m er tom u pasen kwagh la ga cii. Sha shighe la, mbagenev kav er i gbe u ‘agumaior kua mbayevkasev’ cii vea wuese Aôndo u Hemban Cii, u a gbe se la ga.” (Ps. 148:12, 13 King James Version) Kpa anmgbian u kwase Burford lu pasen kwagh her. Yange shi va za Makeranta u Gileadi, kelase u sha uhar la, been yô, i tindi un za er tom u mishen ken tar u Panama. Shighe karen yô, anmgbianev mbara gema mnenge ve sha kwagh u agumaior eren tom u pasen kwagh la.

MBAMKOHOL MBA VESEN WASE ANMGBIANEV U LUN KEN MZOUGH

Mbamkohol mba vesen kpa yange ve wase anmgbianev u seer lun ken mzough. Mbamkohol mban kpishi yange a za yô, i ver ayange a duen kwaghpasen, er mkohol u i er hen geri u Winnipeg, ken tar u Kanada la nahan. Mba yange ve za mkohol la cii, yange i kaa ér ve due kwaghpasen hen geri la sha iyange i Maaci 31. Yange a due kwaghpasen sha iyange i i ver la yô, i lam a ior kpishi, shi kwagh u injaa a due ker kpaa. Yange mba hidi mba ze mkohol hen Winnipeg, sha iyange i Agusutu 5 yô, ingyegh ki mba ve za mkohol la kuma er 7,000 nahan. Hen shighe la, lu hiin je ior za mkohol ken tar u Kanada kpishi nahan la.

Mkohol u hemban cii u ior mba Yehova er ken inyom i 1923 la, lu ken uwer u Agusutu. Yange i er mkohol ne sha werayange 18-26, hen geri u Los Angeles, ken kpentar u California. Yange ka ve shin ukasua kpuaa u a za mkohol ne yô, i yôô angwe u mkohol ne ken upipambaabaver. Shi Mbahenen Bibilo na ior ikyatyakeda i lôhôn ve mkohol ne hemba ukôpi 500,000. Yange ve nger akaa a yôôn angwe u mkohol u vesen ne, ka banners je la, ve var sha umato mba tôôn ior ken geri, kua sha umato mba iorov.

Mkohol u vesen u Mbahenen Bibilo u i er hen geri u Los Angeles ken inyom i 1923 la

Ka va lun sha iyange i Sati, Agusutu 25 yô, Anmgbian Rutherford na kwaghôron sha itinekwagh ér, “Iyôngo man Ivo.” Ken kwaghôron na la, a pase wang er “iyôngo” i lu mba ve lu a ishima i mimi i zuan a uma u tsôron, mba vea va lu uma ken paradiso shin tar la yô. Shi yange na kwaghôron ugen, maa ôr ngeren ugen u i yila ér “Icintan” yô. Icintan ne puu ukwaghaôndo mba aiev cii, shi taver mba ve lu a ishima i mimi la asema ér ve due ken “Zegebabilon” kera. (Mpa. 18:2, 4) Ken masejime yô, Mbahenen Bibilo mba tseen ishima mba sha tar cii, na ior ngeren u tan ior icin ne ikôpi umiliôn imôngo.

“Mbamkombo mba taver asema mban vea zua anmgbianev vea hingir kangenaa”

Sha iyange i kuusu mkohol ne la, iorov mba hemban 30,000, ungwa kwaghôron u ken igbar u Anmgbian Rutherford na sha itinekwagh ér, “Akuraior Cii Wuha Nga Yemen Ityav mbi Armageddon, kpa Ior Umiliôn Imôngo mba Ve Lu Uma Hegen Ne Vea Kpe Mayange Ga.” Er Mbahenen Bibilo nenge ashe ver u ior kpishi vea za mkohol la yô, ve za haya sitediom u vesen u i sember maan hen Los Angeles yô. Yange anmgbianev lam sha ulôôspika mba hen sitediom la, sha er hanma or nana ungwa kwagh u i lu ôron la wang yô. Lôôspika lu iwa i he hen shighe la. Shi mbagenev kpishi ungwa mkohol la sha redio.

I HII U EREN TOM U PASEN KWAGH LA AJIIR KPISHI SHA TAR

Ken inyom i 1923 la, i er tom u pasen kwagh la kpoghuloo ken veghertar u Afrika, man Yuropa, man ken tar u India, kua ken veghertar u South America. Ken tar u India la, anmgbian ugen u lu a kwase kua mbayev ataratar yô, iti na ér, A. J. Joseph. Lu nengen sha tom u gberen ityakeda ken zwa Hindi, man Tamil, man Telugu, kua Urdu.

William R. Brown vea tsombor na

Mbahenen Bibilo mbagenev uhar ken tar u Sierra Leone, Alfred Joseph man Leonard Blackman, yange ve nger afishi a shin itine a ken Brooklyn, New York la washika, ve pine iwasen. Nahan sha iyange i Aipor 14, 1923 yô, i lumun u nan iwasen i ve pine la. Alfred kaa wener: “Sha iyange i Sati ugen la tugh, m va ungwa telefon wam gba imo.” Alfred tee yô, a ungwa i pine un kwagh sha ikyenge ikyenge ér, “Ka we u nger Watch Tower Society washika wer i tindi a mbapasen kwagh yee?” Alfred lumun ér, “Een.” Or la maa nan kaa ér, “Nahan yô, ve tindim.” Ikyenge la lu i William R. Brown. Un vea kwase na Antonia, yange ve mough hen tiôntar u i yer ér Caribbean la, ve va nyôr sha iyange la, vea ônov vev mba kasev mba kiriki uhar, Louise man Lucy. Yange gilim anmgbianev iyol u nengen a mba ve va sember nyôron ne kpen kpen.

Alfred shi kaa ér: “Mba ker ken sev mbugen yô, mo vea Leonard se lu lamen sha akaa a ken Bibilo, er se vanden eren hanma kasua nahan. Ica i gbe ga yô, se nenge or va tile sha hunda, or shon tav shi lu ngafaa. Lu Anmgbian Brown. Yange kwagh u mimi gba un ishima kpishi, nahan soo ér a kôron ken sev mbugen yô, una na kwaghôron u ken igbar.” Anmgbian Brown yange tsa lu a kuma uwer ga je tsô, na ior ityakeda i va a mi la cica cii bee. Fese je shi i hide i tindi un a ityakeda i hemban 5,000. Kpa ica gba ga tsô shi gba u a seer ityakeda igen. Kpa yange i fa Anmgbian Brown ér ka or u teen ityakeda ga. Ken anyom a yange er Yehova tom la cii, yange una lamen a ior yô, a bughun Ruamabera a tesen ve. kwagh ne na yô, i hingir u yilan un ér Bible Brown.

Iyaagh ki Betel ki hen Magdeburg, er ken inyom i 1920 la nahan

Hen shighe ne, anmgbianev mba ken tar u Jamani kaa ér vea kura ikyav vea due hen afishi a branci a hen geri u Barmen la kera, sha ci u a ndahar yum. Bee kera yô, shi ve ungwa ér shi kpuaa shoja i tar u France, u u we ndor a tar u Jamani la, ia va ta ityav sha geri la. Mbahenen Bibilo maa za zua a iyou i vesen igen hen Magdeburg, i ve nenge doo u eren tom ve u gberen ityakeda la ker yô. Nahan sha iyange i Jun 19 la, anmgbianev kura ikyav mbi gberen ityakeda a mi, kua akaa agen cii, ve yem a mi hen iyaagh ki Betel ki hegh, hen geri u Magdeburg la. I pase afishi a shin itine er nyian nahan, ér i kura ikyav i yem a mi hen afishi a he la cica cii i bee. Kpernan yô maa, upipambaabaver due a abaver ér tar u France za ngohol geri u Barmen. Anmgbianev yange ve nenge er kwagh u i kura ikyav i due hen geri u Barmen kera la, lu iveren i Yehova shi lu Yehova je kura ve yô.

George Young vea Sarah Ferguson (ken iyan) man anmgbian u Sarah u kwase

Anmgbian ugen ken tar u Brazil, u zende sha ajiir kpishi pase loho u dedoo yô, iti na ér George Young, yange ver afishi a branci a he, shi hii u gberen Iyoukura ken zwa Portuguese. Ken atô u iwer kpuaa tseegh, yange na ior umagazin kua an-tyakedav hemba ukôpi 7,000. Yange za tsombor u anmgbian u kwase ugen inya, iti na ér Sarah Ferguson, nahan kwagh la doo anmgbian u kwase Ferguson kpen kpen. Anmgbian u kwase ne yange hii u ôron Iyoukura ken inyom i 1899 la je, kpa lu fantyô u eren batisema sha mnger, u tesen ken igbar ér un tsegha iyol na sha ci u Yehova ga. Iwer ngi karen inyiin yô, Anmgbian u kwase Ferguson vea mbayev nav unyiin mase eren batisema.

“SE LU CIVIR YEHOVA SHA GBASHIMA, SHI SAAN SE IYOL”

Ken mbee u inyom i 1923 la, Iyoukura i Disemba 15, 1923 la pase er gbenda u yange i gema eren mbamkombo man tom u pasen kwagh, kua mbamkohol mba vesen la wase Mbahenen Bibilo yô. I kaa ér: “Jighjigh u nan u anmgbianev mba sha atôônanongo . . . seer taver je ka ashe tugh ga . . . Yô se wa nen ago iyol se keghen nen a kegh u eren tom ken inyom i 1924, i i ve ne i hemba ave a tse. Shi se za hemen u civir Aôndo sha gbashima, man a iember kpaa.”

Ken inyom i 1924 la kpa akaa a doon kpishi er Mbahenen Bibilo. Anmgbianev mba shin iyaagh ki Betel u ken Brooklyn la lu eren tom hen ijiir yase igen hen Staten Island, ikyua a afishi a shin itine a ken Brooklyn la. Yange i maa ayou a he hen ijiir ne cii i bee ken mhii u inyom i 1924 la. Man ayou shon wase u zuan anmgbianev asev mba sha tar cii lun gungur môm, shi samber a loho u dedoo sha igbenda i i lu je kpa i lu a vande eren kwagh nahan ga yô.

Mbamaan kwagh yar tom hen Staten Island

a U i yer hegen ér Uma Wase u Mbakristu man Tom Wase—Antakerada u Mkombo la.