Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 45

Nim Johova Tempol Spirita Molo, Olom Lotu Er Ngonon bar Kawei Pisel

Nim Johova Tempol Spirita Molo, Olom Lotu Er Ngonon bar Kawei Pisel

“Enem kupul na mal Ersem Ye lotu erngonam.”—REV. 14:7.

GOLANG 93 Kin Make Nim Blesim Ere

DUWOM ENAMEN YU KERMA a

1. Enjol nal padom, ala dom yu mem kenem bol nalmal paim?

 ENJOL ENDE ende nim bol yu nim dal, ninda yu nim komol kase pisel mo? Weieri, yipe kenem kunum enjol ende yu ne, “alamb ye dulom kanem kanem, yu jeljel paim alamb, na kantri porpor ngonom.” Enjol e, yu nal padom? Embe dom, “Enem Got bol kisal golo kangem min keram . . . Enem kupul na mal Ersem Ye Lotu erngonam.” (Rev. 14:​6, 7) Johova Got wei dingeri, alamb porpor lotu erngonam. Olom kankere kenem tempol spirita molo olom lotu erngomon bar kawei pile, sangiyo ninam!

2. Johova spirit tempol panimen e, nawal? (Boksa tempol spirit “ Wal Embe Mal Pilnadom” pane paim bar kane.)

2 Tempol spirit panimen e nawal wei, ala yu najabar meim kenem pakerondo yu mem kanpol tonamen? Tempola spirit paninmen e, lotu gar wei pilnadom. Yu e, mem embe, Johova ngangem Jises kem wo golo kenem topro siyem kem bar, wusngam erkun erim kenem olom lotu er ngonamen e, pildom. Komna aposol Pol pepe bolo Ibru-Kristen Judia monjup bar ngomngo, yu mem e, ne aunim. b

3-4. (a) Aposol Pol nal yu ende ne, Ibru Kristen Judia monjup pakeronal ne erim? (b) Embe erim bar enjep nalmal pake sinjip?

3 Nalerange Pol pepe bolo Ibru Kristen Judia monjup bar ngom? Mem tal pange bol ngom. (1) Yu ne pakerondo dongal moram ne bol kem. Kristen ga puli lotu Juda sem bar mol min wonjup. Enjep wo Kristen ende monjup bar, komna lotu monjup bar pengem enjip ga, enjep yu kujup. Nalerange yu kujup? Nalerim, Kristen monjup Got lotu erngonam tempol nasem, opa ere Got ngonam bar dumam nasem, ala pris ende molo enjep yu mambnem nengonam namonjup eri. Ombun embe pam erkelnge Krais disaipol walem, pilgi wal dongal namonjup. (Hib. 2:1; 3:​12, 14) Pende ala seyem lotu Juda monjin bar punamen ne pinjip.

4 (2) Pol Ibru Kristen ga nengo, enem Got Yuwom “dongal paim” mane duwom er kanpol tonam ne nasim panim. (Hib. 5:​11-14) Ala ga pende, Mosis Lo anjngo karkar er monjup. Aposol Pol yu pende ne aunim, Mosis Lo karkar opa enjip sin porpor wakro sinakera panim. Mem embe pange Mosis Lo Got, “to pornim.” Embe pile, Pol yu ombolombol pende mom nengongo, enjep kanpol tonjup eri. Pol, Krais Jises golo opa erim bar “wal kawei mibulto min wonda bar pilgi ne kui erim,” Kristen ding ga nengondo se “Got bol semand” punam ne erim.—Hib. 7:​18, 19.

5. Nalende Baibel Buk Ibrua yu meim kenem kanpol tonamen, nalende embe enamen?

5 Pol yu ne aune Ibru Kristen angam man ngom nalerim, enjep Johova yipe lotu erngojup e kawei pa, komna lotu enjip e, ngom. Juda ga Mosis Lo karkar ere lotu enjip e, akling “Krais bol wal weieri min wonda mal suse pam.” (Kol. 2:17) Suse paim wal, wal wei ma, ondku mo wal ende paim mal tane paim. Embe ding mal, komna Juda ga lotu enjip e, lotu wei mibulto min wonda mal suse pam. Johova wusngam erkun ere kenem sin wakrondo, olom kapisem mal lotu erngonamen nepisem kenem kanpol tonamen. Komna Juda ga lotu enjip “suse” pam na (komna Juda ga lotu) “yipe Kristen ga lotu wei esim” (yipe Kristen ga lotu wei esim), Baibel buk Ibrua yu mem nepol tonom omukro kanamen. Embe enamen kenem pakerondo, tempol spirit panimen e yu mem kanpol tonamen, ala kenem kenem nalmal tuwal meimen kanpol tonamen eri.

LOTU SEL GAR

6. Komna Israil ga lotu sel gar konganem nalmal enjip?

6 Komna Juda ga wusngam ere karkar lotu enjip. Mosis lotu sel gar ende kongar 1512 B.C.E kunum tauwum bar, Pol lotu sel gar e, mem pakle yu nim. (“Komna Israil Ga Wusngam Karkar Ere Lotu Enjip—na Yipe Kristen Ga Wusngam Karkar Ere Lotu Esim” yu sata meim kane.) Lotu sel gar e, sel gar ende tauwum bol ding mal, Israil ga kulu jeljel ende punjup bar si pupo enjip. Israil ga lotu sel gar konganem er pungo kongar 500 mand wei erange, Jerusalem tempol wei ende taujup. (Kis. 25:​8, 9; Nam. 9:22) “Lotu sel gar” sembar Israil ga wo makero, opa ere, Got lotu erngongo enjip. (Kis. 29:​43-46) Embe pamba, lotu sel gar Kristen ga bol wal ka ende bulto wonda suse pam.

7. Tempol spirit panimen nal kunum pulnombol min wom?

7 Yipe Kristen ga wusngam karkar ere lotu esim. Komna Israil ga sel gar lotu enjip e, Johova tempol spirit “min epen seim wal piksa mal suse paim.” Pol embe nim, “sel gar [mo lotu sel e] yipe kenem kunum wal min wonom mal suse pam.” (Hib. 8:5; 9:9) Tempol spirit e, yero min wo sem kunum, Pol pepe bol Ibru ga ngom. Kongar 29 C.E kunum min wo sem. Kongar ele, Jises pange Johova murmulom dongal olom oiro singe, tempol spirita “etpris kerma” ende molo kongan pulnombol erim. cHib. 4:14; Apo 10:​37, 38.

ETPRIS MOLSE NGIMBA PUNOM

8-9. Hibru 7:​23-27 yu paim, komna Israil ga pris kongan enjip na, yipe Krais Jises Etpris Molse Ngimba pu kongan enem, nalmal ding mal napaimbel?

8 Komna wusngam karkar ere lotu enjip. Pris mol ngimba kem ye makro kelnge alamb guposi, pu Got bol yu nine erim. Komna Israil ga monjup bar, Johova, Aron makrongo Pris molse ngimba pu, lotu sel gar kongan erim. Ala Pol yu ne aunim, “komna ga puli pris kongan enjip ba, pris kongan kanan nare gonjup kunum, ende dumam sinda pam.” d (Hibru 7:​23-27 gere.) Komna pris molse ngimba pu kongan enjip ga sin nganja pam, embe pile opa ere enjep sin wakronam pam. Embe enjip bar, Israil ga pris molse ngimba pu kongan enjip na, Jises Krais pris molse ngimba pu kongan enem, ding mal napaim.

9 Yipe Kristen ga wusngam karkar ere lotu esim. Kenem Pris aijen molse ngimba punom Jises Krais, “olom lotu sel gar wei Johova simin kem alamb simin nakenjip kuru sem kulu e, kongan ye meim.” . . . (Hib. 8:​1, 2) Pol yu ne aune embe nim, “[Jises] kongan pris enem olom nagora kunum kunum enda pile, ende wo dumam nasinam.” Ala Pol yu pende nim, “Jises, komna Israil ga kongan ai pris enjip sin nganja pam ga bol ding mal ma.” “Jises kunum dingding ne opa ere, sin aiyem wakronda kongan napam.” Komna lotu enjip alta sem, opa enjip, yipe Kristen lotu wei esim bol ding mal napam omukro kanamen.

ALTA SEM ALA OPA ENJIP

10. Kopa alta sembar opa enjip e, nawal suse paim?

10 Komna wusngalem karkar ere lotu enjip. Komna lotu sel gar sembar anjaro, kopa alta ende sembar kong sipsip na wal totu opa ere, Johova ngongo enjip. (Kis. 27:​1, 2; 40:29) Ba, opa embe enjip alamb sin enjip porpor kilngo sinakem. (Hib. 10:​1-4) Enjep lotu sel gar sembar opa kunum kunum enjip e, mibulto alamb porpor sin weieri wakro sikera mal suse pam.

11. Jises wo golo opa erim nal alta sembar erim? (Hibru 10:​5-7, 10)

11 Yipe Kristen ga wusngam karkar ere lotu esim. Johova, Jises kem ya mala wo golo, alamb porpor sin topro siyem kera pam olom pilkane erim. (Mat. 20:28) Embe pile olom nol pam kunum, Johova kapim mal ere kaple enal nepim tanim. (Jon 6:38; Gal. 1:4) Jises golo opa erim alta wei ende sembar narim. Olom kolmem kawei wakro Got “kapim” mal enal ne erim e, alta mal suse pam. Embe pile, Jises “kunum dingeri golo” opa erim bar pilgi ninam alamb, enjep sin aijep weieri wakro sikera. (Hibru 10:​5-7, 10 gere.) Pi kenem lotu sel gar galto, wal pende mom nawal suse mom omukro kanamen.

KULO KURU SEM ALA KULO KURU WEI SEM

12. Lotu sel gar kulo dingding ne sembar, namal gal punda pam?

12 Komna wusngam karkar ere lotu enjip. Komna lotu se gar sem na bulto Jerusalem tempol taujup, gar tuwalto galto ding mal wei sem. Galto kulo tal sem—“Kulo Kuru Sem” ala ende “Kulo Kuru Wei Sem”—kulo tal e, keten ende tuwal pa oiro si jeljel kem. (Hib. 9:​2-5; Kis. 26:​31-33) Kulo Kuru sembar tuwalto gol lampstend ende pam, alta sembar murang karoro erim paura gajip, ala tepol ende Got dungola sem bret mim kel mokolmokol enjip. Kulo Kuru sembar ele tuwalto “pris kongan enam pane makrojup” ga mongse tuwal pu kongan ere ere enjip. (Nam. 3:​3, 7, 10) Ala Kulo Kuru Wei sembar tuwalto, gol si boks kontrak enjip e, Johova molmolo erim bar suse paim. (Kis. 25:​21, 22) Kongar dingding ne, Sin Bi Nine Enjip Kunum Min Wom Kunum, aipris mol ngimba kem ye mongse, Kulo Kuru Wei sembar tuwal pu kongan ere ere erim. (Wkp. 16:​2, 17) Kongar puli pris ga e, sipsip na meme maiyam sip Kulo Kuru Wei sembar, enjep sin bi ne ala Israil ga sin pal bi nine enjip. Johova murmulom dongal pakerongo lotu sel gar tuwalto, piksa dingding ne nawal kerma suse mom, yu mem neori kenjip.—Hib. 9:​6-8. e

13. Komna lotu sel sembar, Kulo Kuru sem na Kulo Kuru Wei sem, yipe Kristen lotu esim bar, nawal suse pam?

13 Yipe Kristen ga wusngam karkar ere lotu esim. Jises disaipol monjup Got murmulom dongal apal pende oiro sinde, olom bol seno kapile mand wei moram ne erim. Namba 144,000 oiro sim ga, Jises bol min epen pris kongan enam. (Rev. 1:6; 14:1) Lotu sel gar Kulo Kuru sem panimen e, Got murmulom-dongal oiro sim olom ngangnem man mal, yipe ya mala meim e, suse pam. (Rom 8:​15-17) Ala lotu sel gar Kulo Kuru Wei sem panimen e, Johova min epen meim suse pam. Ala “Keten” ende Kulo Kuru na Kuru Wei sem oiro si jeljel kem e, Jises mal nganj sikele semin epen pu, tempol spirita Aipris Mol Ngimba kele kongan enda suse pam. Jises ya mala alamb mal molo, alamb poro pakeronal ne gom bar kol apis kerem, Kristen Got oiro sim ga semin epen punam. Enjep pra mal nganj wakro, semin epen pu topom ka sinam. (Hib. 10:​19, 20; 1 Kor. 15:50) Jises golo akil seyem wom kunum bulto, semin epen tempol spirita Kuru Wei sembar pum meim, Got oiro sim ga bulto pu olom kolngonambe ai moram.

14. Hibru 9:​12, 24-26 dom, nawal erkelnge Johova tempol spirita lotu enam ne erkun erim, kawei pase minro pu komna Israil ga Mosis Lo karkar ere lotu enjip e, ngonom?   

14 Pi kenem kanpol weiromon, Johova Ngangnem Jises Krais golo semin epen pum pris meim bar, kenem lotu er Johova ngonamen ne wusngam erkun erim, pase miro wei punom kanpol tomon. Komna Israil ga gar-lotu sel sembar, pris molse ngimba pum kong sipsip, meme na wal pende maiyam si Kulo Kuru Wei sembar tuwal pu opa ere ere erim. Ba Jises “semin epen” kulu kuru wei sem Johova mom bar kun wei pum. Nalerim, olom kolmem kawei ngo golo, “kenem alamb sin nganja pam wakrom” pu Johova nengom. (Hibru 9:​12, 24-26 gere.) Jises kolmem ngo opa erim e, kenem sin porpor weieri wakro si kerem. Yu duwom bulto enamen bar, kenem porpor kolmem min epen mo ya mala sinamen pilgi ne kui esmen, Johova tempola spirita olom lotu erngonamen kaple enem mal omukro kanamen.

LOTU SEL GAR ORIRO MAKERORO ENJIP

15. Lotu sel gar oiro namal konganem ere ere erim?

15 Komna ga wusngam karkar ere lotu enjip. Lotu sel gar oriro, gul ersi tuwal kel senjip bar—pris tuwal ele molo konganjep ere ere enjip. Kopa alta kerma ende senge, sipsip na wal pende to tu opa ere ere enjip ele pam eri. Ala kopa dis ende pambar nol molngo, pris walem konganjep kuru pam enamen ne wonjup kunum, was ere kamolo ere ere enjip. (Kis. 30:​17-20; 40:​6-8) Ala bulto tempol taujup bar, anjaro kul ere si tuwal kel senjip eri. Pris namonjup ga, ele akil molo Got lotu er ngongo enjip.

16. Tempol spirit yipe sembar, oriro gul er si tuwal kel kenjip seim namal konganem enem?

16 Yipe Kristen ga wusngam karkar ere lotu esim. Got oiro sim Jises angam man yipe ya mala meim, semin epen pu Jises bol kongan pris enam, ba yipe ya meim kunum tempol spirit tuwalto ele mol konganem esim. Ala yo kopa dis kerma ende senge nol molmol erim bar, enjep wal kerma ende buro pisim, e, Kristen porpor nganja na pilgi wal jengimb namora kamoram suse pam. “Alamb dulom kerma” Got oiro sim, Karis Jises angam man pakerom ga, najabar molo lotu enam? Aposol Pol kanim “enjep sia King sembar, ngimba akil monjup,” ala tempol spirit oriro akil monjup panimen e, ya mala moram ga, [Got] “konganem kuru paim emilpal na tangling ermeim e, suse pam.” (Rev. 7:​9, 13-15) Johova wusngam erkun erim kenem tempol spirit kerma sembar tuwal molo, olom lotu erngomon bar kawei wei pile, sangiyo ninamen!

KENEM JOHOVA LOTU ER KAPLE ENEM BAR KAPISMEN

17. Kenem nal opa pende ere Johova ngonamen kaple enem bar kapismen?

17 Yipe Kristen porpor opa ere Johova ngonamen kaple enem bar kapismen. E, enjep anj dunglom, dongal, na kannom wal ngo Got Kingdom kongan er si, kerma keram. Aposol Pol Ibru Kristen ga nengom, “kunum kunum enem Got kangem kerma ngonam, e enem gupjop konganem ere olom kangem neori keram.” (Hib. 13:15) Kenem porpor Johova lotu erngonamen kaple enem bar kawei pile, enamen panda wal porpor ere olom kangem min keramen.

18. (a) Hibru 10:​22-25 dom, nawal ende kenem kunum kunum enamen? (b) Nawal ende kenem auro wei naninamen?

18 Hibru 10:​22-25 gere. Pol pepe bol Ibru ga ngonal ne bom pornim bar, kenem Johova lotu erngomon bar kongan esmen, kunum kunum ere wakwei naronamen mal neori kem. Yu embe mal pende nim, yane kunum kunum ne Johova ngonamen, kenem pilgi ne kui esmen wal neori kele alamb porpor ngonamen, kongrikeisen make panda bar pu tapaironamen. Ala yu ne ende ende er dongal enamen “nalenem, [kenem] pilkane esmen [Johova] kunum aiyem mand wei wonom panim.” Buk Repelesen yubol pornim bar, Johova enjol ende: “Got Lotu Erngonam pane kunum tal nim!” (Rev. 19:10; 22:9) Kenem Johova tempol spirit sem mal yu kerma duwom er kanmen, auro wei naninamen. Ala Gotjon molse ngimba punom lotu erngomon bar kawei pisamen eri!

GOLANG 88 Nim Mambnem Ainem Na Duwom Erngo

a Baibel a Got Yuwom duwom esmen bar, Johova tempol spirit yu puli duwom er pilkane esmen. Tempol spirit panimen e, nawal? Yu duwom pi enamen bar, Baibel buk Ibrua tempol e, pane yu pende ne kem meim omukro kanamen. Yu duwom pi enamen nim pakero kelde, Johova lotu erngonon bar kapile sangiyo nindel.

b Nim Baibel buk Ibrua yu kerma meim mal kanal nepin dal, Jw.org a pu vidio ende kangem, Sampela Stori Bilong Buk Hibru pane paim kanjel.

c Baibel buk Ibrua mongse, Jises Kongan Ai Pris enem pane yubol tonom.

d Wal pende omukro kanjip kongar 70 C.E. kunum, Jerusalem to kes mokjup kunum Israil ga kongan ai pris enjip 84-poro monjup pam.

e Sin Bi Nine Enjip Kunum Min Wom, ai pris wal pende erim nawal suse pam jw.org a pu vidio ende kangem The Tent pane paim kanjel.

g Julai 15, 2010 Wastaua, p. 22 a, “Holi Spirit i Kamapim Mining Bilong Tempel Spirit” pane boks a yu paim kanjel.