Skip to content

Skip to table of contents

YU DUWOM 5

GOLANG 27 Got Ngalem Man Wo Penem Pum

“Na Nim Bulwei Nangonal”!

“Na Nim Bulwei Nangonal”!

“[Got] embe nim: ‘Na nim wakwei naronal, ala Na nim bulwei nangonal.’”HIB. 13:5b.

DUWOM ENAMEN YU KERMA

Kenem pilkane enamen Got oiro sim Kristen porpor semin epen punam kunum olom konganem ga ya mala moram, bulwei nangonda.

1. Nal kunum Got oiro sim ga porpor se epen punam?

 KONGAR pende wopunom, Got alambem man ‘nal kunum olom oiro sim Kristen porpor semin epen punam ne, pilpile enjip?’ Kenem yero embe nepinjin, Got nganmal Amagedon wopundo bulto, mal pel wose Paradais punda bar olom oiro sim ga pende, kunum apal pende molo semin punam nepinjip. Ba Julai 15, 2013, Wastaua duwom er kanjin, Got oiro sim ga ya mala meim porpor semin epen punambe bulto, nganmal Amagedon wonda pam.—Mat. 24:31.

2. Nal ki ende min wonda, ala yipe yu duwom enamen bar nawal omukro kanamen?

2 Ga pende ki embe ngonam: Krais “sipsip dulom ende” ya mala Johova konganem kumbol ngo er moram ga, “ombun kerma wei” min wonda kunum nawal enjep bol min wonda? (Jon 10:16; Mat. 24:21) Ga pende yipe meim, Kristen Got oiro sim angjen ambajen man poro semin epen punam kunum, bu puli kele kantawol enam ga ende nameim nepisam. Baibel a yubol tal ende paimbel erkelde, enjep bunuman embe mal sinam omukro kanamen. Ala nalmem pende pande enjep bunuman puli nakeram mal, bolto pisamen eri.

SIPSIP DULOM ENDE BOL NAWAL MIN NAWONDA?

3-4. Ga pende nawal bol bunuman puli keram, nalende embe enam?

3 Ga pende Got oiro sim Gapening Bodi angjen man pel semin punam kunum, sipsip dulom ende enjep kantawol enam ga ende namei nepile, yuwei sikele pu sepnambe pe, nepile bunuman puli keram. Baibel a yubol pende meim bar enjep bunuman embe mal sinam. Yubol tal ende paimbel omukro kandpe. Ngimba, Ai Pris mol ngimba kem Jeoiada yu bolom. Olom Got konganem ye kawei ende mom. Ambiyem Jeosabiat bol, ngal ende kangem Joas, pakero kantawol ka ere er kelbilnge pilgi dongal pange king ka ende mom. Jeoiada kolmom kunum Joas mambnem ka karkar erim. Ba Jeoiada gom kunum bulto, Joas mambnem kes karkar enjip prins yu nijip pile, Johova bulngom.—2 Sto. 24:​2, 15-19.

4 Ala yubol ende, aposol walem gol pornijip kunum bulto-Kristen monjup, enjep bol wal min wom mal kanamen. Aposol Jon, olom bulto wei gom, kolmom kunum pakerongo Kristen puli Johova konganem ere ka monjup. (3 Jon 4) Jises aposol aiyem pende pilgi dongal pange yero kongan enjip mal, aposol Jon, apostet ga yu gend newai nijip kunum kongan ombol ere kongrikeisen pakerom. (1 Jon 2:18; 2 Tes. 2:7 stadi not kane.) Ba olom gom kunum bulto, apostet mambnem kuldop mal dose kerma wei pum. Kongar pende tuwalto, kongrikeisen Kristen weieri kes mol sikem.

5. Yubol tal e paimbel bar, nalende ombun ding mal min wonda ne napisamen?

5 Baibel a yubol tal e paimbel omukro kanmen bar, Got oiro sim Kristen ga semin epen punam kunum, sipsip dulom ende ya mala moram, Pris mol ngimba kem Jeoiada gom kunum bulto, Joas mambnem erim na aposol gonjup kunum bulto Kristen pende apostet mambnem enjip mal, mambnem kes ding mal enam mo? Ki e pundom, mambnem ding mal karkar wei nanam! Kenem pilkane esmen Got oiro sim ga porpor semin epen punam kunum, ya mala moram sipsip, Johova enjep kantawol ende anjngo lotu erngo punam. Nalende kenem yu e, pilgi wei ninamen?

JOHOVA LOTU WEI ANJNGO ENAM

6. Nal kunum talende wal pende min wom mal, apal pende omukro kanamen?

6 Nalende ombun kes mal pende mibulto min wonda kunum, Johova lotu wei erngomon pornaninda? Nalenem, Baibel yu neau ninde pilkane esmen, komna Israil ga monjup kunum na aposol walem gonjup kunum bulto, yipe-Kristen meimen bol kunum ding mal nasem. Embe pile, kenem kunum talende mane omukro kanamen: (1) komna Israil ga monjup kunum, (2) aposol walem mol gonjup kunum bulto, ala (3) “wal porpor ala ersi ka kesim kunum.”—Apo. 3:21.

7. Komna Israil ga pilgi dongal pam monjup nalernge, King walem na alamb mambnem kes enjip bar tuwal napunjup?

7 Komna Israil ga monjup kunum. Mosis gora mand erim kunum Israil ga nengo embe nim: “Na pilkane erind goral kunum, enem mambnem keswei ere na yipe nengond wusngam karkar nanam.” (Lo 31:29) Israil ga kanpol tonam yu Mosis ende pra nengom, enem yu tokenjip dal tosip karpos keram panim. (Lo. 28:​35, 36) Yu nim weieri min wom mo? Weieri min wom. Kongar andet puli tuwalto king walem mambnem kes enjip erkelnge, Got alambem man enjep karkar ere got gend lotu enjip eri. Embe pile, Got enjep ombun ngo kankelnge, Israil ga kongan king ere olom alambem man kantawol nanjip. (Ese. 21:​25-27) Ba, Israil ga pende Got bol ka monjup, pilkane enjip Got nim yu mongom tom kunum, kumbol dongal pange Johova konganem kumbol ngo enjip.—Ais. 55:​10, 11.

8. Komna aposol gonjup kunum bulto, kongrikeisen Kristen mambnem kes enjip bar kenem malmal enamen mo? Yubol to.

8 Aposol walem mol gonjup kunum bulto. Komna aposol gonjup kunum bulto, kongrikeisen Kristen mambnem kes enjip bar kenem malmal enamen mo? Malmal nasmen. Jises yero apostet ga yu gend newai ninam panim. (Mat. 7:​21-23; 13:​24-30, 36-43) Aposol Pol, Pita, na Jon pilkane enjip, komna enjep kunum, Jises yu propet nepakim weieri mongom to min wom. (2 Tes. 2:​3, 7; 2 Pita 2:1; 1 Jon 2:18) Aposol mol gonjup kunum bulto kongrikeisen Kristen mambnem kes karkar enjip. Aposol walem gonjup kunum bulto, apostet ga Babilon Kerma lotu gend pulnombol enjip. E yu propet pam mongom tom.

9. Yipe kenem meimen kunum nalmal jel mal pa, komna Israil ga na aposol kunum kongrikeisen Kristen monjup e ngonom?

9 “Wal porpor ala ersi ka kesim kunum.” Yipe kenem kunum jel mal pa komna Israil ga monjup na aposol kunum apostet mambnem enjip e ngonom. Yipe nal kunum meimen paninamen? Mambnem kes pikwei tondo “pornim kunum meimen” panimen. (2 Tim. 3:1) Baibel taninde pilkane esmen, e kunum olwal ende wal pande pulnombol min wom e pile dom. Kunum e sepu Jises kongan King si wal porpor erka ere alamb erkelde wose kawei punambe, mal wose paradais punda kunum porninda. Kunum e kangem wal porpor ala ersi ka kesim kunum.” (Aposel 3:21) Kunum e kongar 1914 C.E kunum pulnombom. Ala nalwal ende er ka enjip? Jises min epen kongan King sim. Embe pile, Johova kongan King ngongo Depit er wom pornim kongan, Jises ala sim. Ba kongan King mongse nasim. Apal pende bulto, Johova lotu wei erngonam mambnem pulnombol simin kem eri! (Ais. 2:​2-4; Ese. 11:​17-20) Simin kem ala to kes moksam mo?

10. (a) Lotu wei yipe esmen bar Baibel nal padom? (Aisaia 54:17) (b) Nalende yu propet embe mal meim kenem dongal ngonom?

10 Aisaia 54:17 gere. Yu propet e buro pile: Opnganmal wal ende ere nim tonam ne enam kaple nanda”! Yu embe mal yipe mongom tonom eri. Ala yu pende meim kenem kunum min wonom eri: “Embe dom, Johova nim ngangnem man duwom erngonda, ala nim ngangnem man kumbol amin wei moram. Na mambnem dulto karkar ere erkelne nim dongal morol. . . . Alamb ende er kes esim alamb bol kolbar wei morol, nim wal ende bol kisal nagorol, ala wal ende erkelde nim kisal nagorol nalenem, kisal gosum mem nim kin mand nawonda.” (Ais. 54:​13, 14) Ala Seten “ya mala got,” Got alambem man olom sape sinam ne duwom erngnomon bar, Seten omblom dongal napaim koltungda kaple wei nanem. (2 Kor. 4:4) Lotu wei ala er simin kenjip, wal ende min wo to kes wei namoksa. Aimanj aimanj sepunda, opnganmal wal ende er to kes moksam ne enam, kaple wei nanda!

NAWAL MIN WONDA?

11. Got oiro sim ga porpor se epen punam kunum, sipsip dulom kerma bulngonam mo?

11 Got oiro sim ga se epen punam kunum nalwal min wonda? Pilkane endel Jises kenem Tawol Ye meim. Olom kongrikeisen Kristen pengem enem, Jises yu ne aune embe nim: “Enem Lida dingeri meim, e Krais.” (Mat. 23:10) Jises min epen kongan King ere, olom karkar esim alamb tawol ka enda. Johova Ngangem Jises mala meim ga kantawol enda pile, wal ende bol kisal wei nagoram. Ba olom alambem man kantawol nalmal enda wal porpor kanpol naromon. Embe pile, kenem Baibel a yubol pende meim omukro kane pilau ninamen.

12. Johova alambem man nalmal kantawol erim (a) Mosis gom kunum bulto? (b) llaija gom kunum bulto? (Piksa pra kane.)

12 Johova Israil ga Ngonal Pane Yu Dongal Nim Mal, tuwal punam mand erim kunum yero Mosis gom. Got alambem kin nawal min wom? Pilgi dongal pam ye e gom kunum, Got enjep bulngom mo? Ma, enjep pilgi dongal pam pile kantawol erim. Mosis gora mand erim kunum yero, Johova olom nengo, nim Josua kongan ngoi na alambna man kantawol er sipnda panim. Mosis, Josua kongan enda mal kongar puli duwom erngom. (Kis. 33:11; Lo. 34:9) Ala yira pende, alamb kantawol enjip eri —e alamb tausen, andet, pipti, mo ten. (Lo. 1:15) Got alambem man kantawol ka erim. Ala wal ding mal llaija kunum min wom eri. Olom kongar andet puli tuwalto, Israil ga pakerondo Johova lotu wei erngonam ne kongan ombol erim. Ba Johova olom kongan kolnga ngo, Juda yemto mene saut pu endel panim. (2 Kin. 2:1; 2 Sto. 21:12) Ba Israil ga pilgi dongal pam, Juda ye dulom 10-poro monjup bulngom mo? Ma. Ilaija kongar puli tuwalto Elisa kongan enda mal duwom erngom. Ala “propet walem ngangjep man” alamb kantawol enam mal duwom er kanjip eri. (2 Kin. 2:7) Embe pile, pilgi dongal pam yira komb Got alambem man pakeronam puli monjup. Johova lotu erngojup, pilgi dongal paim ga kantawol ka ere, olom enal ne kapim wal er kaple erim.

Piksa kanmen Mosis (angel darto meim) ala Ilaija (angel weiro meim) enjel aima kongan ere alamb kantawol enam kaple erim ga, duwom er ngombol (Paragrap 12 kane)


13. Johova alambem man bol nalwal ende enal pane yu dongal nim, Hibru 13:5b a paim? (Piksa pra kane.)

13 Yubol embe mal omukromon bar, Got oiro sim ga porpor min epen punam kunum, kenem bol nalwal min wonda? Kenem bu puli nakeramen. Baibel yu weieri ne kenem dongal ngonom e: Johova alambem man ya mala meim bulwei nangonda. (Hibru 13:5b gere.) Mosis na Ilaija enjil mal, Got oriro sim Kristen ga apal pende yipe ya mala meim, ga pende kongan duwom erngonam wal kerma paim pilkane esim. Kongar puli tuwalto Gapening Bodi angjen man, sipsip dulom kerma angjen man pende kongan ere alamb kantawol enam mal duwom erngom. Pende embe mal, enjep sukul puli pakle, elda walem, seket tawol ga, Brens Komiti walem, Betel kongan kantawol esim ga, na ga pende kongan enam mal duwom erngom. Ala Gapening Bodi enjep enjep kongan jeljel esim bar, angjen man pende pakero kongan er meim, duwom erngom eri. Kongan pakerom angjen man e, yipe pilgi dongal pande, okanaiseisen tuwalto kongan puli keswei esim. Enjep erkun-kawei er meim pile, Krais sipsip dulom kerma kantawol enam.

Gapening Bodi ga kongan ombol wei ere, sukul pende semin kele enjep pakerom ga duwom erngom e, elda walem, seket tawol ga, Brens Komiti ga, ala Betel kongan kantawol esim ga, na misinari walem kantri jeljel mol pum pra (Paragrap 13 kane)


14. Yu duwom yipe esmen yu mem kerma nalmal paim?

14 Yu mem kerma embe paim: Got oiro sim ga apal pende ya mala meim porpor semin epen punambe, ombun kerma wei min wonda kunum bulto, Got alambem man lotu wei ya mala esim anjngo er punam. Jises Krais kongan pengem enem bar sangiyo wei nimen, pilgi dongal pande Got lotu erngom ga anjngo er punam. Kunum ele kantri porpor woseding pu, Got alambem man tonam ne enam, Baibel enjep kangjep, kulu Magok Gok padom. (Ese. 38:​18-20) Ba, tonam ne enam kaple nanda, Johova alambem man olom lotu erngom anjngo er punam. Olom alambem man weieri kantawol enda! Aposol Jon wurkubanj mal kanim bar, Krais Sipsip “dulom kerma” “ombun kerma wei.” “tuiro seori wonjup.” (Rev. 7:​9, 14) Weieri, kenem pilkane esmen Johova, enjep kantawol ka enda!

15-16. Revelesen 17:14 dom, Got oiro sim ga Krais angam man, nganmal Amagedon min wonda kunum nal enam, ala nalende kenem dongal ngonom?

15 Got oiro sim ga se epen punam kunum bulto: ‘Enjep nal enam?’ Baibel ki e pundom kun neori kerem. Mala gapman porpor “Sipsip ngalem bol nganmal enam.” Ba enjep er win nanam. Kenem Baibel ger kanmen embe dom: “Sipsip ngalem enjep tomene kera.” Namal sipsip ngalem pakeronda? Wes pende pundom ngo embe dom. Got “wiro” “makrom” ala “olom bol kameim” ga enjep pra pu nganmal ngo tomene keram. (Revelesen 17:14 gere.) E ga namal? E Got oiro sim, golo akil semin epen punjup ga! Embe pile, Got oiro sim ga apal pende ya mala meim, ombun kerma wei min wonda kunum yero, semin epen punam. Enjep kongan ende ngimba enam e, nganmal wonam. Pile, e kongan jel mal wei enam! Kristen Got oiro sim ga pende ami tuwal pu opnganmal er wane bulto, wo Johova Witnis ende monjup. Ba enjep wose Kristen wei monjup kunum, alamb bol kumbol amin moram mal duwom er kanjip. (Gal. 5:22; 2 Tes. 3:16) Opnganmal wal porpor bulngo sikenjip. Embe enjip ba, semin epen punam kunum, Krais Jises na olom enjol aiyem kuru meim bol, nganmal wo Got bol opyem esim alamb porpor toporne sikeram.

16 Wal embe min wonda buro pile! Kristen Got oiro sim ga yipe ya mala meim, pende tuwa senjip meim dongal kerma napaim. Ba, enjep golo akil semin epen punam kunum, spirit nganj sinambe dongal kerma wei panda, Opnganmal-Ye-King Krais Jises korambe ai nganmal wonam. Nganmal Amagedon bol porninambe bulto, mala alamb pakero er kerambe wose kawei punam kongan enam. Kenem weieri pilkane esmen, enjep min epen molo kanka kanjip pilgi ding angjep, ambajep man, ya mala moram, wal kaka puli ere pakeronam, e enjep sin nganja pange yo naere ere enjip mal enam!

17. Kenem nalmal pilkane esmen, Got alambem man nganmal Amagedon min wonda kunum, buning moram?

17 Nim sipsip dulom kerma ende men mo? Got nganmal Amagedon pulnombol min wonda kunum, nim nal endel? Wal onom mal ende endel e: Jehova bol pilgi ne, ninda yu karkar endel. Nawal ende pra endel? Baibel yu ka ende ne kenem kumbol amin ngonom embe dom: “Alambna man enem se gar kullo tuwalto wei sembar punam, anj dunglom apal ende okul er morambe, Got kumbol mul sinem porninda.” (Ais. 26:20) Kunum ele, min epen na ya mala, Got bol pilgi dongal pande konganem er kameim ga, ombun min wonda tuiro buning moram. Aposol Pol pim mal, kenem weieri pilgi nimen “gapman meim, wal pi meim, mibulto wonda wal . . . wal porpor e Got kenem kanka kanem mem, si jeljel kera kaple wei nanem.” (Rom 8:​38, 39) Kunum kunum pilkane endel: Jehova nim weieri kanka kanem, ala nim bulwei nangonda!

GOT OIRO SIM KRISTEN PORPOR SE EPEN PUNAM KUNUM BULTO,

  • nawal ende min nawonda?

  • nalende kenem weieri pilkane esmen, lotu wei esmen pornaninda?

  • nalende kenem pilgi wei ninamen, Johova alambem man kantawol enda?

GOLANG 8 Johova Kenem Okul Dumam