Bul ɓil ɓe

Bul kluuri wããren wo

HADGE 6

SIŊ 10 Naa togoɗ wee Jeofa Baa naa no!

“Togoɗ ɗuu Jeofa”

“Togoɗ ɗuu Jeofa”

“Weere jõõre maa ni Jeofa wo no, togoɗ we ne, togoɗ we ɗuu Jeofa.”SIŊ. 113:​1, NWT.

FẼN MAA KLUU ƁIL HADGE SEN LA

Hadge sen la diŋ maa ngaɓ fẽn maaga jor glog naa maa togoɗ ɗuu Jeofa maa de fããgen ti wur maa hõnlà ɓuy.

1-2. Mayse kay naa maa ko fẽn maaga á joŋ see ne Jeofa de maaga à de dem ɗuu ɓe mo là?

 ƊIG ba ɗa: jobo maaga ndo dan wãã mopo maa de baywoore ti ɓo. Ndo go de koge lay ga á diŋ gete’e; amaa, jar maa po yãã mbaara ga á diŋ cwãy. De daŋ sen ɓuy pa so yaw, saara ya’ wãɗ gete’ sen lay, day jar maa tigriŋ ngaɓa yãã wo ne ga á diŋ cwãy pa. Á joŋ see mo na joŋge là? Hayga ndo yaŋ ɗiggi ti jare, lan ti maaga ɗuu ɓo mo hay de demge wa lay no, á ce ndo debaŋ de maaga à wãɗ ti ɓo de baywoore mo ga yawlà?—Jõõ. 22:1.

2 Fẽn sen la kay naa maa ko maaga á joŋ see ne Jeofa na joŋge de maaga à wãã mopo maa dem ɗuu ɓe we no. Mbarga ɓe po boŋ le ciŋ caa gete’ ne hẽn see peel Efa, wãy maa taŋgu no. Efa yãã gete’ sen ga á diŋ cwãy. Gete’ sen kaŋ wer Adam wo de Efa, pããre naa maa taŋgun wo giŋ Jeofa. Re maa wer ɓen so, ɓlagge wo de húulí a wo ne jar téebeere wo ti krub ɓuy. (Tĩĩ. 3:​1-6; Rom. 5:12) Fẽẽre maa de baywoore wo ga naa ko ra wara—doo húulí, durgi wo, coocoo—a wo le wer gete’ maaga Manhúulí dus le ɓil pay Eden mono. Gete’ sen wo de re maa wer ɓen cog wo jiili ne Jeofa yaw? Cwãy tu ga á cog jiili ne hẽne. Amaa, jiili Jeofa hay bay go de carge wa, lan ɓil ɓe hay bay de sõõge wa lay. Ba yaw mono, se hay mbe tum diŋ “Baa maa de fruygi.”—1 Tim. 1:​11, NWT.

3. Naa de da’ mayse ga naa hay bay nen da’ge ɓe wa là?

3 Naa kay maa ngaɓge go ga Manhúulí caa gete’ ne Jeofa see de hoo sug ti jag liŋgi ɓe maa ta’ la no: “Togoɗ wee ɗuu Jeofa.” (Siŋ. 113:​1, NWT) Naa togoɗ ɗuu Jeofa diŋ de wãã fẽẽre maa de woore wo ti Ɓe ne jare. Ndo mbo de sãy togoɗ ɗuu Jeofa ti lay yawlà? Naa ko wee fẽẽre po wo kluuri swa’ maaga kay wo naa maa togoɗ ɗuu Baa naan go de jiili naa ɓuy ɗa.

NAA CO JAG JEOFA DE MAAGA NAA TOGOD ƊUU ƁE MONO

4. Wer mayse ga togoɗge Jeofa co jag ɓe là? Naa wer ɓe. (Ko foton lay.)

4 Naa co jag Pan naa maa ciŋn de maaga naa togoɗ ɗuu ɓe mono. (Siŋ. 119:108) Amaa sen da wããge ga Baa maa de ẽgren diŋ doo jar téebeere maa de ɓlagge see, ga wo jwaale togoɗge werga saara de sãy kayge ti, noga wo de mbrawge mo yawlà? Baywa. Naa maŋ wee saɓlaŋ po ɗa. Mãy po klee ɓo’ do ɓe ne pan ɓe soole de dage, day wãã ga: “Ndo diŋ pããbe maaga tee ɓo bay ti tamsir la wa leŋ leŋ ɓuy!” Se co jag pããbe sen debaŋ, du’ jiili ɓe debaŋ lay, wer fẽn maaga mãy ɓen joŋ ne mono. Wer mayse là? Naa mbe maa ɗiggi ga á diŋ jobo maa de mbrawge jiili, ga de gor togoɗge maaga a le jag mbarga ɓe mo yawlà? Baywa. Ba yaw mono, naa de hay go de bawge ga á diŋ pããbe maa de dage ga de fruygi de maaga á ko mãy ɓe naa nen dage ɓe go see ɓe, lan joŋ suse’ ne hẽn mono. Á de koge ga joŋre maa de maŋ sen wo ya’ fruygi ɓe ciŋ de maaga á de gẽẽge mono. Saɓlaŋ sen kay naa maa laa wer ga á co jag Jeofa, Pããbe maa de dage daŋge ɓuy, de maaga naa togoɗ ne mono.

Doo paabe maaga ɓil ɓe joŋ go feh de maaga weel ɓe naa nen dage we go see ɓe lan de joŋ suse’ ne hẽn mono, ɓil Jeofa joŋ go feh de maaga naa togoɗ ɗuu ɓe mo lay (Ko paragraf 4)



5. Naa ɓo, wer gete’ maa hõn go de maaga naa togoɗ Jeofa mo là?

5 De maaga naa togoɗ Pan naa maa ciŋn mono, ni naa go de ngaɓge ga wããre maaga Manhúulí wãã ga wosela ɓuy yoo naa goŋ Baa de koɗ ga diŋ gete’e. Á wãã ga jobo oo de deele peel Baa de maaga á yaŋ nen gayri mo ga. Á wãã pa ga naa ɓuɗ faale ne Baa ɓuy hayga naa ko we ga da’ge naa yaŋ ni no. (Job 1:​9-11; 2:4) Amaa Job jee maa de deele ngaɓ go ga Manhúulí diŋ jee gete’e. Ndo lay, ndo mbo de sãy ooge peel Baa de deele ti lay yaw? Wosela ɓuy de fruygi maa ooge wer ɗuu Pan naa, lan maa coge jag ɓe de joŋ joŋre ne hẽn de deele. (Jõõ. 27:11) Sen diŋ togoɗge de maaga naa joŋ sen mono.

6. Naa joŋ doo waŋ Dafid wo de jar Lefid wo na joŋge lay là? (Nehemi 9:5)

6 Dage Baa kay jar maa wer ɓen wo maa togoɗ ɗuu ɓe go de jiili ɓaara ɓuy. Waŋ Dafid yer ga: “Daga ndi de see ɓi ɓuy, ndi mo joŋ suse’ ne ɗúu ɓe maa bay ɗag no.” (Siŋ. 103:1) Dafid da’ ga togoɗge ɗuu Jeofa diŋ togoɗge Jeofa ti se ɓe tu. De maaga naa laa ɗuu Jeofa mono, naa ɗig diŋ ti maaga á diŋ jobo maa ẽla, ti joŋre ɓe maa de woore wo no, lan ti fẽẽre maaga á joŋ ra de woore mono. Dafid hay de sãy maaga se mo fãã ɗuu pan se go, lan mo togoɗ ne. Á hay de sãy goŋge ɓe go de “[fẽẽre maa see ɓe] ɓuy”, kaŋ nen ga de jiili ɓe ɓuy. Doo sen ne lay, jar Lefid hã wo saɓlaŋ ti ɓaŋ togoɗge Jeofa lay. (Jaŋ Nehemi 9:5.) Sen go tinoo tu ga togoɗge se de fer ti gesiŋ ga a le go de jiili ɓaara ɓuy, co jag Jeofa.

7. Naa togoɗ Jeofa ti siigi wããre ɓen wo de seele naa maa tumn na togoɗge là?

7 Wara lay, naa co jag Jeofa de wããge ti ɓe de woore, de joŋ suse’ ne hẽne, lan de dage ɓe. De maaga naa ti siigi wããre Baa mono, naa de hay kaŋ go ti naa ga joŋre naa ti siigi wããre Baa diŋ maa jãã jar le see Jeofa, maaga á mo ko wo Pan naa maa de dagen doo ga naa kon ne lay. (Jag 4:8) Naa de fruygi maa ngaɓ fẽn maaga Bible wãã ti Jeofa, ti maaga á naa nen dage ɓe, caage kiida ɓe, koge re ɓe, ẽgre ɓe, lan joŋre ɓe maa de woore maa tigriŋ wo ne jar mono. Naa togoɗ Jeofa lan co jag ɓe pa diŋ de durgi go de ẽgre naa ɓuy maaga naa mo maŋ joŋre ɓe maa de woore no. (Efe. 5:1) Hayga naa joŋ we doo sen ne no, naa joŋ sar de jar maa ti tamsir maa de ɓlaggen wo no. Maapo jar ko yaŋ ga naa sar de saara, lan saara wii jag see ɓaara ga wer mayse là. (Mat. 5:​14-16) De maaga naa yaŋ ndalge de ɓaara no, naa de kããge maa wããge ga wer mayse ga naa joŋ doo sen ne là. Ɓo’ge ti ɓen so diŋ ga, jar maaga jiili ɓaara de woore ya’ wo see Baa. De maaga naa togoɗ Jeofa de ɗeŋ maa sen, naa fruy jiili ɓe.—1 Tim. 2:​3, 4.

NAA CO JAG YESO DE MAAGA NAA TOGOƊ ƊUU JEOFA MONO

8. Wer mayse ga Yeso diŋ saɓlaŋ ti ɓaŋ togoɗge ɗuu Baa là?

8 Jobo le ciŋ noga gesiŋ la ga de ko Pããben de daŋ Yeso baywa. (Mat. 11:27) Yeso da Pan ɓe, lan se hã saɓlaŋ ti ɓaŋ togoɗge ɗuu Jeofa. (Jaŋ 14:31) Nen tosge ɓe maa de law wur maaga á húu yaŋ go toŋ ɓe mono, á wãã fẽn maaga se joŋ ti siigi wããre Baa go ga: “Ndi kaŋ nen ɓaara we ti ɗuu ɓo.” (Jaŋ 17:​26, NWT) Á hay da wããge la ni ga hãylà?

9. Yeso joŋ joŋre de jag jõõ maa hõn ga naa wer Pan ɓe go ne jar de woore debaŋ là?

9 Yeso taw bay diŋ de wããge ne jar ga ɗuu Baa ga Jeofa tawa wa. Jar Jwif maaga Yeso hay had rage hay wo go de ko ɗuu Baa. Amaa, Yeso caa jag maaga se mo hay diŋ “jee maaga wãã ti ɓe”. (Jaŋ 1:​17, 18) Ko ba ɗa, Wããre Baa maaga à yer ra jag hebre ngaɓ wo go ga Jeofa ko decoo jare. (Laa. 34:​5-7) Yeso naa nen cwãy sen go gus de daŋ maa ɓaan ɓuy, de maaga á wãã ti jag jõõ weel maaga yee go wo de pan ɓe mono. De maaga naa jaŋ ga pããbe sen ko weel ɓe maaga hay coo joŋre ɓe “le go see tiŋ pan ɓe mbeɗa ɗawa ɗa mono,” pan ɓe raw caa peel ɓe de ɗee, raw klewge ɓe, lan se fug ɓil go ne hẽn ti de jiili ɓe ɓuy, naa ko go de woore ga Jeofa diŋ jee ko decoo jare. (Lug 15:​11-32) Yeso kay jar maa koge ga Jeofa hay diŋ jobo maa ese cwãy la.

10. (a) Naa ko koge ga Yeso hay joŋ joŋre de ɗuu Pan ɓe là, day á hay dage ga jar lan mo hay joŋ tee sen lay yawlà? (Mark 5:19) (Ko foton lay.) (b) Yeso da ga naa mo joŋ mayse wara lay là?

10 Yeso hay de sãy maaga jar lan mo joŋ wo joŋre de ɗuu pan se ti lay yawlà? Sen go tinoo tu bay fããre. Jar maa peel jag-Baa jwif maa po ɗig wo ga á hay diŋ bay hooge sugi de maaga jar ɗe ɗuu Baa mono. Amaa, Yeso ɓo’ faage ne jag liŋgi se ga bay ɓil Bible wa, maŋ jag ɓe go togoɗ ɗuu pan ɓe ti boŋ ga hase. Naa fer wee ba ɗiggi ti wur maaga á hay nii sõõre go ne blo po ti ɓi sir jar Jerasen wo mo ɗa. Fẽn maaga Yeso joŋ wur sen joŋ hẽẽne ne jar debaŋ. Saara raw joŋ kam kam ne Yeso ga á mo men sir saara go. (Mark 5:​16, 17) Amaa, Yeso hay da ɓen ga ɗuu Baa mo hay go de koge ti ngeel sen ni. Yeso kal ɓo’ blo maaga se pẽẽ go ga á mo fer liŋ, mo sii ne jar bay diŋ fẽn maaga se joŋ mo wa, amaa diŋ fẽn maaga Jeofa hay joŋ see ɓe mo ɓuy no. (Jaŋ Mark 5:19.) a Á wara de sãy sen ti pa—ga naa mo sii ɗuu Pan se go ne jar maa ti wer sir wo ɓuy! (Mat. 24:14; 28:​19, 20) De maaga naa joŋ sen mono, naa co jag Yeso, Waŋ naa no.

Yeso wii jee maaga á hay nii sõõre wo go ne hẽn ti ga á mo sii ɗeŋ maaga Jeofa hay kay ne ne jare. (Ko paragraf 10)



11. Yeso had ga jar maa wer sen mo tos wo ti mayse là, day wer mayse ga á daŋgo là? (Esekiyel 36:23)

11 Yeso hay de koge ga dage pan se diŋ ga ɗuu se mo hay go de fããge, bay ɗag do gete’ maaga jar car ne hẽn see mo ɓuy. Diŋ wer sen so ga Waŋ naa Yeso had ne jar maa wer ɓen wo ga á mo tos wo ga: “Pan wur maa ciŋ no, daga ɗuu ɓo mo hay go de fããge.” (Mat. 6:​9, NWT) Yeso hay de koge ga fããge ɗuu Baa diŋ fẽn maaga daŋ go nen jar peele Baa wo de jar téebeere wo ɓuy. (Jaŋ Esekiyel 36:23.) Jobo po boŋ bay go de fãã ɗuu Jeofa de daŋ Yeso wa hase. Amaa, de maaga à hay baa ne mono, à hay caa ne hẽn see diŋ re maa hõnlà? Ɗarge ɗuu Baa! Yeso hay go de koge de woore ga wããge de baywoore ti ɗuu Pan se maa de fããgen diŋ ɓlagge maa kluu de daŋ lan wo ɓuy. De maaga à hay caa re sen ne hẽn see, lan ga à hay kon go doo jee joŋ ɓlagge sen ne mono, á hay gayn go debaŋ. Maapo ga se diŋ wer sen ba yaw ga Yeso hay “caa jiiri” go debaŋ taŋgu maaga à hay baa ne mono.—Lug 22:​41-44.

12. Yeso fãã ɗuu Pan ɓe go de ɗeŋ maaga daŋgo na fããge là?

12 Maa fãã ɗuu Pan ɓe go mono, Yeso yiŋ go de wer re maa hõnla ɓuy: ɗarge wo yawla, caage wer yawla, Yeso soɗ ra ɓuy. Á hay de koge ga se hay yãã jag Pan se go ti fẽẽren ɓuy; mopo hay bay maa joŋ sõõre ne hẽn wa hase. (Heb. 12:2) Á hay de koge pa ga Manhúulí de le’ se ti wur se de gayrin wo no. (Lug 22:​2-4; 23:​33, 34) Manhúulí hay go de bawge jag jiili ɓe ga se ɓlag holaŋ Yeso maa de deele de pan ɓen go; amaa, Manhúulí kal ti go ga hase! Yeso ngaɓ go ne jar poɗag tu ga Manhúulí diŋ jee gete’ maa de hãã, lan ga Jeofa yaŋ de jar peele ɓe maa de deele wo, ga bay wo ndar gog wa, koh jag re maa de gayri maa hõnlà ɓuy!

13. Ndo joŋ joŋge maaga ndo mo co jag waŋ ɓo Yeso là?

13 Ndo de sãy maaga ndo mo co jag Waŋ ɓon lay yawlà? Hay tum togoɗ ɗuu Jeofa, de kay jar lan maa ko joŋre Baa naa maa de woore wo no. Hayga ndo joŋ sen we no, ni ndo de joŋge doo Yeso ne no. (1 Pi. 2:21) Doo Yeso no lay, ndo de fruy ɓil Jeofa, lan de ngaɓge go ga jee hee Ɓe Manhúulí, diŋ jee gete’e!

NAA KAY MAA YÃÃ TENEN JAR GO DE MAAGA NAA TOGOƊ ƊUU JEOFA MONO

14-15. Mayse maa de woore hres wo de maaga naa had jar de wããre ti Jeofa mo là?

14 De maaga naa togoɗ ɗuu Jeofa mono, ni naa de yããge go diŋ tenen jare. Sen joŋ doo sen ne na joŋge ne? Werga Manhúulí baa maa ti tamsir la “rãã nen jar maa de hig jiili” wo go. (2 Kor. 4:4) Ɓo’ge ti ɓen so diŋ ga á hã wo ɓil ti gete’ Manhúulí maa ti’ wo la no: Baa baywa, Baa go see naa hãã, lan bay ɗiggi ti jar téebeere wo wa, Baa de ɓlagge debaŋ, lan laa jar maa de ɓlagge wo nen wùu maa tum. Wer gete’ sen wo no, ɗiggi Manhúulín tawa tu diŋ ga: se mo dem ɗuu Baa lan dem raage ɗuu ɓe no, nen maaga jar mo joŋ de sãy ya’ge see ɓe ti wa. Amaa de maaga naa sii wããre Baa mono, naa de maŋge go diŋ jag Manhúulí bag jag ɗiggi ɓe.

15 Cwãy maa ɓil wããre Baa de ẽgre debaŋ. De maaga naa wãã ne jar ti Jeofa, lan ti joŋre ɓe maa de wooren wo mono, ni naa de koge diŋ fẽn po de woore debaŋ: Nen jar maaga Manhúulí rãã ra go le’ wo koge mẽ’mẽ’, day jar sen tĩĩ wo wer ko Baa dage naa doo naan ne lay. Kluu maa debaŋ wo de ẽgre maa ni Jeofan ngel ra debaŋ. (Esa. 40:26) Á had wo kaŋ ɗiggi ti ɓe wer de deele ɓe maa keɗed no. (Dog. 32:4) Á had wo fẽẽre debaŋ see koge re ɓe maaga de daŋ maa ni naan mono. (Esa. 55:9; Rom. 11:33) Lan á da’ wo coɓge debaŋ de maaga á laa wo ga Baa diŋ dage mono. (1 Jaŋ 4:8) De maaga á ya’ wo see ɓaara see Jeofa mono, kaŋge ɗiggi ɓaara maaga saara joŋ yaŋ tenen ti’ tum doo weere ɓen kol nen ɓaara diŋ cwãy. Sen diŋ raage ɗuu mayse de woore de maaga naa kay jar maa ya’ge see Pan ɓaara mo la! De maaga naa yaŋ we joŋge doo sen ne no, Jeofa kol naa go diŋ “jar joŋre de ɓe.”—1 Kor. 3:​5, 9.

16. De maaga jar maa po laa wo ɗuu Baa mono, á joŋ see ne hara na joŋge là? Hã saɓlaŋ po wo ɗa.

16 Ti tĩĩgi wer ɓe mono, naa had ne jar ga ɗuu Baa ga Jeofa. Hadge sen tawa de kããge maa coo seele jee maaga kiɗ wer ne cwãy no. Ko ba ɗa, Aliya b wãy po ga hay ti jag-Baa maaga bay had cwãy Bible wa. Day á hay bay ko see ɓe maŋ see Baa, noga see jag-Baa ɓen wa. De maaga á tĩĩ wer had wããre Baa de sedeewa Jeofa wo mono, holaŋ ɓaara de Baa ɓe coo saara. Se le’ ko Baa doo bar ɓe nono. Lan á hay ngel ne debaŋ de maaga á laa ga à hay naa ɗuu Baa go ɓil Bible po wo ngaɓa, blam à coor ra de ɗuu togoɗge doo Waŋkluu mono. Koge ɗuu Jeofan joŋ diŋ mopo maaga coo naw ɓe no. Á wãã ga: “Ɗuu bar ɓi maa de daŋ lan wo ɓuy yaŋ!” Á da’ wer ɓe ni na may so ne? Á wãã ga: “Ndi da’ jam maa jag jiili patala debaŋe. Ndi ko see ɓi nen togoɗge debaŋ.” Blo po à ɗen ga Steve, jee ma’ jõõ ga a le ti wer jar jwif wo dera tu. Á hay men jag-Baa wo ɓuy go wer rigci jar maa ɓil ɓaara wo no. Amaa, blam húulí man ɓe mono, se hay ko maaga sedeewa Jeofa po hay had wããre Baa ne jobo maa tigriŋ mono. De maaga á laa ɗuu Baa mono, se du’ jiili ɓe debaŋ. Á wãã ga: “Ndi hay bay de laage ti boŋ ga ɗuu Baa ne kay wa.” Á wãã ni pa ga: “Taŋgu ɗa mono, ndi da’ wer go ga Baa yaŋ cwãy! Ndi hay koge ɓe doo jobo maa cwãy ne no. Ndi hay de koge ga ndi da’ barge maa ti ngeel ɓe.”

17. Wer mayse ga ndo go baa wer maa ya’ wer togoɗ ɗuu Jeofa là? (Ko foton lay.)

17 Ndo mbo de ngaɓ ɗuu Jeofa ne jar de maaga ndo sii wããre Baa mo yaw? Ndo mbo de kay rage maaga á mo ko wo ga Baa naan diŋ wose cwãy la yaw? De joŋge doo sen ne kay, ndo maŋ ɗuu Baa ciŋ. Daga ndo mo hay tum togoɗ ɗuu Jeofa de kay jar maa koge ga á diŋ jee maa ese cwãy là. De joŋge doo sen ne kay, ndo yãã tenen jar go debaŋ. Ndo maŋ ge blam saɓlaŋ Waŋ ɓo Yeso Krisi. Lan, de daŋ sen ɓuy, ndo fruy ge ɓil Jeofa, Pan dage ɓon yaŋ. Da ga ndo mo “togoɗ ɗuu [ɓe] tumtum hãã bay tawge”!—Siŋ. 145:2.

Naa togoɗ ɗuu Jeofa diŋ de hadge ɓe ne jare lan de ngaɓge ne hara ga Jeofa diŋ jobo ma ẽse là. (Ko paragraf 17)


DE DEŊ MAA HÕN GA TOGOƊGE ƊUU BAA . . .

  • co jag Jeofa là?

  • co jag Yeso là?

  • yãã tenen jar go là?

SIŊ 2 Jeofa diŋ ɗuu ɓo

a Fẽẽre po ɓo’ wo nen go ga Mark hay yer ɗuu Baa ɓil verse se maaga wãã ti wããre Yeso mono. Sedeewa Jeofa fer wo yer ɗuu Jeofa ɓil Les Saintes Écritures,Traduction du monde nouveau. Ko the ngeel naa wer maa ti verse se no.

b À hay coor ɗuu maa po wo.