Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

ZÃMSGÃ YĨNGA 19

YƖƖLL 22 Rĩungã luglame: Bɩ a wa!

Bõe la d mi a Zeova sẽn na n kao nebã bʋʋd to-to ka la bilfã wɛɛngẽ?

Bõe la d mi a Zeova sẽn na n kao nebã bʋʋd to-to ka la bilfã wɛɛngẽ?

“A Zeova . . . pa rat tɩ ned baa a ye sãam ye.”2 PƖY. 3:9.

D SẼN NA N BÃNGE

D tõe n basa d yam t’a Zeova sã n wa na n kao nebã bʋʋd ka la bilfu, a na n maana rẽ ne tɩrlem.

1. Bõe yĩng tɩ d tõe n yeel tɩ bõn-kãsems n maand rũndã-rũndã?

 RŨNDÃ-RŨNDÃ, bõn-kãsems n maande! Beoog sẽn vẽeg fãa, d yãta Biiblã bãngr-goam sẽn pidsdi. Wala makre, d nee “rɩtg rĩmã” ne “goabg rĩmã” sẽn zabd taab n dat n soog dũni wã. (Dãn. 11:40, notã.) D nee Wẽnnaam Rĩungã koɛɛgã sẽn moond dũniyã gill zugu, tɩ neb milyõ-rãmb yãk yam n na n tũ a Zeova. (Eza. 60:22; Mat. 24:14) Sẽn paase, d paamda bũmb nins sẽn yaa tɩlɛ d tẽebã kengr yĩngã “wakat sẽn zemse,” hal tɩ sekdẽ me.—Mat. 24:45-47.

2. D tõe n kɩsa sɩd ne bõe, la bõe la d segd n sak n deege?

2 A Zeova sõngd-d lame tɩ d wʋmd bõn-kãsems nins sẽn na n maan ka la bilfã võor n paasdẽ. (Yel. 4:18; Dãn. 2:28) D tõe n kɩsa sɩd tɩ ka la to-kãsengã sɩngre, d na n bãnga bũmb nins fãa sẽn yaa tɩlɛ tɩ d bãng sẽn na yɩl n tõog n maan sɩd ne Wẽnnaam, la d kell n zems taab wakat kãng sẽn pa na n yɩ nana wã sasa. La d segd n sak n deegame tɩ bũmb kẽer la d pa mi sẽn wat ka la bilfã wɛɛngẽ vẽeneg ye. Sõs-kãngã pʋgẽ, d na n deng n yãa bũmb ning sẽn kɩt tɩ d segd n toeem d sẽn da yet bũmb kẽer bõn-kãens wɛɛngẽ wã. Rẽ poore d na n lebg n tẽega bũmb kẽer d sẽn mi vẽeneg beoog-daarã wɛɛngẽ, la d saasẽ Ba wã sẽn na n maan bũmb kẽer to-to wã wɛɛngẽ wã.

BŨMB NINS D SẼN PA MI VẼENEGÃ

3. Wakat ning a Zeova sẽn na n kɩt tɩ ned pa le tõe n wa naag tõndã wɛɛngẽ bõe la d ra yeta, la bõe n kɩt tɩ d ra yet woto?

3 Pĩndã d ra yetame tɩ to-kãsengã sã n sɩnge, sẽn pa tẽed-bã ned baa a ye pa na n le paam weer n wilg t’a bee a Zeova poorẽ, n põs Armagedõ zabrã sasa ye. D ra yeta woto, bala d ra tagsdame tɩ bũmb nins fãa sẽn maan sa-kãsengã sasa wã ra makda bũmb sẽn da na n wa maane. Wala makre, d ra tagsdame t’a Zeova sẽn pag koglgã kʋɩlengã nand tɩ sa-kãsengã sɩngã, to-kãsengã sɩngrẽ me a na n paga kʋɩlengã t’a Sʋɩtãan dũniyã ned baa a ye pa le tõe n bao a Zeova n paam fãagr ye.—Mat. 24:37-39.

4. Bõe yĩng tɩ d pa le yetẽ tɩ bũmb nins fãa sẽn maan a Nowe wakatẽ wã ra makda bũmb sẽn da na n wa maane?

4 D tõe n yeelame tɩ bũmb nins fãa sẽn maan sa-kãsengã sasa wã ra makda bũmb sẽn da na n wa maan bɩ? Ayo. Bõe yĩnga? Bala Biiblã pa yet woto vẽeneg ye. a Yaa sɩd t’a Zeezi maka “a Nowe wakatã” ne yẽ waoongã wakate. La a pa yeel tɩ bũmb nins fãa sẽn maan a Nowe wakatẽ wã ra makda bũmb sẽn da na n wa maan ye. A pa yeel me tɩ koglgã kʋɩlengã pagbã makda bũmb sẽn da na n wa maan ye. La woto pa rat n yeel tɩ d pa tõe n dɩk yam a Nowe kibarã pʋgẽ, la sa-kãsengã pʋgẽ ye.

5. a) Nand tɩ sa-kãsengã sɩnge, bõe la a Nowe maan n wilg t’a tara tẽebo? (Ebre-rãmbã 11:7; 1 Pɩyɛɛr 3:20) b) Koɛɛgã mooneg wɛɛngẽ, bõe yĩng tɩ d tõe n yeel tɩ tõnd yɛlã wõnda a Nowe?

5 A Zeova sẽn wa n keoog a Nowe wã, a Nowe kaa koom-koglg n wilg t’a tara tẽebo. (Karm-y Ebre-rãmb 11:7; 1 Pɩyɛɛr 3:20.) Woto me, neb nins sẽn wʋmd Wẽnnaam Rĩungã koe-noogã segd n tũu bũmb nins b sẽn zãmsdã, n wilg tɩ b tara tẽebo. (Tʋʋ. 3:17-20) A Pɩyɛɛr boola a Nowe tɩ “tɩrlem koe-moonda.” (2 Pɩy. 2:5) La tẽeg-y bũmb ning d sẽn yã sõsg ning sẽn loogã pʋgẽ wã. D pa mi a Nowe sã n sigla koɛɛgã mooneg sẽn na yɩl n moon neb nins fãa sẽn da be tẽngã zugã nand tɩ sa-kãsengã sɩng ye. Rũndã-rũndã, d moonda koɛɛgã dũniyã gill zugu, n maand d sẽn tõe fãa n moond ne yẽesem. La baa d sẽn maanega, d pa tõe n paam neb nins fãa sẽn be tẽngã zugã n moon koɛɛgã nand tɩ saabã ta ye. Bõe yĩnga?

6-7. Bõe yĩng tɩ d tõe n yeel tɩ d pa na n tõog tɩ koe-noogã ta dũniyã nebã fãa nand tɩ saabã ta?

6 Tẽeg-y bũmb ning a Zeezi sẽn yeel tõnd sẽn segd n moon koɛɛgã n ta zĩig ningã wɛɛngẽ wã. A pĩnd n togsame tɩ d na n moona koe-noogã “dũniyã tɛk fãa tɩ yɩ kaset buud toɛy-toɛyã fãa yĩnga.” (Mat. 24:14) Bãngr-gom-kãng pidsda rũndã-rũndã n yɩɩd pĩndã. B yiisa bũmb toor-toor sẽn gomd Rĩungã koɛɛgã yell buud-goam tusr la zak pʋsẽ. Ne jw.org sɩt wɛɛbã maasem, dũniyã neb fãa la bal tõe n paama bõn-kãense.

7 La a Zeezi leb n yeela a karen-biisã tɩ b “pa na n gilg . . . tẽnsã n sa,” pa rẽ bɩ n moon nebã fãa koɛɛgã nand t’a wa ye. (Mat. 10:23; 25:31-33) A Zeezi goamã na n pidsa tõnd wakatã me. Rũndã-rũndã, neb milyõ-rãmb n be tẽns b sẽn gɩdg koɛɛgã mooneg pʋsẽ. Sẽn paase, kom-peels kobs n dogd minit fãa. D maanda d sẽn tõe fãa sẽn na yɩl tɩ koe-noogã ta “neb sẽn yit buud fãa pʋsẽ, sẽn gomd buud-goam toɛy-toɛya, la sẽn yit tẽns toɛy-toɛy pʋsẽ.” (Vẽn. 14:6) La d miime tɩ d pa tõe tɩ koe-noogã ta nebã fãa sẽn be dũniyã gill zugã nand tɩ saabã ta ye.

8. A Zeova sẽn na n kao nebã bʋʋd to-to wã wɛɛngẽ, sok-bʋg la d tõe n sok d menga? (Ges-y fot-rãmbã me.)

8 Rẽ kɩtame tɩ d tõe n sok d meng yaa: Neb nins sẽn pa na n paam n wʋm koe-noogã nand tɩ to-kãsengã sɩngã yɛl na n yɩɩ wãna? Bõe la a Zeova ne a Biigã a sẽn yãk t’a na n kao bʋʋdã na n maan-ba? (Zã 5:19, 22, 27; Tʋʋ. 17:31) Vɛrse ning zug sõs-kãngã sẽn tikã yeelame t’a Zeova “pa rat tɩ ned baa a ye sãam ye. A ratame tɩ nebã fãa tek yam n kos sugri.” (2 Pɩy. 3:9; 1 Tɩm. 2:4) Baa ne d sẽn mi bõn-kãensa wã, d segd n sak n deegame t’a Zeova nan pa wilg tõnd a sẽn na n kao neb nins sẽn pa paam segb n wʋm koe-noogã bʋʋd to-to wã ye. Sɩd-sɩda, pa tɩlɛ t’a wilg tõnd bũmb ning fãa a sẽn maan wall a sẽn na n maan võor ye.

A Zeova manesem na n yɩɩ wãn ne neb nins sẽn pa paam n wʋm koe-noogã nand tɩ to-kãsengã sɩngã? (Ges-y sull a 8) c


9. Bõe la a Zeova wilg tõnd Biiblã pʋgẽ?

9 A Zeova Gomdã pʋgẽ, a vẽnega tõnd bũmb kẽer a sẽn na n maane. Wala makre, Biiblã wilgame t’a Zeova na n vʋʋga “sẽn pa-b nin-tɩrsã” sẽn pa paam weer n wʋm koe-noogã n toeem b tʋʋm-tʋmdɩ wã. (Tʋʋ. 24:15; Luk 23:42, 43) Rẽ kɩtame tɩ d tõe n sok d meng sogsg a taab sẽn tar yõodo.

10. Sogs-bʋs me la d tõe n sok d menga?

10 Neb nins sẽn na n ki to-kãsengã sasa wã fãa sãama wakat fãa yĩnga, tɩ b pa na n tol n vʋʋg-b bɩ? Gʋls-sõamyã wilga vẽeneg tɩ tõatb nins a Zeova ne a tãb-biisã sẽn na n sãam Armagedõ zabrã sasa wã pa na n vʋʋg ye. (2 Tes. 1:6-10) La neb a taabã yẽ? Wala makre to-kãsengã sasa, kẽer tõe n kii bãag yĩnga, kʋʋlem yĩnga, wall b ki agsɩdã yĩnga, pa rẽ bɩ ned a to n kʋ-ba. (Koɛ. 9:11; Zaka. 14:13) Nin-kãens kẽer na n naaga “sẽn pa-b nin-tɩrsã” b sẽn na n vʋʋg dũni-paalgã pʋgẽ wã bɩ? D pa mi ye.

BŨMB NINS D SẼN MI VẼENEGÃ

11. Armagedõ zabrã sasa, bõe la b na n tik n kao nebã bʋʋdo?

11 Bũmb nins sẽn wat ka la bilfã wɛɛngẽ, d mii bũmb wʋsg vẽenega. Wala makre, d miime tɩ Armagedõ zabrã sasa, yaa nebã manesem sẽn yɩ to-to ne Kiristã ba-biisã la b na n tik n bãng b sã n segd n põsame bɩ b sã n zemsa ne sãoongo. (Mat. 25:40) B na n yeelame tɩ neb kẽer yaa sakdb wa piisi. Bãmb dãmbã na n yɩɩ neb nins sẽn teel sẽn paam-b vʋʋsem sõng zaeebã la Kiristã. D miime me tɩ Kiristã ba-biisã sẽn paam vʋʋsem sõng zaeebã kẽer na n ket n bee tẽngã zug to-kãsengã sɩngr poore, la tɩ yaa Armagedõ zabrã sẽn wat n kolg sɩngr la b na n tall-b n kẽng saasẽ. Kiristã ba-biisã sã n ket n be tẽngã zug fãa, pʋ-peelem dãmbã ket n tõe n paama weer n teel-ba, la b sõng-b ne tʋʋmd ning b sẽn tʋmdã. (Mat. 25:31, 32; Vẽn. 12:17) Bõe yĩng tɩ rẽ bãngr tar yõodo?

12-13. Neb kẽer sã n yã “Babilon-kãsengã” sãoongo, tõe tɩ b manesem na n yɩɩ wãna? (Ges-y fot-rãmbã me.)

12 Baa to-kãsengã sɩngr poore, tõe tɩ neb kẽer sã n yã “Babilon-kãsengã” sãoongo, b na n tẽegame t’a Zeova Kaset rãmbã sɩng n gomda rẽ yell hal daar zãra. Tõe tɩ kẽer na n yãa yɛlã sẽn yɩ to-to wã n toeem yam bɩ?—Vẽn. 17:5; Eze. 33:33.

13 Sã n yɩ woto, na n yɩɩ wa bũmb ning sẽn maan Ezɩpt a Moyiiz wakatẽ wã. Tẽeg-y tɩ “neb kʋʋng sẽn yaa buud toor-toor neb” n tũ Israyɛll nebã n yi Ezɩpti. Tõe tɩ b kẽer tẽe a Zeova, b sẽn wa n yã t’a Moyiiz sẽn yeel bũmb ning tood piigã wɛɛngẽ wã pidsame wã. (Yik. 12:38) A buud sã n maan Babilon-kãsengã sãoong poore, d sũur na n sãama neb sẽn tõog n wa naag tõnd bilf nand tɩ saabã ta wã yĩng bɩ? Lae-lae! D na n dɩka d saasẽ Ba wã togs-n-taare. A yaa “Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛta, la sõmblem soaba, sũur sẽn pa yikd tao-tao, la sẽn pid ne maan-neer la sɩda.” bYik. 34:6.

Neb kẽer sã n yã “Babilon-kãsengã” sãoongo, b na n tẽegame t’a Zeova Kaset rãmbã sɩng n gomda rẽ yell hal daar zãra (Ges-y sull 12-13) d


14-15. Ned na paam n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa wã bee ne a sẽn ki wakat ningã, wall a sẽn vɩ tẽng ningã bɩ? Wilg-y y leoorã võore. (Yɩɩn-sõamyã 33:4, 5)

14 Saam-biig wall saam-bi-poak mi n goma a ned sẽn pa tũud a Zeova yell n yeel yaa: “A sã n ki nand tɩ to-kãsengã sɩng n são. Bala tõe t’a Zeova wa vʋʋg-a.” Yaa vẽeneg tɩ b pa yet woto ne yam-wẽng ye. La b na vʋʋg ned bɩ b kõn vʋʋg-a wã pa be ne a sẽn ki wakat ningã ye. A Zeova yaa Bʋ-kaood sẽn zems zãnga. Wakat fãa a kaooda bʋʋdã ne tɩrlem. (Karm-y Yɩɩn-sõamyã 33:4, 5.) D tõe n kɩsa sɩd tɩ “dũniyã fãa Bʋ-kaoodã” na n maana sẽn yaa tɩrga.—Sɩng. 18:25.

15 Zemsame me tɩ d tẽ tɩ b na kõ ned weer t’a tõe n vɩɩmd wakat sẽn kõn sa wã pa be ne a sẽn vɩ tẽng ningã ye. Neb milyõ-rãmb n vɩ tẽns b sẽn zɩ n moon koɛɛgã pʋsẽ, tɩ kɩt tɩ b pa paam segb n wʋm Rĩungã koɛɛgã ye. Pa zems tɩ d tẽ t’a Zeova na n kaoo nin-kãens bʋʋd n yeel tɩ b yaa wa “bʋʋse,” b sẽn vɩ tẽns a woto pʋsẽ wã yĩng bal ye. (Mat. 25:46) Dũniyã fãa Bʋ-kaoodã sẽn yaa tɩrlem soabã sẽn zoet nin-kãens nimbãaneg to-to wã yɩɩda tõndo. D pa mi a Zeova sẽn na n kɩt tɩ yɛlã yɩ to-to to-kãsengã sasa ye. A Zeova sã n wa kɩt buud toɛy-toɛyã fãa bãng-a, tõe tɩ nin-kãens kẽer na n paama weer n zãms n bãng a Zeova, n tẽ-a la b wilg tɩ be a poorẽ.—Eze. 38:16.

To-kãsengã sɩngr poore, . . . tõe tɩ kẽer na n yãa yɛlã sẽn yɩ to-to wã n toeem yam bɩ?

16. Bõe la d bãng a Zeova zugu? (Ges-y fotã me.)

16 D sẽn zãms Biiblã kɩtame tɩ d miẽ tɩ ninsaal vɩɩmã tara yõod wʋsg a Zeova nifẽ. A kõo a Biigã vɩɩmã, n pak sor tɩ tõnd fãa tõe n wa paam vɩɩm sẽn ka sɛtã. (Zã 3:16) D fãa nee vẽeneg t’a Zeova nong-d-la wʋsgo. (Eza. 49:15) A mii d ned kam fãa yʋʋre. Sɩd me, a mii tõnd sõma hal tɩ baa d sã n ki bɩ a tõe n lebs n vʋʋg-do, bala a tẽra tõnd sẽn yaa to-to wã, la bũmb nins fãa sẽn be d pʋ-tẽerẽ wã sõma! (Mat. 10:29-31) Rẽnd d tõe n basa d yam tɩ d saasẽ Ba wã sẽn yaa nonglmã na n kaoo ned kam fãa bʋʋd tɩ zems kɛpɩ, bala a yaa yam-kãseng soaba, tɩrlem soab la nimbãan-zoɛta.—Zak 2:13.

D tõe n basa d yam tɩ d saasẽ Ba wã sẽn yaa nonglmã na n kaoo ned kam fãa bʋʋd tɩ zems kɛpɩ, bala a yaa yam-kãseng soaba, tɩrlem soab la nimbãan-zoɛta (Ges-y sull 16)


17. Bõe yell la d na n gom sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ?

17 D sẽn wʋmd yɛlã võor woto masã wã kɩtame tɩ d maneg n neẽ tɩ koɛɛgã mooneg yaa tʋʋm-yãgdem. Bõe yĩng tɩ d yet woto? Bõe n kɩt tɩ d moond koe-noogã ne yẽesem n pa basdẽ? Sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ, d na n leoka sogs-kãensã.

YƖƖLL 76 Koɛɛgã mooneg kõta sũ-noogo

a Y sã n dat n wʋm a võorã n paas bɩ y ges sõsg ning gom-zug sẽn yaa: “Wẽnnaam ‘datame t’a yɩ woto.’” A bee yʋʋmd 2015 tʋʋlg kiuugã pipi daar Gũusg Gasgã pʋgẽ, seb-neng a 8-12.

b Babilon-kãsengã sãoong poore a Zeova nin-buiidã fãa na n paama makre, a Goog sẽn yit Magoogã sã n wa yik zabr ne-ba. Neb nins sẽn na n wa naag Wẽnnaam nin-buiidã Babilon-kãsengã sãoong poorã me na n paama makre.

c FOTÃ BILGRI: Fot-rãmb a tãab sẽn wilgd bũmb sẽn tõe n kɩt tɩ ned pa paam koe-noogã n kelge: 1) Pag sẽn vɩ tẽng tũudum a ye sẽn tar pãng wʋsg pʋgẽ, tɩ kɩt tɩ d pa tõe n moon koɛɛgã beenẽ ye. 2) Pag ne a sɩd sẽn vɩ tẽng pʋgẽ, tɩ politikã yɛl sẽn yaa to-to wã kɩt tɩ d pa tõe n moon koɛɛgã be ye. La 3) rao sẽn vɩ zĩig sẽn yaa kɩreng wʋsgo, hal tɩ yɩl n paam n ta be n moon koɛɛgã yaa toog wʋsgo.

d FOTÃ BILGRI: Pʋg-sad sẽn bas a Zeova tũub sẽn tẽeg bũmb nins a sẽn da zãms “Babilon-kãsengã” sãoong wɛɛngẽ wã yelle. A yãka yam n na n lebg n wa a Zeova nengẽ, n tɩ bʋʋg a roagdbã sẽn yaa a Zeova Kaset rãmbã. A buud sã n maane, d na n dɩka d Ba sẽn be saasẽ wã togs-n-taar n yɩ nimbãan-zoɛt la sõmblem soaba, n maan sũ-noog yel-wẽn-maand sẽn tek yam n kos sugrã yĩnga.