Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

PREDIKOARBETET VÄRLDEN ÖVER

Oceanien

Oceanien
  • LÄNDER/OMRÅDEN 29

  • FOLKMÄNGD 39 508 267

  • FÖRKUNNARE 96 088

  • BIBELSTUDIER 63 333

”Äntligen förstår jag!”

Freda är döv och studerar med en syster i Papua Nya Guinea. Hon blev överlycklig när hon fick reda på att hon och systern skulle få vara med i landets första teckenspråksförsamling. Den bildades den 1 mars 2013. Freda insåg att hennes förståelse ökade drastiskt när hon lade ifrån sig det tryckta materialet och koncentrerade sig på det som hände på podiet och det som tecknades. Det fick henne också att bli mindre osäker, och till sin egen förvåning vågade hon svara flera gånger vid mötena. I april 2013 kunde hon bli förkunnare, och hon får ofta med sig andra döva till mötena. Ibland blir hon rörd till tårar när hon är på Rikets sal. Om någon undrar varför, svarar hon: ”Äntligen förstår jag sanningen!”

Hon klev in i fel bil

Barbara från Australien var på väg till möte för tjänst när hon kom på att hon kanske hade glömt sina anteckningar. Hon körde in till trottoarkanten för att kolla. Plötsligt öppnade en kvinna dörren och hoppade in i bilen.

”Ursäkta, men jag tror du har hamnat fel”, sa Barbara.

”Oj, förlåt mig, jag trodde att det var du som skulle hämta upp mig”, svarade kvinnan. När kvinnan fick syn på Vakttornet och Vakna! sa hon: ”Jag brukade få de här för många år sedan av några kvinnor som kom till mig och pratade om Bibeln.” Barbara gav henne gärna tidskrifterna och satte senare i gång ett bibelstudium med henne.

Breven från Gud

Nya Zeeland: Violet skriver till många äldre och vittnar.

Violet är en 82-årig syster som bor i Christchurch i Nya Zeeland. Hon har svårt att ta sig ut i tjänsten, och därför brukar hon skicka brev och biblisk litteratur till äldreboenden och vårdhem i området där hon bor. Sköterskorna som lämnar ut breven berättar att de äldre verkligen ser fram emot det de själva kallar ”breven från Gud”. Ibland byter de brev och litteratur med varandra så att de får mer att läsa. Några läser högt för dem som ser dåligt. Sköterskorna berättar också att de som läser breven är lugnare, gladare och mer nöjda än de som inte gör det. Violet säger: ”Jag känner att Jehova fortfarande använder mig för att hjälpa andra. Jag är så glad att jag har fått den här möjligheten att dela med mig av sanningen.”

Hon läste om rosor

”Jag har redan läst den!” Det här oväntade svaret fick Bernie på ön Saipan en lördag när hon erbjöd Vakttornet till en ung college-student, Bernadette. Vår syster blev mycket förvånad när Bernadette svarade att hon redan hade läst det numret. Bernie letade fram en annan tidskrift i väskan. ”Jag har läst den också”, sa Bernadette. Bernie undrade: ”Hur fick du tag på dem? Är du ett Jehovas vittne som är här på semester?” Nej, det var hon inte, utan hon hade läst tidskrifterna på nätet. Hon hade sökt information om rosor på internet, och då hade hon fått en träff på en artikel i Vakna! som hette ”Ljuvliga rosor från Afrika”. Hon hade läst den på jw.org och tyckt så mycket om den att hon hade sökt vidare på hemsidan. Först hade hon läst om växter och djur, men snart upptäckte hon spännande artiklar om bibliska frågor. Bernie förstod att Bernadette hade ett andligt intresse, så hon erbjöd ett bibelstudium och gav henne Vad lär Bibeln? Vid tredje besöket gick de igenom första kapitlet i boken. Omkring ett år senare, i november 2012, blev Bernadette döpt. Hon gjorde så snabba framsteg att hennes vänner säger att hon ”sprang” in i sanningen. Hemsidan gjorde verkligen att hon fick en rivstart.