Kevin, den lille pojken i filmserien Bli Jehovas vän på jw.org, är nu känd över hela världen. Den första filmen med den här charmige killen har redan översatts till mer än 130 språk, och hundratals brev har kommit in som tack för den här filmserien.

Det här brevet kom från en 11-årig flicka och hennes 8-åriga syster: ”Vi skulle vilja ge ett bidrag till det världsvida predikoarbetet. Vi fick ihop de här pengarna genom att föda upp och sälja två kalvar. De hette Big Red och Earl. Vi ville ge de här pengarna till er eftersom vi tänkte att ni kunde använda dem till att  göra fler Bli Jehovas vän-filmer. Vi tänkte att det skulle vara kul om Kevin fick en lillasyster och fick uppleva hur det var att inte få lika mycket uppmärksamhet längre. Kevin-filmen är vår favoritfilm!”

Många barn har lärt sig hela filmen utantill, även sången och till och med de inledande kommentarerna. En syster skrev att det finns 40 barn i hennes församling på 100 förkunnare och att de flesta av dem är under 10 år. Hon satt på tredje raden när ett möte avslutades med att man sjöng sång 120. Hon fick tårar i ögonen när hon hörde alla barnen sjunga ”sin egen sång” så entusiastiskt.

En mormor berättar att hennes barnbarn sa så här efter att ha sett filmen två gånger: ”Jag måste städa mitt rum så att ingen ramlar på mina leksaker och slår sig.” Hon var så inriktad på sin uppgift att hon inte ville komma och äta förrän hon städat klart.

I en by i Sydafrika kom massor av barn varje dag till ett hus där det bodde vittnen. En del trodde att det var för att familjen sålde godis. Men barnen hade hört av andra barn att man kunde få se en tecknad film där på sitt eget språk – xhosa. Det var Lyssna till Gud och bli välsignad. Vid ett tillfälle var elva barn med, och alla hade lärt sig sångtexten utantill.

Två quichua-talande pojkar i Ecuador som inte är Jehovas vittnen, 8-årige Isaac och hans 5-årige bror Saul, brukade spara sina fickpengar för att köpa  leksakspistoler, svärd och actionfigurer. En dag bad deras mamma att de skulle städa upp på sina rum och lägga alla sina leksaker i en låda under sängen. Längre fram fick pojkarna dvd-filmen Bli Jehovas vän i present, och de såg den tillsammans. En vecka senare, när deras mamma städade huset, såg hon att lådan under sängen var tom, bortsett från en leksaksbil. Hon frågade pojkarna vart alla leksaker hade tagit vägen. De svarade: ”Jehova tycker inte om sådana leksaker, så vi slängde dem.” När grannbarnen leker med våldsamma leksaker brukar Isaac säga till dem: ”Lek inte med sådant. Jehova tycker inte om det!”