I den näst största staden i Georgien, Kutaisi, hade vännerna under 13 år sina sammankomster i en förfallen champagnefabrik. Man fick spänna upp presenningar över sittplatserna för att åhörarna inte skulle bli blöta när det regnade. Nu har bröderna en bättre lösning. Man har byggt en Rikets sal utan väggar som enkelt kan utvidgas och användas till sammankomster. Under bygget höll 50 frivilliga arbetare på att lasta av betongblock från en lastbil, och några poliser kom förbi och undrade vad som pågick. De blev imponerade av hur glada vännerna var och hur flitigt de arbetade.  Poliserna berömde dem och hjälpte till med att lasta av resten av betongblocken. De sa att bröderna kunde höra av sig om det var någon som ställde till problem för dem. Och poliserna lovade att komma på den första sammankomsten som skulle hållas i den nya byggnaden.

Malachi är äldste och bor i Burundi. Han är bonde, men han försörjer sig också som cykelbud. När Malachis församling skulle bygga ny Rikets sal ville han gärna hjälpa till, och han bestämde sig för att vara där varje dag. Men bygget skulle pågå i två månader. Hur skulle han få ihop matpengar till familjen under tiden? Han sålde sin cykel och gav en del av pengarna till sin fru, och resten gav han som bidrag till bygget. Hans villighet att hjälpa till gjorde att han lärde sig mycket om byggnadsarbete. Efter att Rikets salen var klar, kunde Malachi få jobb på en byggarbetsplats tack vare sina nya färdigheter. Dessutom har han kunnat köpa sig en ny cykel.

Att bygga Rikets salar på otillgängliga platser i Malawi har sina utmaningar. Under det senaste tjänsteåret byggdes en Rikets sal i ett område där det saknas ordentliga vägar. Bröderna från avdelningskontoret använde fyrhjulsdrivna fordon när de levererade material till byggplatsen. De lokala bröderna berättar att invånarna i byn var mycket intresserade av projektet. Många som inte var vittnen erbjöd sig att hjälpa till och jobbade sena kvällar med att lasta av sand, cementsäckar, byggnadssten och takplåt. Ibland var det faktiskt fler  icke-vittnen än vittnen på bygget. När de såg hur hårt Jehovas vittnen jobbar för att bygga fina möteslokaler på otillgängliga platser blev de imponerade och ville gärna ställa upp och hjälpa till.

Ett specialpionjärpar från Elfenbenskusten studerar Bibeln med ett par som har tio barn. De talar det lokala språket bete. I maj 2013 skulle den första sammankomsten hållas på bete i Daloa, och hela familjen ville åka dit. Men resan fram och tillbaka skulle kosta 800 CFA-franc per person, alltså 11 kronor. Och det var mer än den här stora familjen hade råd med. Men pappan ville att de skulle få åka på sammankomst och fick en idé. Han gav sin äldsta dotter 300 CFA-franc (4 kronor) och föreslog att hon skulle göra kola och sälja. Hon lyckades få ihop tillräckligt till sin biljett. Då gav pappan de andra barnen samma summa så att de också kunde sälja kola och få ihop till resan. Hela familjen slog följe med några andra vänner och var med på sammankomsten. De tyckte det var underbart att få lyssna till programmet på sitt eget språk.