Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

Cob Koj Tus Menyuam Teev Tiam Yehauvas—Ntu 2

Cob Koj Tus Menyuam Teev Tiam Yehauvas—Ntu 2

“Yexus muaj tswvyim zuj zus thiab nws lub cev hlob zoo thiab nws txaus Vajtswv lub siab thiab neeg lub siab zuj zus.”​—LUKA 2:52.

ZAJ NKAUJ: 41, 11

1, 2. (1) Thaum tej metub menyuam nto hluas lawd, lawv niam lawv txiv txhawj li cas xwb? (2) Thaum cov hluas muaj 13 txog 19 xyoos, yog lub caij zoo rau lawv xyaum ua dabtsi?

COV niam txiv zoo siab tshaj plaws thaum lawv cov menyuam ua kevcai raus dej. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Ib tug muam hu ua Berenice [npe·le·ni] nkawd muaj 4 tug menyuam uas tau ua kevcai raus dej, ua ntej lawv muaj 14 xyoos. Nws hais tias: “Wb zoo siab heev uas wb cov menyuam xav teev tiam Yehauvas. Tiamsis wb kuj paub tias thaum lawv nto hluas lawv yuav ntsib ntau yam kev sim siab.” Yog koj cov menyuam nto hluas lawm, tej zaum koj kuj txhawj ib yam li ntawd thiab.

2 Muaj ib tug tau tshawb fawb txog tej metub menyuam hais tias lub sijhawm uas menyuam tabtom nto hluas, leej niam leej txiv thiab tus hluas ntawd nyuaj siab ib yam nkaus. Cov niam txiv yuav tsum txhob xav yuam kev tias cov hluas tsis paub qab hau thiab tsis tsim txiaj. Nws hais tias cov tub ntxhais hluas yeej txawj xav, txawj tu siab. Lub sijhawm ntawd lawv ntshaw npoj ntshaw luag heev. Yog lub caij zoo rau lawv hajyam nrog Yehauvas sib raug zoo, ib yam li Yexus tau ua thaum nws tseem hluas. (Nyeem Luka 2:52.) Thaum lawv tseem hluas zoo rau lawv xyaum qhia Vajlugkub es muaj lub siab kub lug ua Vajtswv tes haujlwm. Lawv yeej paub txiav txim seb lawv puas yuav muab lawv tus kheej cob rau Yehauvas thiab ua kevcai raus dej. Cov niam txiv yuav tau xyaum Yexus es hlub cov hluas, txo hwjchim qhia lawv, thiab ua neeg thoob tsib thiaj rub tau lawv lub siab los teev tiam Yehauvas. *—Saib cov lus hauv qab taw qhia.

HLUB COV HLUAS

3. Ua cas cov tubtxib ho paub tias Yexus yog lawv tus phoojywg?

3 Yexus suav tias nws cov tubtxib yog nws cov phoojywg kwvluag, tsis yog nws cov tub qhe xwb. (Nyeem Yauhas 15:15.) Tiam Yexus nyob tus lospav yeej tsis lam qhia siab rau nws cov tub qhe li. Tiamsis Yexus tsis coj li ntawd. Nws nrog nws cov tubtxib ua ke thiab qhia lawv tias nws hlub tshua lawv. Nws kuj qhia siab rau lawv thiab ua tib zoo mloog seb lawv xav li cas. (Malakau 6:30-32) Twb yog vim li ntawd, lawv thiaj sib raug zoo ua luaj. Tej no pab kom lawv npaj siab ua tes haujlwm uas Yexus xav kom lawv ua yav tom hauv ntej.

4. Cov niam txiv yuav nrog lawv cov menyuam ntaus phoojywg li cas? (Saib daim duab ntawm sab 13.)

4 Nej cov ua niam ua txiv muaj peevxwm nrog tau nej cov menyuam ntaus phoojywg. Tej phoojywg kwvluag lauj sijhawm los nyob ua ke. Lawv tsom tej kev lomzem uas ob leeg nyiam tibsi. Nej cov niam txiv yuav tau thov Yehauvas seb nej yuav ua li cas nej thiaj nrog tau nej cov menyuam sib raug zoo. Txhob txwm txo haujlwm los nrog nej cov menyuam ua ke. Xav seb nej cov menyuam nyiam mloog tej nkauj twg? Lawv nyiam saib tej yeeb yaj kiab twg? Lawv puas nyiam ncaws pob? Nrog lawv koom ua tej kev lomzem ntawd thiab. Ib tug hu ua IIaria [i·la·di·ya] uas nyob tebchaws Ithali hais tias: “Kuv niam thiab kuv txiv txhob txwm mloog tej nkauj uas kuv nyiam mloog. Kuv thiaj ncawg kuv txiv heev, kuv tsis txaj muag qhia kuv tej teeb meem rau kuv txiv paub.” Yog nej cov niam txiv nrog nej tej menyuam sib raug zoo, ces nej yuav pab tau lawv nrog Yehauvas sib raug zoo thiab. Txhob xav tias yog nej nrog lawv ua si txij tog txij peg, tsam lawv saib tsis taus nej ua niam ua txiv lawm. (Ntawv Nkauj 25:14) Nej cov menyuam yuav pom tias nej hlub thiab saib taus lawv, ces lawv yuav tsis txaj muag los cuag nej.

5. Yexus cov thwjtim yuav tsum ua dabtsi lawv thiaj muaj kev zoo siab?

5 Yexus paub tias yog nws cov thwjtim mob siab teev tiam Yehauvas thiab rau siab mus tshaj tawm txoj xov zoo ces lawv yuav muaj kev zoo siab. Nws thiaj txhawb kom lawv rau siab ntso mus tshaj tawm txoj xov zoo. Nws cog lus tias nws yuav pab lawv ua tes haujlwm ntawd.—Mathai 28:19, 20.

6, 7. Vim li cas zoo rau koj cob koj cov menyuam ua Vajtswv tes haujlwm tsis tu ncua?

6 Koj yeej xav kom koj cov menyuam txav ze Yehauvas, puas yog? Yehauvas kuj xav kom koj cob koj cov menyuam li ntawd thiab. Nws twb pub koj ua niam ua txiv muaj cai los saib xyuas lawv. (Efexau 6:4) Yog li ntawd, koj yuav tsum npaj kom muaj kev cob qhia tsis tu ncua. Muab xav li no: Koj twb npaj kom koj cov menyuam mus kawm ntawv txhua txhua hnub, vim lawv yuav tsum mus kawm ntawv lawv thiaj kawm tau ntau yam tshiab. Ib yam li ntawd, koj puas npaj kom lawv mus kev sib txoos, mus cov rooj sib txoos, lossis pe hawm Vajtswv ua ib tse neeg tsis tu ncua? Yog lawv kawm li ntawd, qhov tseeb yuav cawm tau lawv txojsia. Rau siab qhia kom lawv xav kawm ntxiv txog Yehauvas. Pab lawv pom tias Yehauvas yog tus uas yuav qhia kom lawv muaj tswvyim tiag. (Paj Lug 24:14) Tsis tas li ntawd xwb, cob kom lawv mus tshaj tawm txoj xov zoo tsis tu ncua. Xyaum Yexus tus qauv es pab kom lawv muaj lub siab xav qhia Vajtswv Txojlus rau lwm tus.

7 Yog koj cov menyuam kawm Vajtswv Txojlus txhua lub lim tiam, mus kev sib txoos, thiab mus qhia Vajlugkub tsis tu ncua yuav pab tau lawv li cas? Ib tug hu ua Erin [e·lee] nyob Afika Qab Teb hais tias: “Thaum peb tseem me, peb yws tas zog tsis xav kawm Vajlugkub, mus kev sib txoos, thiab mus qhia Vajlugkub. Muaj tej zaud peb txhob txwm txhoj puab kom tsis tau zoo pe hawm Vajtswv ua ke. Tiamsis kuv niam kuv txiv tsis cia peb ua ywj siab.” Nws nco nws niam nws txiv txiaj ntsig uas nkawd tau pab nws pom tias kev pe hawm tseem ceeb npaum li cas. Nimno yog nws tu ncua kev sib txoos lossis kev qhia Vajlugkub, nws kub siab lug xav rov qab mus koom txoos thiab mus tshaj tawm.

TXO HWJCHIM

8. (1) Yexus qhia tias nws txo hwjchim li cas? (2) Yexus tus cwj pwm pab tau nws cov thwjtim li cas?

8 Yexus zoo tiav log tiamsis nws txo hwjchim qhia nws cov thwjtim tias nws vam khom Yehauvas txojkev pab. (Nyeem Yauhas 5:19.) Qhov uas Yexus ua li ntawd, puas ua rau nws cov thwjtim saib tsis taus nws? Tsis ua. Thaum lawv pom tias nws vam khom Yehauvas, lawv yimhuab tso siab rau nws xwb. Tom qab no, lawv thiaj xyaum txo hwjchim ib yam li Yexus.—Tubtxib Tes Haujlwm 3:12, 13, 16.

9. Yog tej niam txiv lees txim thiab thov txim ntawm lwm tus, yuav pab tau cov hluas li cas?

9 Yexus zoo tiav log tiamsis nws twb txo hwjchim. Peb yog neeg txhaum xwb, tsim nyog peb yimhuab txo hwjchim. Peb yuav tsum pom tias muaj ntau yam uas peb tu ncua, thiab lees txim thaum peb ua yuam kev. (1 Yauhas 1:8) Yog cov niam txiv txo hwjchim li ntawd ces cov hluas yuav txawj lees lawv qhov txhaum thiab saib taus lawv dua. Muab xav li no: Yog koj tus lospav ua yuam kev los nws pheej tsis txo hwjchim lees txim, koj yeej tsis xav hwm nws, puas yog? Yog li ntawd, zoo dua uas peb txo hwjchim. Ib tug muam hu ua Rosemary [lau·ma·lis] muaj 3 tug menyuam. Nkawd ob niam txiv yeej tsis txaj muag lees txim. Cov menyuam thiaj tsis txaj muag mus cuag nkawd thaum lawv muaj teeb meem. Rosemary hais tias: “Wb cob cov menyuam kom txawj nrhiav kev pab los daws lawv tej teeb meem. Wb txhawb kom lawv mus tshawb nrhiav hauv tej ntaub ntawv Vajlugkub, thiab peb kuj thov Vajtswv ua ke.”

10. Thaum Yexus txib nws cov thwjtim, nws txo hwjchim li cas?

10 Yexus muaj cai txib nws cov thwjtim, tiamsis vim nws txo hwjchim nws qhia kom lawv to taub lub ntsiab uas nws txib lawv. Xav txog lub sijhawm uas nws qhia kom lawv xub nrhiav lub Nceeg Vaj thiab Vajtswv txojkev ncaj ncees. Nws piav tias yog lawv ua li ntawd ces Vajtswv yuav muab tej uas lawv cheem tsum huvsi ‘tsav ntxiv rau lawv.’ Thaum Yexus hais kom lawv txhob txiav txim rau lwm tus, nws piav ntxiv li no: “Rau qhov nej txiav txim rau luag li cas nej yuav raug txiav txim li ntawd. Nej muab lub thoob twg luj rau luag, yuav muab lub thoob ntawd luj rov rau nej ib yam nkaus.”—Mathai 6:31–7:2.

11. Yog koj piav lub ntsiab rau cov hluas yuav pab tau lawv li cas?

11 Thaum nej cov niam txiv xav kom cov hluas ua ib yam dabtsi, ua tib zoo hais lawv. Nrhiav lub sijhawm zoo los piav lub ntsiab rau lawv. Yog lawv nkag siab lub ntsiab ces lawv yuav zoo siab mloog koj hais. Barry [npa·li] uas muaj 4 tug menyuam tau hais tias: “Yog yus piav lub ntsiab rau cov hluas, lawv yuav tso siab rau yus dua.” Cov hluas yuav pom tias tsis yog koj lam tau lam tswj lawv, tiamsis qhov uas koj txib lawv yeej tsim nyog thiab muaj qab hau. Tsis tas li ntawd xwb, nco ntsoov tias cov hluas tsis yog menyuam yaus lawm. Lawv tabtom xyaum txiav txim rau lawv tus kheej. (Loos 12:1) Barry hais tias: “Cov hluas yuav tsum xyaum kom lawv txawj txiav txim ua qhov yog, tsis yog txiav txim raws li lawv lub siab nyiam xwb.” (Ntawv Nkauj 119:34) Yog li ntawd, cov niam txiv yuav tsum txo hwjchim thiab piav lub ntsiab rau cov hluas, lawv thiaj txawj txiav txim rau lawv tus kheej. Cov hluas yuav pom tias cov niam txiv saib taus lawv thiab suav tias lawv twb paub tab zuj zus lawm.

UA NEEG THOOB TSIB

12. Yexus thoob tsib heev nws thiaj pab tau Petus li cas?

12 Yexus thoob tsib nws thiaj paub txog tej uas nws cov thwjtim cheem tsum. Thaum ze lub sijhawm uas luag yuav muab Yexus tua, Petus txwv Yexus thiab thov kom txhob muaj dabtsi los raug nws. Yexus paub tias Petus xav yuam kev, nws thiaj ntuas Petus. Tom qab ntawd nws piav tias cov uas tsis kam ua raws li Yehauvas lub siab nyiam yuav raug xwm txheej. Yexus hais tias Yehauvas yuav pub nqe zog rau cov uas tsis xam pom lawv tus kheej xwb. (Mathai 16:21-27) Petus thiaj nkag siab lub ntsiab ntawm Yexus cov lus.—1 Petus 2:20, 21.

13, 14. (1) Yuav ua li cas koj thiaj paub tias koj tus menyuam xav tau kev txhawb zog? (2) Koj yuav tsum ua li cas koj thiaj paub koj tus menyuam lub siab?

13 Thov Yehauvas pab koj ua tau neeg thoob tsib koj thiaj paub tej uas cov hluas cheem tsum. (Ntawv Nkauj 32:8) Tej zaum koj pom tias koj tus menyuam tsis kaj siab li yav tas los, lossis nws pheej yws txog lwm tus. Tej zaum nws zais siab, tsis qhia siab rau koj li qub. Txawm li cas los, txhob maj xav tias nws twb ua txhaum loj lawm. * (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Tiamsis txhob ua txuj coj li nws tsis muaj teeb meem dabtsi. Thaum koj pom nws coj txawv li ntawd, tej zaum nws xav kom koj txhawb nws txojkev ntseeg.

Pab kom cov hluas nrhiav cov phoojywg zoo hauv lub koom txoos (Saib nqe 14)

14 Yog koj xav paub seb tus hluas ntawd xav li cas, ua tib zoo nug seb nws puas noj qab nyob zoo. Yog koj tsis ua siab ntev nrog koj tus menyuam tham, nws yuav tsis qhia siab rau koj. Ib yam li koj ntaus dej hauv lub qhov tob tob los, yog koj maj rub dhau lawm ces koj yuav ntaus tau dej tsawg tsawg xwb. (Nyeem Paj Lug 20:5.) Ilaria nco ntsoov thaum nws tseem hluas, nws xav nrog cov hluas tom tsev kawm ntawv ua ke, tiamsis nws paub tias ua li ntawd tsis zoo. Nws niam nws txiv pom tias nws nyuaj siab, nkawd thiaj nrog nws tham. Ilaria hais tias: “Muaj ib hmos nkawd hais tias zoo li kuv nyuaj nyuaj siab, nkawd thiaj nug seb puas yog ua li cas rau kuv lawm. Kuv txawm tsa suab hlo quaj tamsid. Kuv qhia nkawd tias kuv nyuaj siab heev thiab thov kom nkawd pab kuv. Nkawd thiaj puag kuv thiab qhia kuv tias nkawd yeej paub txog kuv txojkev nyuaj siab. Nkawd tias nkawd mam li pab kuv.” Ilaria niam thiab txiv thiaj pab nws nrhiav phoojywg zoo hauv lub koom txoos.

15. Yexus ua neeg thoob tsib li cas thiab?

15 Yexus yog ib tug neeg thoob tsib, nws thiaj pom tias nws cov thwjtim muaj lub siab zoo. Xav txog lub sijhawm uas Nathana-ee hnov tias Yexus tuaj Naxale tuaj. Nathana-ee hais tias: “Yuav muaj ib yam dabtsi zoo tshwm hauv Naxale los tau lov?” (Yauhas 1:46) Yog koj nrog lawv nyob qhov ntawd, koj puas xav tias Nathana-ee tsis muaj kev ntseeg los yog ib tug neeg xaiv ntsej muag? Yexus puas xav li ntawd? Nws tsis xav li ntawd. Yexus thoob tsib heev, nws thiaj paub tias Nathana-ee yog ib tug neeg siab dawb siab zoo. Yexus qhuas tias: “Saib maj, nws yog ib tug Yixayee tiag, nws tsis muaj kev dag ntxias kiag li.” (Yauhas 1:47) Yexus paub neeg lub siab, thiab nws tsom qhov zoo hauv tibneeg.

16. Koj yuav txhawb tau tus hluas li cas?

16 Yexus pom qhov zoo ntawm nws cov tubtxib thiab nws muab haujlwm rau lawv ua. Ib xyoos ntau tom qab nws ntsib Nathana-ee, Yexus muab nws tsa ua ib tug tubtxib. Nathana-ee kub siab lug tuav tes haujlwm ntawd. (Nathana-ee muaj dua ib lub npe hu ua Npathaulaumai.) (Luka 6:13, 14; Tubtxib Tes Haujlwm 1:13, 14) Cov niam txiv xyaum tau Yexus tus qauv thiab. Txawm peb tsis paub tibneeg lub siab li Yexus los, peb ua tau neeg thoob tsib. Yehauvas yuav pab peb pom tej yam zoo uas cov hluas ua tau. Txawm tias koj tus menyuam ua rau koj tu siab los, txhob lam muab nws tis npe hu ua “niag laib” lossis “neeg loj leeb.” Txawm koj tsis hais ntawm lub ncauj los txhob xav li ntawd hauv lub siab thiab. Qhia rau nws tias koj pom nws lub siab zoo, thiab koj paub tias nws yeej xav ua qhov zoo xwb. Thaum nws hloov zuj zus muab mentsis haujlwm rau nws ua, nws thiaj pom tias koj tso siab rau nws tiag. Txhob ua rau nws xav tias nws zoo tsis txaus. Cia li txhawb thiab qhuas nws tes haujlwm, kom nws pom tias nws yeej ua rau koj thiab Yehauvas zoo siab. Txhawb kom nws pom tias nws tes haujlwm yuav qhuas tau Yehauvas.

COB QHIA COV HLUAS KOJ THIAJ XYIV FAB

17, 18. Yog txhawb kom cov hluas teev tiam Yehauvas, thaum kawg yuav zoo li cas?

17 Tej zaum koj txhawj koj cov menyuam ib yam li Povlauj txhawj cov Khixatia. Nws yog tus qhia Vajlugkub rau lawv, yog li ntawd nws hlub lawv ib yam li lawv yog nws cov menyuam. Nws yeej tsis xav hnov tias lawv ib tug twg tso Yehauvas tseg. (1 Khaulee 4:15; 2 Khaulee 2:4) Ib tug kwvtij hu ua Victor [viv·tawm] uas muaj 3 tug menyuam hais li no: “Lub caij uas kuv cov menyuam nto hluas yeej tsis yoojyim kiag li. Txawm li ntawd los, peb tseem muaj kev zoo siab kawg li thiab. Yehauvas pab tau wb ob niam txiv nrog wb cov menyuam sib raug zoo.”

18 Cov niam txiv, nej mob siab cob qhia nej cov menyuam rau qhov nej hlub lawv kawg nkaus li. Peem tiag, txhob tso tseg. Thaum nej cov menyuam txiav txim siab teev tiam Vajtswv thiab “xyaum raws li txojkev tseeb,” nej yuav xyiv fab tshaj plaws li.—3 Yauhas 4.

^ nqe 1 Zaj no qhia txog cov hluas uas muaj 13 txog 19 xyoos.

^ nqe 2 Tej neeg txawj ntse tshawb pom tias hauv tej lub tebchaws, cov hluas tsis nyuaj siab li nqe no tau hais. Vim li cas? Vim cov menyuam nrog cov laus ua ke ntau xwb. Thaum nto hluas xwb cov laus twb muab haujlwm cob rau lawv ua ib yam li tus neeg laus lawm. Tiamsis hauv ntau lub tebchaws, cov hluas tsis nrog cov laus ua ke lawv poo npoj ntau xwb.—Saib phau ntawv Awake! Askiv, lub 10 Hli 2011, sab 16-20.

^ nqe 13 Zoo rau cov niam txiv nyeem phau ntawv Askiv Questions Young People Ask​—Answers That Work, Volume 1, sab 317, thiab Volume 2, sab 136-141.