Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

”Mkora Mura, Mkofarkor Er Sya Kam Ḇe Manfamyan Ayesi”

”Mkora Mura, Mkofarkor Er Sya Kam Ḇe Manfamyan Ayesi”

”Mkora mura, mkofarkor er sya kam ḇe manfamyan Ayesi ma mkoḇuk masi sren faro si . . . , ma mkofarkor si fa sifrur roi ḇeḇor kam raris yaḇeasas kwar faro mko.”​—MAT. 28:19, 20.

DOYA: 141, 97

1, 2. Imnis wos Yesus ḇyena ro Matius 24:14, fakfuken rosai na kofuken ya?

YESUS ḇyardai snar ro ras-ras ḇepupes, ankankinem ḇeḇye Karajan nari neḇeḇaryas faro snonkaku syakam. (Mat. 24:14) Saksi-Saksi Yahwe koine, smamḇir ko ro supswan ḇesiper snaro fararur ḇaḇeḇaryas koḇena. Ono sisya simarisen srower ananun koḇaryasna, ḇese sya aroḇa. Ḇeḇeso sya simewer srower ankankinem koḇaryasna, ḇape sesyowi fararur koḇena. Kokofen koiso ḇefrur fararur Yesus ḇyardai kwar ya. Na kona hak fa kokofen rarirya ke? Rariso kokyar kaku snar ḇaḇeḇaryas koḇenaine iso fararur Yesus ḇyardai kwar ya?

2 Ḇar agama ḇebor sya sikofen siso ḇeḇaryas Yesus ankankinem ḇyena. Ḇape ḇaḇeḇaryas sena namnai monda ro sḇuk fafaya ro rum ari, ro televisi, ḇaido ro internet, ḇaido sfawar monda faro snonkaku ḇese sya rosai sfawi kuker Yesus i. Ḇese sya sḇaḇir snar sifnoḇek snonkaku ḇefandun farfnoḇek sya ḇaido sifrur fararur ḇeḇye raris sḇe dokter, perawat, ḇaido guru ine iso nyan fa sḇuki ḇaryas. Ḇape fararur-fararur nane iso ḇaḇeḇaryas Yesus ikofen na ke?

3. Ḇeknam ro Matius 28:19, 20 roi rifyak risai fandun fa manfamyan Yesus ḇyesi sifrurna?

3 Na Yesus imarisen manfamyan ḇyesi siwaf snonkaku sya srama ḇesi ke? Aroḇa! Rofyor ḇyeḇeḇawes kwar ramnai, Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇebor ḇyesi, ”Mkora mura, mkofarkor er sya kam ḇe manfamyan Ayesi ma mkoḇuk masi sren faro si . . . , ma mkofarkor si fa sifrur roi ḇeḇor kam raris yaḇeasas kwar faro mko.” (Mat. 28:19, 20) Inja koḇemanfamyan Yesus ḇyesi, fandun fa kofrur roi rifyak. Fandun fa kofarkor si fa sḇe manfamyan, koḇebaptis si, ma koḇuk farkarkor ḇesi. Ḇape ḇepon kaku ya iso, kora mura ḇe snonkaku sya. Sarjana ḇefawi Refo oso ikofen, ”Wos ’mkora mura’ iso fararur ro snonkaku ḇekyar sya, inema simbranuk ro nyan ke ḇaido soren ya.”​—Mat. 10:7; Luk. 10:3.

4. Rosai fandun fa ”mandaswan snonkaku” sya sifrur na?

4 Rosai Yesus marisen ḇyedi faro manfamyan ḇyesi? Imarisen fa sḇaryas ro mankunsi oser-oser ke, ḇaido imarisen sfarkin si ro raryur oser ke? Snaro pok fa snonkaku oser nari ḇyaryas ḇe ”er syakam” ḇa, inja manfamyan ḇyesi fandun fa sfarkin si ro raryur oser. Ine iso Yesus ikofen kaku rofyor dor manfamyan ḇyesi fa sḇe ”mandaswan snonkaku”. (Wasya Matius 4:​18-​22.) Yesus kyurfasna ḇa snar mandaswan oser na ḇyuk sarfer ma ara, fa iwaf monda in sya san ara ḇyedi. Imbape Yesus kyurfasna ḇe mandaswan ḇeḇuko pam ya. Sisewar in kuker nyan ine nefandun fararur marḇak, farkankin, ma snonkaku ḇebor sifararur kayam.​—Luk. 5:​1-​11.

5. Fakfuken rifyak rosai fandun fa neḇekarem ya, ma rosai ḇefnai ya?

5 Infa komamḇir manseiso ḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ro baboine, fandun fa kofawi kankarem ro fakfuken rifyak nane:

  • Ankankinem rosai Yesus manfamyan ḇyesi sḇaryas na?

  • Rosai ḇedif kaku si?

  • Nyan rosai sḇuki ḇaryas ya?

  • Isof ro diso fararur sena ma isof ro fafisu risai?

Kankarem ro fakfuken-fakfuken nane nari nafnoḇek ko fa komamḇir kaku manseiso ḇefrur fararur ḇeyun fasaspar ine sya ma nari nesamḇraḇser kakyar koḇena fa koḇaryas pdef.​—1 Tim. 4:​16.

ROSAI ANKANKINEM YA?

6. Rosai ḇefnai fa wakyar kaku snar Saksi Yahwe sya monda ḇeḇaryas ankankinem ḇekaku ya?

6 Wasya Lukas 4:​43. Yesus ḇyaryas ’Ankankinem ḇeḇye ro Karajan’, ma imarisen insama manfamyan ḇyesi sifrur kako rarirya. Raryur snonkaku risai ḇeḇaryas ankankinem ine ḇe snonkaku syakam? Saksi-Saksi Yahwe sya monda. Snonkaku ḇembroḇ ko sya kako sifawina. Imnis raris misionaris oso ḇeḇarek ro sup ḇeba ḇeḇeso rosai ikofenna faro Saksi Yahwe oso. Misionaris ani ifuken kwar ḇe Saksi Yahwe sya rosai ankankinem sḇaryasna. Pendeta ani ikofen, ”Sifawi royoḇa inja sḇuk kankarem ḇemnis kam: ’Ankankinem ḇeḇye ro Karajan.’” Rosai pendeta ani ikofen na ḇarpur ya nfasna bos snar rariryaḇa ḇape koḇeoser ḇe snonkaku Kristen ḇekaku. (1 Kor. 1:​10) Karajan Allah iso ankankinem ḇefandun kaku ro syap Baryas Yahwe Karajan Ḇyedi. Syap ine naisya kwar ro wos ri 254 ma ro paik oser monda fanam ḇe 59.000.000 ḇeḇefrur, ḇewar fa syap ine naisya nefarpampam kwar ro supswan ḇesiper ine!

7. Rariso kofawi snar pendeta Susunan Kristen sḇaryas ankankinem ḇekaku ya ḇa?

7 Pendeta Susunan Kristen sḇaryas kuker Karajan Allah ḇa. Rofyor sawos kuker Karajan Allah, sikofen inema roi ḇero snemun snonkaku oso monda. (Luk. 17:21) Sifarkor snonkaku syaḇa snar Karajan Allah iso ḇaḇesasoser ḇekaku ro nanki ma Yesus iso ḇeraja ya. Imbape sikofen kuker Yesus i ro ras Natal ma Paskah monda. Sifasnaḇairḇa snar Karajan Allah iso nari ḇefrur mnis roi ḇesamswen snonkaku sya sismana ma na ipyosbur ḇaḇeḇarḇor ro supswan ine. (Why. 19:11-​21) Inja nasnaibos kaku, snar manfarkin Susunan Kristen sifawi roiyoḇa rosai nari Yesus ifrurna ḇe Raja ro Karajan Allah. Ma snaro sifawi pyum ḇa Yesus ankankinem ḇyedi, inja sifawi ḇa rosai ḇefnai fandun fa sḇaryas.

ROSAI NARI ḆEDIF KO FA KOḆARYAS?

8. Roi ḇesasar rosai ḇedif snonkaku sya fa sifrur fararur ḇaḇeḇaryas ya?

8 Yesus manfamyan ḇyesi sḇaryas ḇa fa sna pipi ḇaido sbawes aidoram ḇepduk kaku. Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyesi, ”Mkosma waworekna monda kwar, inja mkakḇuk waworek kako.” (Mat. 10:8) Inja fararur ḇaḇeḇaryas inema fararur ḇaḇesasewar pipi ḇa. (2 Kor. 2:​17) Yesus manfamyan ḇyesi sor ḇaḇyak faro ḇaḇeḇaryas sena ḇa. (Wasya Farfyar Ro Manwawansya 20:33-​35.) Yesus ikofenḇadir bos kwar ḇoi, gereja ḇebor sor derma fa sfaduru rum ari sena ma sḇukḇak pendeta sya ma ḇefararur sya. Bon ya, manfarkin ro Susunan Kristen sna nana nabor fafayaba.​—Why. 17:​4, 5.

9. Rariso Saksi Yahwe sya sfasna simyaren ro fararur ḇaḇeḇaryas snar roi ḇekaku ḇedif si?

9 Saksi Yahwe sya siryur derma ro Balai Karajan ḇaido ro kebaktian sena ke? Roḇa! Fararur sena sisaramperna kuker farsarser sḇukna kuker sne ḇemarisen. (2 Kor. 9:7) Taun aniwara, Saksi Yahwe sḇuk oras fanam ḇe milyar  risuru faro fararur ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ma sfarkin farkarkor Refo nasyadi ro yuta risiw ro paik oser monda. Sna ḇaḇyak ḇa ro fararur ḇaḇeḇaryas ya ḇape simarisen sḇuk pipi mankun sena fa sifrur fararur ine. Peneliti oser ikofen kuker fararur ro Saksi Yahwe sya, ”Ḇeknam kaku ro fararur sena iso sḇaryas ma sḇuk farkarkor.” Ikofen kako snar Saksi Yahwe sya sna pendeta ḇa fa sḇak si. Inja koḇaryas snar pipi ḇa ido, rosai ḇedif kaku ko? Kofrur fararur ine snaro koswar Yahwe I ma snonkaku ḇese sya. Rari ine namnis kuker ḇardadi ḇero Mazmur 110:3. (Wasya.)

NYAN RISAI KOḆUKI ḆARYAS YA?

Koḇaryas ro moḇ sairirya monda kosrow snonkaku sya (Mam paragraf 10)

10. Nyan risai Yesus ma manfamyan ḇyesi sḇukna ro ḇaḇeḇaryas ya?

10 Nyan risai Yesus ma manfamyan ḇyesi sḇukna ro ḇaḇeḇaryas ya? Sḇaryas ḇe moḇ sairirya monda fa sisrow snonkaku sya, raris ro nyan, pasar ma ro rum sena. (Mat. 10:11; Luk. 8:1; Kis. 5:​42; 20:20) Ḇaḇeḇaryas ro rum ḇe rum ine iso nyan ḇepyum fa kosrow snonkaku syakam.

11, 12. Rariso fararur ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ro Susunan Kristen naḇese buro Saksi Yahwe sya?

11 Gereja susunan Kristen sya sḇaryas ankankinem ḇeḇye imnis kuker nyan Yesus ḇyukna ke? Pendeta sya sna ḇaḇyak snar sḇuk fafaya ḇe kawasa ḇyesi. Manfarkin agama sine sisewar manfamyan ḇebabo ḇa, ḇape smamwarek monda kawasa ḇero gereja sya. Fafisu oso, siwan kawasa sesi fa sḇaryas. Imnis raris, ro taun 2000, Paus Yohanes Paulus II ikofen ḇe kawasa ḇero gereja sya fandun fa sḇaryas Injil ma siryaḇ imnis manwawan Paulus, ḇekofen, ”Aroroo faḇye maḇe aya, iḇye yaroe, rofyor yaḇaryas Ankankinem Ḇeḇyeya ḇaido!” Paus ya ikofen wer snar snonkaku ḇesma farkarkor monda ḇa ḇape kawasa ḇero gereja syakam fandun fa sifrur fararur ḇaḇeḇaryas ine. Ḇape, kawasa kermkun monda ḇeso anun ḇyena.

12 Rariso kuker Saksi Yahwe sya? Si monda ḇeḇaryas snar Yesus ḇyepoik kwar ḇe Raja ro taun 1914. Sisouser Yesus i ma smam fararur ḇaḇeḇaryas ine ḇe roi ḇefandun kaku ro kankenem sena. (Mrk. 13:10) Syap Pillars of Faith​—American Congregations and Their Partners (Pilar Iman Jemaat Amerika dan Mitra Mereka) ikofen snar faro Saksi Yahwe, fararur ḇaḇeḇaryas ine iso roi ḇefandun kaku. Ikofen kako snar rofyor sisrow kuker snonkaku ḇebiser, ḇesneso, ma ḇeduf sya, siḇensewar fa sifnoḇek si. Ḇape pok fa sḇefnder ḇa knam ro fararur sena iso sḇaryas kuker papupes dunya ine ma sifnoḇek snonkaku sya fa sna fasaspar. Saksi Yahwe sḇaryas pdef ankankinem ya ma siso farari nyan Yesus ma manfamyan ḇyesi sḇuki ḇaryas ya.

ISOF RODISO KOḆARYAS YA, MA ISOF RO FAFISU RISAI?

13. Isof ro diso fandun fa fararur ḇaḇeḇaryas ya sifrurna?

13 Yesus ikofen snar manfamyan ḇyesi na sḇaryas ma sḇuk farkarkor ankankinem ḇeḇye ine ”ro supswan ḇesiper”. Iwan kako si fa sfarkor snonkaku ro ”er sya kam” fa sḇemanfamyan ḇyesi. (Mat. 24:14; 28:19, 20) Ine kyurfasna snar ankankinem ḇeḇye ine fandun fa neḇeḇaryas ro supswan ḇesiper.

14, 15. Rosai ḇefasna snar Yesus ḇardadi ḇyedi kuker ḇaḇeḇaryas ḇe supswan ḇesiper ndarirya ḇeri ro Saksi Yahwe sya? (Mam sonin ḇerandak.)

14 Ḇardadi Yesus ḇyedi kuker ankankinem ḇeḇye nari neḇeḇaryas ro supswan ḇesiper, ndarirya ro Saksi Yahwe si monda. Rosai ḇefasna ya? Ro Amerika serikat pendeta susunan Kristen sya se 600.000, ḇape Saksi Yahwe sya sisyadi ro 1.200.000 ḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ro moḇ ya. Ro supswan ḇesiper imam Katolik sya se 400.000, ḇape Saksi Yahwe sya sisyadi ro yuta riwar ḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ro sup ḇeba ri 240. Inja kaku ya, Saksi Yahwe sḇaryas ankankinem ḇeḇye ro supswan ḇesiper, ḇeyun sanandik ma syowi ḇe Yahwe I!​—Mz. 34:1; 51:15.

15 Koḇe Saksi Yahwe, komarisen koḇaryas ankankinem ḇeḇye ḇe snonkaku ḇebor syadiwer rofyor papupes ya ryama ḇaim. Infa kofrur fararur ine, fandun fa koḇeterjemahkan ma kofrur yuta ma yuta syap ya, majalah, syap mkun, syapram fararyor kebaktian ma munara swarapepen, nasyadi ro wos ri 700. Koḇukna ḇe snonkaku sya kuker kor ḇaḇyak ro si ḇa. Taun aniwara monda, korwas syap-syap ḇeknam ro Refo milyar ri 4,5. Korwas kako Refo Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru ri yuta ri 200 ro wos nasyadi ri 130. Situs Web koḇedi nasyadi ro wos ri 750. Saksi Yahwe si monda ḇefrur fararur ḇeba kaku ḇeradine.

16. Rosai ḇefasna snar Saksi Yahwe sna Allah rur ḇesren ḇyedi?

16 Isof ro fafisu risai fararur ḇaḇeḇaryas ine na sifrur pdef na? Yesus ikofen snar ankankinem ḇeḇye nari ḇyeḇeḇaryas isof ro papupes ya ryama. Saksi Yahwe koine bisa fa koḇaryas kuker payamyum ro ras-ras ḇepupes ine snaro farfnoḇek ro rur ḇesren ya. (Kis. 1:8; 1 Ptr. 4:​14) Snonkaku ḇemyaren ro ḇaḇeari ḇeḇeso sikofen, ”Nkona rur ḇesren ya.” Ḇape na bisa fa sifrur fararur Saksi Yahwe sya sifrurna ro ras-ras papupes ine ke? Raryur agama ḇeḇeso sḇensewar fa sḇaryas imnis rosai kofrur ya, ḇape sisma roiyoḇa. Ḇese sya wer simarisen sḇaryas, ḇape kawanḇa ḇo simnai. Sino sisya sḇaryas ro rum ḇe rum, ḇape sawos kuker ankankinem ḇeḇye Karajan ḇa. Inja sifrur fararur imnis Yesus ifrur ro randak ya ḇa.

MANSEISO KAKU ḆEḆARYAS RO BABOINE SYA?

17, 18. (a) Rosai ḇefnai fa na kokyar Saksi Yahwe si monda ḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye Karajan ro baboine? (b) Rosai ḇefnoḇek ko fa kofrur pdef fararur ine ya?

17 Inja manseiso kaku ḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ro Karajan ro baboine sya? Saksi Yahwe sya monda! Rariso kofawina rai? Snaro koḇaryas ankankinem ḇekaku, iso ankankinem ḇeḇye Karajan. Kosewar snonkaku sya ro fararmyan koḇena, inja koḇuk nyan ḇekaku ya. Roi ḇekaku ḇedif ko fa koḇaryas, iso koswar Yahwe I ma snonkaku ḇese sya. Fararur ḇaḇeḇaryas koḇena iso fararur ḇeba kaku snar koḇaryas ḇe snonkaku ro er ma wos nakam. Ma nari koḇaryas pdef ankankinem ḇeḇye ro Karajan isof ro papupes ya ryama!

18 Inema fararur ḇefnak ḇa iso Yahwe kawasa ḇyesi sifrur ro ras-ras ḇepupes ine. Ḇape rariso bisa fa kosamḇraḇ fa kofrur fararur nanekam? Manwawan Paulus ikofenḇadir, ”Snar Allah iso ḇefararur ro mko iḇye marisen ma ro fararur kako imnis marisen ḇyedi.” (Flp. 2:​13) Rarirya kada Yahwe ḇyuk samambraḇ pdef kofandun kaku na fa koḇuk roi ḇepyum ro ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ya!​—2 Tim. 4:5.