Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Refoya Fyadwer Kaker Kenem Bedi Ke?

Refoya Fyadwer Kaker Kenem Bedi Ke?

”Buk mankundaw fa Allah ifrur fa babo wer, insa ḇeḇesadwer.”​—RM. 12:2.

DOYA: 61, 52

1-3. (a) Rari ḇeḇeso rosai samswen fa kofadwerna rofyor koḇebaptis kwar? (b) Rofyor koḇaḇir samswen fa kofrur fararwe ido, fakfuken rosai nari kofukenna? (Mam sonin ḇerandak.)

FYORO kwar Kevin ifnak judi, ikun tabaku, imasarser, ma ḇyuk sasar narkoba. [1](Mam fasfas ḇepupes.) Ramnai fyarkor napnapes kuker Yahwe ma imarisen ḇyebati kuker I. Inja, fandun fa ifrur fararwe ḇeba kaku ro kankenem ḇyedi. Ḇarpur ya fyadwer kenem ḇyedi kuker farfnoḇek ḇerama ro Yahwe I ma Refo ya.​—Ibr. 4:​12.

2 Rofyor Kevin ḇyebaptis kwar, fandun kaker fa fyadwer kenem ḇyedi fa ḇyesnonkaku Kristen ḇepyum syadiwer. (Ef. 4:​31, 32) Imnis raris, imasasor fasawsaw. Ḇyaḇir samswen kaku fa idwarek masasor ḇyedi. Kaku ya, Kevin ikofen roi ine syamswen syadiburo imnai fa ifrur roi ḇeḇyeḇa rofyor ḇyebaptis baim! Ḇape bisa fa ifrur fararwe ine snaro dor farfnoḇek ro Yahwe I ma fyarkor Refo.

3 Rofyor koḇebaptis ḇaim, na kofrur fararwe ḇeba kaku ro kankenem koḇena infa kokenem mnis kuker rosai Refo ikofen na. Ḇape kirine kako koḇaḇir fandun fa kofrur fararwe kermkun wer insama koso farari Allah ma Yesus su. (Ef. 5:​1, 2; 1 Ptr. 2:​21) Imnis raris, imbude na kosnurem ker ḇaido kofawar roi ḇekakuḇa ma kokofen roi ḇeḇyeḇa kuker snonkaku ḇese sya. Ḇaido imbude komkak snonkaku ḇese sya skara ḇaido sikofen kofrur roi ḇemnis ḇa. Imbude na koḇensewar kaku kwar fa kofrur fararwe ro taun ḇe taun ḇape kofrur kaker sasar ya. Imbude na kokara, ’Rosai ḇefnai samswen kaku fa yasawen rari ḇeḇyeḇa na? Rariso bisa fa yafrur mnis kenem yedi kuker farfnoḇek ro Refo rai?’

NA WAFRUR YAHWE IMARISEN

4. Rosai ḇefnai fa na ro oras nakamḇa kofrur Yahwe imarisen?

4 Koswar Yahwe I, ma komarisen kuker sne ḇesiper kofrur imarisen. Ḇape, na pok fa oras nakamḇa kofrur fa imarisen pdef, snaro koine snonkaku ḇemnisḇa. Ras oso na koḇaḇir komnis manwawan Paulus, ḇekofen, ”Yamarisen fa yafrur roi ḇeḇye, ḇape yasambraḇ fa yafrur naḇa.”​Rm. 7:​18; Yak. 3:2.

5. Fararwe rosai fandun fa kofrur ya rofyor koḇebaptis ḇaim, ḇape kenem ḇeḇyeḇa rosai fandun kaker fa kopampumna?

5 Rofyor koryur kuker sidang ḇaim, fandun fa komnai kofrur roi Yahwe dayin na. (1 Kor. 6:​9, 10) Ḇape koḇe snonkaku ḇemnisḇa kaker. (Kol. 3:​9, 10) Inja koḇebaptis fyoro kwar rariryano, na kofrur sasar kaker. Ro ras ḇe ras, imbude na kona marisen ḇaido kakara ḇesasar, ḇaido samswen fa kofadwer kenem ḇeḇyeḇa koḇena. Kaku ya, na koḇensewar kaku kwar ro taun ḇe taun fa kofadwer kenem ḇeḇyeḇa oso.

6, 7. (a) Koine snonkaku ḇesasar, ḇape rosai ḇefrur fa na bisa fa koḇebati kuker Yahwe I? (b) Rosai ḇefnai fandun fa kor ampun ro Yahwe I pdef?

6 Komnisḇa kaker, ḇoi na bisa fa koḇebati kuker Yahwe ma kofarmyan ḇe I. Waswarepen pdef rariso randak ya ḇebati kuker Yahwe I. Myam kaku roi ḇepyum ro au ma imarisen fa wamamḇir I. (Yoh. 6:​44) Fyawi kako nwa sasar ma ḇaḇeraryarḇa ma nari wafrur sasar kaker. Ḇape Yahwe imarisen kaker fa ḇebati kuker au.

7 Yahwe iswar kaku ko inja ḇyuk roi ḇepyum kaku ḇeko. Iwan Rumkun ḇyedi ḇe supswan insama ḇyuk kankenem ḇyedi fa fyaspar ko ro sasar koḇena. (Yoh. 3:​16) Rofyor kofrur sasar, kor faro Yahwe insama ipyos sasar koḇena. Ma snaro farsarser ya, kokyar nari ḇyuk ampun ḇeko ma na koḇebati kaker ḇe I. (Rm. 7:​24, 25; 1 Yoh. 2:​1, 2) Waswarepen kaku, snar Yesus imarwarek faro snonkaku ḇemḇror sya. Inja rofyor koḇaḇir kofrur sasar nabor kwar, pok fa komnai koḇenadi awer fa kor Yahwe I fa ḇyuk ampun ḇeko. Kor ampun ro Allah I ḇa ido, ine imnis raris komewer koḇan ḇramin ḇesrenḇa. Kokofen kasumasa ḇe Yahwe I snar farsarser ya inja snonkaku ḇesasar koine bisa fa koḇebati kuker I!​—Wasya 1 Timotius 1:​15.

8. Rosai ḇefnai fandun fa komam monda awer ḇaḇeraryarḇa koḇena?

8 Kaku ya, na komam monda ḇaḇeraryarḇa koḇena ḇa, ḇaido kofrur ker sasar ya. Yahwe ikofenḇadir snonkaku ḇena kenem ḇerariso imarisen fa ḇyebati kuker i. (Mz. 15:​1-5) Inja, komarisen kofanam kuker I ido, fandun fa kofarari I ma Rumkun ḇyedi. Kokako fandun fa koḇensewar fa kosawen marasrisen ḇesasar, ma imbude kofrur na kwar. Koḇebaptis fyoro kwar ke roḇa, fandun fa kofaduru kenem koḇena pdef.​—2 Kor. 13:11.

9. Rariso na kofawi snar na bisa fa kofrur babo kenem koḇena pdef?

9 Manwawan Paulus ikofen ḇe snonkaku Kristen sya, ”Ma mko ḇeankaryae awer, snar mkobur snonkaku ḇekwar ani ma rari ḇyena kwar, ma mkorer kwarbur snonkaku ḇekwar fnoḇek rari ḇeponiwara, ma mko ḇeḇefrur babo pdef ro ras ḇe ras farari fanir (Allah) ḇefrur mko kwar.” (Kol. 3:​9,​10) Ine kyurfasna fandun fa kofadwer ma ’kona kenem ḇeḇefrur babo’. Inja kofarmyan ḇe Yahwe I fyoro kwar ke roḇa, na kofarkor nabor wer kuker rari ḇyena pdef. Ma Refo ya na ifnoḇek ko fa kofadwer kenem koḇena insama koso mnis kaku I.

ROSAI ḆEFNAI FA NASAMSWEN KAKU?

10. Rosai fandun fa kofrur ya insama kofadwer kenem koḇena kuker farfnoḇek ro Refoya, ma fakfuken rosai kofuken ya?

10 Kokam komarisen fa kosouser rosai Refo ikofen na. Ḇape fandun fa koḇensewar kaku fa kofadwer kenem koḇena. Rosai ḇefnai fandun fa kofrur rarirya? Rosai ḇefnai fa Yahwe ipyosbur rari ḇeḇyeḇa koḇena monda ḇa?

11-13. Rosai ḇefnai fa Yahwe ipyosbur rari ḇeḇyeḇa koḇena monda ḇa?

11 Rofyor kowasen kuker farsyos ḇeba ine ma roi ḇeroin nakam, na kokyar kaku Yahwe nya papoik fa ifrur roi nakam. Imnis raris, ifrur ori, ḇena samambraḇ ḇeba kaku. Detik oser monda, oriya ḇyuk sananai ma samsam ḇeba kaku. Ḇape ḇar kermkun monda ro samambraḇ ya neḇefandun insama kankenem ya isya pdef ro supswan ine. (Mz. 74:16; Yes. 40:26) Yahwe I kako ḇyuk samambraḇ ḇe manfamyan ḇyesi rofyor sifandun na. (Yes. 40:29) Inja Yahwe imarisen ido, bisa fa ipyosbur ḇaḇeraryarḇa ma marisen ḇesasar koḇena insama koḇensewar werḇa. Inja rosai ḇefnai fa ifrur rariryaḇa?

12 Yahwe ḇyuk ḇeko marisen mankun fa kokinfir. Ḇyuk ḇeko fa kokinfir ro mankunko na komarisen kosouser I ke oroḇa. Rofyor kokinfir fa kosouser I ma koḇensewar fa kofrur rosai imarisen na, kofasna snar koswar I ma komarisen kofrur fa imarisen. Setan ikofen snar Yahwe nya hak ḇa fa ḇyepoik. Ḇape rofyor kosouser I, kofasna komarisen kokinfir I ḇe Manḇepoik koḇedi. Ma kokyar kaku Kma ḇesaswar koḇedi na ḇyesyowi rosai kofrurna fa kosouser I. (Ayb. 2:​3-5; Ams. 27:11) Kofawi napyan ḇeko ḇa fa kosawen ḇaḇeraryarḇa koḇena ḇape kofrur kaku ido, kofasna kosoasuser ḇe Yahwe I ma komarisen iso ḇe Manḇepoik koḇedi.

13 Yahwe dor ko fa koḇensewar kaku fa koso mnis rari ḇyena. (Kol. 3:​12; wasya 2 Petrus 1:​5-7.) I kako imarisen fa kofara kakara ma sneḇaḇir koḇena. (Rm. 8:5; 12:9) Rofyor kofrur kwar fararwe ya ma kosma bon ya, na koryaḇ kaku.

IḆYE KADA REFO YA FYADWER KENEM BEDI PDEF

14, 15. Rosai kofrur kaku ya fa kona rari ḇepyum Allah imarisen na? (Mam kotak ” Refo ma Nadi Fyadwer Kankenem Sena”.)

14 Rosai fandun fa kofrur ya insama kona rari ḇepyum Yahwe imarisen na? Pok fa kun snemuk ro mankun ko kuker rosai fandun fa kofadwerna, ḇape iḇye kada Allah iso ḇefarkin ko. Roma 12:2 ikofen, ”Mkoso awer nyan famfnom ro supswan ine. Naek buk mankundaw fa Allah ifrur fa babo wer, insa beḇesadwer. Rarirya naek wafawi Allah marisen ḇyena -- isoine rosai ḇeḇye ma ḇefrur sneprei Allah ma ḇemnis.” Inja insama kofrur rosai Yahwe imarisen na, fandun fa kokyar faro farfnoḇek fyasos kwar na. Fandun fa kowasya Refo ma kowasen na ro ras ḇe ras, ma konadi kor ḇe Yahwe I fa ḇyuk rur ḇesren ḇyedi ḇeko. (Luk. 11:13; Gal. 5:​22, 23) Kuker nyan ine, Yahwe na ifnoḇek ko fa kofawi rosai imarisen na, ma na kofarkor fa kona kakara ḇemnis kuker I. Bon ya iso, rosai kokara na, kokofen ma kofrur na nari nun marisen ḇe Yahwe I syadiwer, ma na kofarkor nyan rariso kofara ḇaḇeraryarḇa koḇena. Ḇape rariryano, fandun kaker fa kopampum na pdef.​—Ams. 4:​23.

Waryur artikel wawasya ro publikasi ḇaido mnuk ḇero Refo na ḇefnoḇek au fa wapampum ḇaḇeraryarḇa ḇena, ma wawasya kaḇerna ro ras ḇe ras (Mam paragraf 15)

15 Na kowasya Refo ro ras ḇe ras monda ḇa, ḇape fandun fa kofarkor Refo kuker publikasi koḇena, raris syap Baryas ma Sadarlah! Artikel ḇebor ro syap nane nfarkor ko rariso koso farari Yahwe rari ḇyena ma nyan rariso kopampum ḇaḇeraryarḇa koḇena rai. Na kosrow artikel ḇaido mnuk ḇero Refo ḇesrow fa ḇefnoḇek ko. Bisa fa koryur mnuk ma artikel nane fa kowasya kaḇer na ro ras ḇe ras.

16. Rosai ḇefnai fandun ḇa fa kofafko awer rofyor koḇaḇir fasawḇa fa kofrur fararwe?

16 Fandun oras fa koso farari Yahwe rari ḇyena. Inja rofyor waḇaḇir wafrur ḇaim fararwe ḇebor na, ḇekaḇaḇaḇ. Randak ya, imbude fandun fa wadif mankundaw fa wafrur rosai Refo ikofen na. Ḇape rofyor kakara ḇedi namnis kuker nyan kakara Yahwe ḇyena ido, nari napyan kaku ḇe au fa wafrur roi imarisen na.​—Mz. 37:31; Ams. 23:12; Gal. 5:​16, 17.

KOWASEN SANERARO ḆEPYUM KOḆENA RO FAFISU NAIWAMA

17. Rofyor kosoasuser ḇe Yahwe I, saneraro ḇepyum rosai nari kosmana?

17 Kowasen mura ḇe fafisu rofyor koḇe snonkaku ḇemnis kaku ma kofarmyan ḇe Yahwe I ḇesya kwar. Nari samswen ḇeko ḇa fa kopampum ḇaḇeraryarḇa koḇena, ma nari napyan kaku ḇeko fa kofarari Yahwe rari ḇyena. Ḇape kirine kako kosyom ḇe Yahwe I snaro ḇyuk farsarser fasaspar ḇeko kwar. Koine snonkaku ḇesasar rariryano, na kofrur imarisen rofyor kofrur kaku fa kofadwer kenem koḇena ma kosouser rosai Refoya fyarkor na.

18, 19. Rariso bisa fa kokyar snar Refoya nya papoik fa fyadwer kenem koḇena pdef?

18 Kevin ḇyensewar kaku fa fyara masasor ḇyedi. Iwasen wos ḇero Refoya ma ifrur kaku fa fyadwer kankenem ḇyedi. Ikako iso pyum ananun ro min Kristen sya. Fyandun oras kawan fa fyadwer kenem ḇyedi, ḇape ḇarpurya isma fakamaman fa ḇye hamba pelayanan. Ma ro swaf kero taun ri 20 kwar, ḇyefarmyan ḇe penatua. Ḇape, fyawi fandun fa pyampum pdef ḇaḇeraryarḇa ḇyena.

19 Raris Kevin i, na bisa fa kofadwer kenem koḇena. Kofrur rarirya ido, na kofanam pdef ḇe Yahwe I. (Mz. 25:14) Ma rofyor kofrur fararwe nanekam fa kofrur imarisen ido, nari ifnoḇek ko fa kosma bon ḇepyum. Nari kokyar kaku snar kuker farfnoḇek ro Refoya, na bisa fa kofadwer kenem koḇena pdef.​—Mz. 34:8.

^ [1] (paragraf 1) Snonsnon ya neḇefadwer kwar.