Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Kosambrabseryaye Ko ro Ras be Ras Besya Kwar

Kosambrabseryaye Ko ro Ras be Ras Besya Kwar

”Rofyor wos anun ḇeḇawes ma ḇeḇuk sneprei faro er sine naisya, iḇye mkawos na farosi!”​—FARFYAR RO MANWAWANSYA 13:15.

DOYA: 83, 57

1, 2. Rosai ḇefnai fandun kaku fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya?

CRISTINA ḇyeumur 18, doḇe, ”Sinan ayesu sumanen aya ḇaḇeri, ḇape suyawosker aya. Wos suḇena nafrurduf sne yedi kaku. Suyoḇe ayama yamnis ra roma mkun, bukor ayena npakrek, ma yaḇebaken kaku. Yakanesker ma yamyaren fa yawos kuker su ḇa. Yaḇaḇir suswar aya ḇa.” [1] (Mam fasfas ḇepupes.) Kenem ine nmarḇak kaku rofyor snonkaku ḇesesya sḇuk wos samarawraw ḇeko ḇa!

2 Kokarapan na snonkaku ḇesesya sismai fainda ḇeba rofyor koḇuk wos samarawraw. Ruben fyar, ”Fyoro kwar, yaḇesewar fa yasawen kakara ḇesasar snar snonkaku ḇesesya siswar aya ḇa. Ḇape ras oso, rofyor penatua oso nuḇaryas, myam bo rya yamyaren ḇa. Fyor yakofenḇair rosai yaḇaḇirna, ryower pyum aya. Ma, ikofen ḇe aya yafrur roi ḇepyum nabor kwar. Ḇyuk swarapepen ḇe aya Yesus wos ḇyena snar ko oser-oser koḇe maeja syadi ro manesu ḇeḇor. Yaswarepenker na, mnuk ani nsambraḇser sne yedi. Wos ḇyenane nḇuk fainda ḇeba kaku ḇe aya.”​—Matius 10:31.

3. (a) Rosai manwawan Paulus ikofen kuker kosambraḇser snonkaku ḇesesya? (b) Rosai nari kawos ro artikel ine?

3 Refo ikofen ḇeko fa koḇuk ker wos ḇesambraḇseryaye. Manwawan Paulus fyas ḇe snonkaku Kristen Ibrani sya, ”Naek srar, mkepen mko, insa rofandu mko snon oso iḇarḇor awer ma ikyarḇa awer ma isusubur Allah ḇekenemya. Inja rasras mkofarkor yae mko”. Paulus fyasnabos roi ḇefnai ya, snar ”imnis ono rofandu mko sisnesna npakrek, snar ankarkar sararer ro sasarya.” (Ibrani 3:12, 13) Kwarapan nari snembri iryaḇ kaku rofyor snonkaku oso ḇyuk wos ḇesambraḇser Au. Inja, rosai ḇefnai fa kosambraḇser naek srar koḇesi? Farkarkor rosai kun ro Yahwe, Yesus, ma Paulus kuker rariso kosambraḇser snonkaku ḇesesya? Ma kuker nyan risai monda kosambraḇser snonkaku ḇesesya rai? Rwama kawos fakfuken nane.

SNONKAKU SYAKAM SIFANDUN WOS ḆESAMBRAḆSER

4. (a) Manseiso monda ḇefandun wos ḇesambraḇser ya? (b) Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇebor ro baboine simewer sḇuk wos ḇesambraḇser faro ḇesesya?

4 Kokame kofandun wos ḇesambraḇser. Sinan sya siso ḇepon kaku fa ḇeḇuk wos ḇesambraḇser faro romawa sesya. Guru oser snori Timothy Evans fyasnaḇair snar romawa sya ”fandun fa koḇuk wos ḇesambraḇser faro si raris rokaker ya fyandun war”. Ikofen wer, ”Kuker kofrur rarirya, na romawa sya sḇabir koswar si.” Ḇape, snar kokenem ro ”ras ḇepupesna”, snonkaku sibor sfandun mankunsi ma siswaryae si ḇa. (2 Timotius 3:1-5) Sinan ono sisya sḇuk wos ḇesambraḇser romawa sesya ḇa snaro mankunsi sismaina ro sinan sesya ḇa. Ḇeba kwar sya kako sfandun wos ḇesambraḇser, ḇape sismaina ḇa. Iso ḇefnai fa, snonkaku sibor sya sisnurem snaro sismai wos sandik ro fararur sena ḇa.

5. Rariso kosambraḇser snonkaku ḇesesya rai?

5 Na kosambraḇser ḇesesya kuker koḇuk wos sanandik ḇesi faro roi ḇepyum sifrur na, ma kokofen ḇesi snar sna rari ḇepyum ma koḇuk wos sneprei ḇesi rofyor sefafardun ḇaido sisanekar. (1 Tesalonika 5:14) Snar kosrow ker kuker naek ma srar koḇesya, inja kona swaf nabor fa kosambraḇseryaye ko. (Wasya Pengkhotbah 4:9, 10.) Inja wafuken mankundaw, ’Yakofenḇadir ḇe snonkaku ḇesesya rosai ḇefnai fa yaḇesyowi ma yaswar si ke? Yafrur ker na ke?’ Kwarapan rosai Refo ikofen na, ”Wos oser ḇaken neḇekofen ro oras ḇemnis, sye napyum kaku ra!”​—Amsal 15:23.

6. Rosai ḇefnai fa Setan imarisen ifrur Allah kawasa Ḇyesi sisanekar? Buk fawar kuker nyan rariso ifrurna rai.

6 Amsal 24:10 doḇe, ”Ausya ḇesanekar ro ras samswenya ke? Nari samambraḇ bedi nabro fawase.” Setan ifawi rofyor koḇe sanekar ido, na kofanam kuker Yahwe I werḇa. Isewar fa ifrur Ayub iryaḇ ḇa kuker ifruri fa ḇyekandera. Ḇape aw ḇeḇyeḇa ḇyena nefrormo monda. Ayub isoasuser pdef faro Yahwe I. (Ayub 2:3; 22:3; 27:5) Ko kako bisa fa kosampum Setan i ma kofrur fa aw ḇyena nefromo. Rofyor kosambraḇser pdef kina koḇesi ma naek srar ḇero sidang sya ido, na kofnoḇek si fa sikame sna aski ma sfanam pdef kuker Yahwe I.

FARARI ḆERO REFO

7, 8. (a) Rariso Yahwe syambraḇser snonkaku sya rai? (b) Rariso sinan sya siso mnis Yahwe farari Ḇyena rai? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

7 Yahwe syambraḇser snonkaku sya. Refo fyas, ”Yahwe fyanam kuker snonkaku ḇesanekar; ma snonkaku ḇena raryaḇ ḇa kwar fyaspar si.” (Mazmur 34:18) Rofyor nabi Yeremia imkak ma ḇyesanekar, Yahwe ḇyeasas nari ifnoḇek i. (Yeremia 1:6-10) Iwan malaikat oso fa syambraḇser nabi Daniel ḇesinan kwar ya. Malaikat ani dap Daniel i ḇe snonkaku Yahwe ’iswar kaku’. (Daniel 10:8, 11, 18, 19) Rarirya kako bisa fa waksambraḇser naek ma srar Besi, raris perintis ma naek srar ḇesinan kwar sya snar sisambraḇ werḇa fa sifrur roi nabor imnis randak ya ke?

8 Yahwe ma Yesus sufararur kayam ro swaf ḇekwan kaku. Ḇape, Yahwe ifawi kaku fandun fa syambraḇser Rumkun Ḇyedi rofyor Yesus ryo supswan. Yesus ryower Kmari dawos ro nanki rofyor ḇyerak fararur ḇaḇeḇaryas ma ro taun ḇepupes kankenem ḇyedi ro supswan. Ro swaf risuru, Yahwe ikofen, ”Inekada Romawa Yaswar kaku, faro I Ya ḇeḇare.” (Matius 3:17; 17:5) Yesus na ismai samambraḇ rofyor ryower Kmari doḇe iswar kaku i ma imarisen faro i. Ma, ro roḇ rofyor Yesus imar ḇaim, imkak kaku. Yahwe ḇyuk samarawraw ḇe i kuker iwan malaikat oso fa syambraḇser ma ḇyuk wos sneprei ḇe i. (Lukas 22:43) Sinan mkoya, bisa fa mkofarari Yahwe I kuker mkoḇuk wos samarawraw faro romawa mkoḇesi. Mkoḇuk wos sandik ḇesi rofyor sifrur roi ḇepyum oso. Sismai roi ḇedwarek ro rumfarkor ido, mkosambraḇser si ma mkofnoḇek si fa sifarmku pdef.

9. Farkarkor rosai kosmai ro nyan Yesus ifrurpyum manwawan ḇyesya rai?

9 Yesus ḇyuk farari ḇepyum ḇeko fa kofarari na. Ro roḇ rofyor imar ḇaim, ḇyan manwawan ḇyesi wemin sena ma fyarkor si fandun fa sna sne ḇerun. Ḇape, sararer ma sfamfaḇri ker kuker mansei ḇeba syadi ya. Ramnai, Petrus dararer i bo doḇe ima na ipok fa ibur Yesus i ḇa. (Lukas 22:24, 33, 34) Ḇape, Yesus myam faro sasar sena ḇa. Mboi, isandik si snaro sisouser pdef faro i. Ḇyeasas nari sifrur roi ḇeba syadiwer ro rosai ifrurya. Ḇyuk kakakyar kako faro si snar Yahwe iswar si. (Lukas 22:28; Yohanes 14:12; 16:27) Kofuken ro mankunko, ’Mankundaya yafarari Yesus nyan ḇyena ma yaḇuk wos sandik ḇe snonkaku ḇesesya faro rari-rari ḇepyum sena ḇardibur yamam sasar sena ke?’

10, 11. (a) Rariso Paulus syambraḇser naek srar ḇyesi rai? (b) Rosai Paulus imarisen ifrur ya?

10 Manwawan Paulus ikofen ker roi ḇepyum kuker naek ḇyesya. Ro swaf taun ḇe taun, ifrur marandan kayam kuker naek ḇeḇeso ro si, inja ine nafrur fa myambir pyum kaku si. Ḇape, fyas roi ḇeḇyeḇa kuker si ḇa. Mboi, isandik si. Imnis raris, Paulus dap Timotius i ḇe romawa ”yaswar kaku. Ikada romawa kokyar rirya” ma ikyar kaku snar nari Timotius myam mnis fandandun ro snonkaku ḇesesya. (1 Korintus 4:17; Filipi 2:19, 20) Paulus ikofen faro snonkaku Kristen ro Korintus sya snaro Titus ”inido min ayedi ḇefararur fnoḇek aya fa ḇefnoḇek mko.” (2 Korintus 8:23) Kakuḇae, na Timotius ma Titus susambraḇ rofyor sufawi snar Paulus iswarepen su!

11 Paulus ma Barnabas suḇuk kankenem suḇena fa susambraḇser naek srar suḇesya. Imnis ra, sufawi snar snonkaku ḇebor ro mnu Listra simarisen imbe smun su. Ḇape, sukaḇer ḇediwa fa susambraḇser manfamyan ḇebabo sya insama sisouser pdef faro Yahwe I. (Farfyar 14:19-22) Ḇarpurya, ro Efesus, Paulus ismai roi ḇemun ro snonkaku ḇerarmomen sya. Imbape, ḇyarek kawan rodiwa fa syambraḇser naek srar ḇyesya. Farfyar 20:1, 2 doḇe, ”Paulus dor kawasa Kristen ma danun si. Ma ḇyearoo si kwar, imbran ḇe Makedonia. Imbran yar sup ya mnuk ani ma kuker ananun nabor ḇyuk sambraḇ faro naek srar ro dia.”

SWAMBRAḆSER OSO MA ḆESESYA

12. Rosai ḇefnai fa koso ro fananjurya nun fainda ḇeba kaku ḇeko?

12 Yahwe imarisen fa kona payamyum. Iso ḇefnai fa dor ko insama koso fananjurya pdef. Ro fananjurya, kofarkor fa kofawi I ma kosambraḇser oso ḇa ḇesesya. (1 Korintus 14:31; wasya Ibrani 10:24, 25.) Cristina, ḇeḇeyap ro randak artikel ine doḇe, ”Roi ḇefrur fa yamarisen ro fananjurya iso yasmai sawarwar ma wos ḇesambraḇser rodiwa. Fyorno ido, yafafardun rofyor yarama ro Balai Karajan. Ḇape, srar sya sfanam ma sforepen aya, ma soḇe ayama yadoser kaku. Sikofen siswar aya ma simarisen snar yasur pdef ro rurya. Ine nafrur fa yaḇaḇir yasmai sneprei syadi!” Inja, kosambraḇseryae ko ido nari nun fainda ḇeba kaku ḇeko!​—Roma 1:11, 12.

13. Rosai ḇefnai fa naek srar ḇefarmyan fyoro kwar sya kako sfandun wos ḇesambraḇser?

13 Naek srar ḇefarmyan fyoro kwar sya kako sfandun wos ḇesambraḇser. Kwarapan Yosua i. Rofyor snonkaku Israel sya imbe sisun ḇe Sup Ḇaḇeasas ya, Yahwe kyinfir Yosua i ḇe manfarkin ḇesi. Ifarmyan ḇe Yahwe fyoro kwar, ḇape Yahwe dor Moses i fa syambraḇser i. Yahwe doḇe, ”Buk fararur ḇe Yosua i ma buk ananun ḇe i ma swambraḇser i, snar i iso nari ḇembran ro ḇarpon er ine ma nari fyarkin si fa sewaris sup nari mam ani.” (Ulangan 3:27, 28) Yosua fyandun wos ḇesambraḇser, snaro nari er Israel sya smamunmun, ma nari er ḇesesya skafyo si kako. (Yosua 7:1-9) Ro baboine, bisa fa kosambraḇser penatua ma pengawas wilayah ḇefararur marḇak fa smamfaduru Allah kawasa Ḇyesi. (Wasya 1 Tesalonika 5:12, 13.) Pengawas wilayah oser doḇe, ”Fyorno ido, naek srar sya sḇuk syapram ḇekofen kasumasa snaro sna marasrisen ro rarama nuḇedi. Nukram syapram anna ma rofyor numbrus kwar nuwasya na. Roi nane nsambraḇser kaku nu.”

Rofyor koḇuk wos ḇesambraḇser ḇe romawa koḇesi ima kofnoḇek si fa sfanam ḇe Yahwe I (Mam paragraf 14)

14. Nyan rosai ḇefasnaḇair snar ipyum fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya rofyor koḇuk ananun ḇesi?

14 Ro fafisu oso, manwawan Paulus ḇyuk ananun faro snonkaku Kristen ro Korintus sya. Rofyor siso mnis ananun ḇyena, Paulus isandik si. (2 Korintus 7:8-11) Kakuḇae, wos ḇyena syambraḇser si fa sifrur rosai ḇenapes. Baboine, penatua ma sinan sya sfarari Paulus i. Andreas, nya romawa risuru, doḇe, ”Wos ḇesambraḇser nari nafnoḇek romawa sya fa sisur ro rurya ma sna rari ḇepyum. Kuker kofrur roi ine ido na ananun ya nakain kaku ro sne sena. Romawa nuḇesuya sufawi kwar rosai ḇekaku ya. Ḇape, snar nuḇuk wos ḇesambraḇser pdef, ine nafrur fa sufrur roi ḇenapes ḇe nyan kankenem suḇena.”

NYAN FA SWAMBRAḆSER SNONKAKU ḆESESYA

15. Nyan oser risai kofrur fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya?

15 Wakofenḇair ḇe naek ma srar sya snar ḇesyowi kaku rosai sifrurna ma rari-rari ḇepyum sena. (2 Tawarikh 16:9; Ayub 1:8) Kosambraḇ ḇa fa kofrur roi nabor raris rosai komarisen na, ḇape Yahwe ma Yesus suḇesyowi kaku rosai monda kofrur fa kosonem Karajan Allah. Inja, komarisen kofarari Su. (Wasya Lukas 21:1-4; 2 Korintus 8:12.) Imnis ra, kofawi naek srar ḇesinan kwar koswar sya sisewar kaku fa srama ro fananjur ma siso mnis ro ḇaḇeḇaryas ya. Inja koisya kosambraḇser ma kosandik si ke?

16. Fafisu risai bisa fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya?

16 Kosewar fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya. Mam oso ifrur roi ḇepyum ido, wasandik i. Rofyor Paulus ma Barnabas suro Antiokhia ro Pisidia, manfarkin sinagoga ḇero diwa sikofen ḇesi, ”Naek mko, rofyor wos anun ḇeḇawes ma ḇeḇuk sneprei faro er sine naisya, iḇye mkawos na farosi!” Paulus ḇyuk swaf ani fa syambraḇser snonkaku sya. (Farfyar 13:13-16, 42-44) Kosambraḇser snonkaku ḇesesya ido, nari sisambraḇser ko kako.​—Lukas 6:38.

17. Nyan ḇepyum risai bisa fa wasandik snonkaku ḇesesya?

17 Buk wos sandik ḇekur ḇeri. Rofyor Yesus isandik snonkaku Kristen ro Tiatira sya, dap ḇeri ma ikofenḇair roi ḇepyum sifrur kwar na. (Wasya Fasasna 2:18, 19.) Moḇsa kofarari Yesus i rai? Bisa fa koḇuk wos sandik faro awin ḇeyemir ḇefaduru romawa ḇyesya ro fafisu ḇesamswen. Ḇaido, Auma sinan ido, bisa fa wasandik romawa Besi snar sisewar fa sifarmyan ḇe Yahwe I. Wakofenḇair mam kwar roi ḇepyum sifrurna. Koḇuk wos ḇesambraḇser ḇekur ḇeri ḇe rosai sifrurna ido, nari sifawi wos koḇena koḇukna kuker sne ḇesiper.

18, 19. Rariso bisa kofnoḇek oso ma ḇesesya fa kofanam pdef faro Yahwe I rai?

18 Yahwe dor Moses i fa danun ma syambraḇser Yosua i. Kakuḇae, Yahwe dor ḇeri ko ḇa insa kosambraḇser snonkaku oso. Ḇape imarisen myam koḇesewar kaku fa kosambraḇser snonkaku ḇesesya. (Amsal 19:17; Ibrani 12:12) Imnis ra, rofyor naek oso ḇyuk faya ro sidang koḇedi ido, kokofenḇair ḇe i rosai komarisen ro faya ḇyedi. Imbude, faya ḇyedi nafnoḇek ko fa kofrur mnis roi ḇesamswen ḇekur ko ḇaido kofawi pyum mnuk oso. Srar oso fyas ḇe naek ḇeyun faya oso, ”Kawos ro menit riḇeso monda, ḇape wafawi kaku snar yaḇesneso. Wafrur fa yasmai sneprei ma yaryaḇ wer. Yarower mkaren ḇemyaren bena, rofyor wun faya ma wawos kuker aya, yaḇaḇir yasmai roi ḇepyum ro Yahwe I.”

19 Koso mnis Paulus anun ḇyena ido, nari kofnoḇek oso ma ḇesesya fa sfanam pdef faro Yahwe I. Doḇe, ”Mkanunyae mko ma mkosonemyae mko, imnis moḇ mkofrur ro baboine raya.” (1 Tesalonika 5:11) Kosambraḇseryaye pdef ko ro ras ḇe ras ido, nari kofrur fa Yahwe imarisen kaku!

^ [1] (paragraf 1) Snonsnon ya neḇefadwer kwar.