Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Sfarkin Ko ro Organisasi Imnis kuker Allah Syap Byedi

Sfarkin Ko ro Organisasi Imnis kuker Allah Syap Byedi

”Yahwe ifrur supswan kuker fawawinanem. Ryir farsyos fa nako kuker samambraḇ mamkarkir.”​—AMSAL 3:19.

DOYA: 105, 107

1, 2. (a) Rosai mamam ro snonkaku ḇeḇeso kuker organisasi agama na? (b) Rosai nari kawos ro artikel ine?

SINO soḇe, ”Kofandun organisasi osoḇa fa fyarkin ko. Ḇefandun ya iso kona fasfes kuker Allah I monda.” Kaku rarirya ke? Rosai ḇefasna kaku ya?

2 Ro artikel ine, nari fyasnaḇair snar Yahwe ifrur roi nabor kuker napnap ḇa ma ḇyeorganisasi kawasa Ḇyesi. Nari kawos kako rosai fandun fa kofrur rofyor Yahwe organisasi Ḇyedi ḇyuk akurfasna ḇeko. (1 Korintus 14:33, 40) Ro abad randakya, Yahwe kawasa Ḇyesi siso mnis farkankin ro Fasfas Ḇesren inja bisa fa sḇaryas ro moḇ ḇebor. Rarirya kako, koro baboine komarisen kosmai farkankin ro Refoya. Ma kosouser akurfasna ro Allah organisasi Ḇyedi. Bon ya iso, bisa fa koḇaryas ankankinem ḇeḇye ro supswan ḇesiper. Kofaduru kako sidang ya isren, ḇyeaski, ma ḇyeoser pdef.

YAHWE IMA ALLAH ḆENAPNAP ḆA

3. Rosai ḇefrur fa wakyar kaku snar Yahwe ima Allah ḇenapnap ḇa?

3 Rofyor komam roi ḇebor Yahwe ifrur kwar na, nasnaibos kaku snar ima Allah ḇenapnap ḇa. Yahwe ”ifrur supswan kuker fawawinanem. Ryir farsyos fa nako kuker samambraḇ mamkarkir.” (Amsal 3:19) Ro Yahwe braur bramin Ḇyena, roi nabor nasya kofawina ḇa. Kaku ya, ima ’awawos kermkun monda ro roi oso srower kuker I’. (Ayub 26:14) Ḇape, kofawi snar farsyos ḇeba ine Allah fyasos mnis kaku na. (Mazmur 8:3, 4) Mak sya seyuta ma yuta ḇero farsyos iyaswa sikren mnis kaku mura-muma. Kokarapan planet-planet ḇero tata surya koḇedi siryar ori ya. Nanekam nafrur fa komanen kaku! Ine ndarirya kwar snar Yahwe fyasos mnis kaku nyan ḇe planet ma mak sya fa siryar pyum. Rofyor kokara nyan Allah ifrur nanki ma supswan kuker fawawi, komarisen kosandik I, kosyom I, ma kosoasuser faro I.​—Mazmur 136:1, 5-9.

4. Rosai ḇefnai fa manḇefawinanem sya jadi fa skarem fakfuken ḇefandun kuker kankenem ine ḇa?

4 Manḇefawinanem sya sḇuk roi ḇebor sifawi ro farsyos ḇeba ma supswan ine fa sifrur kankenem koḇena napyum syadi. Ḇape, sifawi mnis kankarem ro fakfuken ḇebor ḇefandun kaku yaḇa. Imnis ra, jadi fa sfasnaḇair mnis ḇa rariso farsyos ḇeba ine isya ḇaido rosai ḇefnai fa snonkaku, aiwan, ma rokaker nasya ro supswan ine. Snonkaku sibor jadi fa sfasnaḇair mnis ḇa rosai ḇefnai fa snonkaku sya simarisen sikenem fyoroya. (Pengkhotbah 3:11.) Snonkaku osoḇaḇeri ḇefawi kankarem ya snaro manḇefawinanem sya soḇe Allah isyaḇa ma sfarkor snonkaku sya kuker evolusi. Ḇape, Allah ḇyuk kankarem ya ḇeko ro Syap Ḇyedi, Refoya.

5. Snonkaku sya sfandun hukum alam. Fasnaḇair na.

5 Yahwe ifrur hukum alam nabore. Hukum nane nefararwei ḇa. Tukang listrik, tukang pipa, sarjana teknik, pilot, ahli bedah, ma ḇesena sifandun hukum nane ro fararur sena. Imnis ra, snonkaku syakam ḇarmor sena nakain mnis ro moḇ oser, inja napyan ḇe ahli bedah sya fa sisrowna ro baken snonkaku ḇeduf sya. Ma, snonkaku syakam sifawi rofyor snonkaku oso doper ro moḇ ḇekaki ido, nari isapi ma imar. Inja, kosouser hukum alam, imnis raris, gravitasi, insama kokenem pdef.

ROI ALLAH ḆYEORGANISASI YA

6. Rariso kofawi snar Yahwe imarisen insama kawasa Ḇyesi sisyom faro I kuker nyan ḇyeḇeorganisasi?

6 Yahwe ḇyeorganisasi mnis farsyos ḇeba ine napyum kaku. Inja, kaku ḇeri na imarisen insama kawasa Ḇyesi sisyom faro I kuker nyan ḇyeḇeorganisasi. Yahwe ḇyuk Refoya fa fyarkor ko nyan rariso kosyom ḇe I kuker nyan ḇekaku rai. Koso mnis akurfasna ḇyuk ḇeko ro Refo ma organisasi Ḇyedi iso monda nyan fa kokenem kuker aski ma payamyum.

7. Rosai kofarkor ro nyan Allah fyasos ḇaḇefasfas Refoya?

7 Refoya iso roi ḇepyum kaku ḇerama ro Allah I. Sarjana ḇeḇeso soḇe Refo ima syap oso snonkaku sya siryurna bo naser syap-syap Yahudi ma Kristen. Ḇape, Allah kyinfir kwar mansei ḇefas Refoya, fafisu risai sfas na, ma rosai sfas na. Iso ḇefnai fa kofawi pyum Allah ananun Ḇyena ro syap ḇero Refo nakam. Ro syap Kejadian isof ro Fasasna faro Yohanes, nakofenḇair ḇeko ”up” oso isya nari ifrur kaḇer supswan ine ḇye firdaus wer. Ma kofarkor snar ”up” ani iso Yesus Kristus ma Karajan ḇyedi nari fyasna kaku snar Yahwe iso ḇena hak fa ḇepoik faro mansei siryakam.​—Wasya Kejadian 3:15; Matius 6:10; Fasasna 11:15.

8. Kuker nyan risai monda snonkaku Israel sya seḇeorganisasi pyum si?

8 Snar snonkaku Israel siso mnis Allah Sasoser Ḇyedi inja seḇeorganisasi pyum. Imnis ra, ono ro ”manfamyan bin sya sifrur fararur ḇesren seorganisasi si ro kedwa ḇesun ḇe kemah fananjur.” (Keluaran 38:8) Sismai kako akurfasna kuker nyan rariso sun pyum kemah ma tabernakel ḇe moḇ ḇese. Barpurya, Raja Daud fyasos imam ma snonkaku Lewi sya fa sifrur fararur ḇefandun oso ro bait. (1 Tawarikh 23:1-6; 24:1-3) Fyor snonkaku Israel sya sisouser Yahwe I, ḇyebarakas si. Seorganisasi si ma sikenem kuker payamyum ma sḇeoser.​—Ulangan 11:26, 27; 28:1-14.

9. Rariso sidang-sidang ḇero abad randak sya seorganisasi si rai?

9 Sidang-sidang ḇero abad randak sya, seorganisasi si kako. Badan pimpinan sisya, isoine raryur ro snon sya ḇeḇuk farkankin faro sidang-sidang. Ro randakya, ḇesun ro raryur ine iso manwawan sya, ma ḇarpurya penatua sya sakwarpu si. (Farfyar 6:1-6; 15:6) Yahwe fyarkin anggota badan pimpinan ma snonkaku ḇese ḇefararur kayam kuker si fa sifas syapram ḇeser ananun ma akurfasna faro sidang-sidang sya. (1 Timotius 3:1-13; Titus 1:5-9) Fainda rosai sidang-sidang sya sismaina snar siso mnis farkankin ro badan pimpinan?

10. Rofyor sidang-sidang ro abad randak siso mnis farkankin ro badan pimpinan sya, rosai sismaina? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

10 Wasya Farfyar 16:4, 5Ro abad randak, naek ḇeḇeso srama ḇe sidang-sidang fa sikofenḇair ”mnuk rosai manwawan sya ma penatua-penatua ro Yerusalem sawos namuk kwar”, isoine badan pimpinan sya. Sidang-sidang siso farkankin nane, inja ”sisma samambraḇ ro kakyar, ma fyoromuma kawasa ḇekyar sya sibor syadi wer.” Farkarkor rosai kun ro farfyar ine insama nafnoḇek ko ro sidang koḇedi ro baboine?

AUSYA WASO MNIS FARKANKIN YA KE?

11. Rosai fandun fa penatua ma hamba pelayanan sya sifrurya rofyor sismai farkankin ḇerama ro Allah organisasi Ḇyedi?

11 Anggota Panitia Cabang ḇaido Panitia Negeri, pengawas wilayah, ma penatua sya fandun fa siso mnis farkankin ḇerama ro Allah organisasi Ḇyedi. Kaku ya, Yahwe ikofenḇadir ḇeko ro Syap Ḇyedi fa kosouser faro ḇefarkin ko sya. (Ulangan 30:16; Ibrani 13:7, 17) Snonkaku ḇesoasuser faro Yahwe I sya sima sipok sisampum ma sisnurem faro farkankin sḇuk faro si na ḇa. Komewer komnis Diotrefes i snar fyasna syowi faro naek ḇefarkin sya ḇa. (Wasya 3 Yohanes 9, 10.) Rofyor koso mnis farkankin ya ido, na kofnoḇek sidang insama kyain pyum ma ḇyeoser pdef. Inja kofuken mankunko, ’Yasambraḇser naek ma srar sya fa sisoasuser faro Yahwe I ke? Fasaw fa yaso mnis farkankin ḇerama ro Allah organisasi Ḇyedi ke?’

12. Nyan rariso penatua ma hamba pelayanan sya sikanow si rai?

12 Fyoro ḇaim ine, Badan Pimpinan fyadwer nyan fa skanow penatua ma hamba pelayanan ro sidang oser-oser. ”Pertanyaan Pembaca” ro Menara Pengawal 15 November 2014, ikofenḇair snar ro abad randakya, badan pimpinan ḇyuk hak ḇe pengawas keliling sya fa skanow penatua ma hamba pelayanan sya. Inja, ro September 2014, pengawas wilayah siso ḇeri farkankin nane. Rofyor penatua ro sidang sya skinfir naek oso fa dakuffarmyan ḇe penatua ḇaido hamba pelayanan ido, na pengawas wilayah ḇyesewar kaku fa myambir kaku naek ani ma kina ḇyesi. Imnis ra, fyararur kayam kuker naek ani ro ḇaḇeḇaryas. (1 Timotius 3:4, 5) Ramnai, pengawas wilayah ma penatua sya sfanjur. Smam pyum mnuk-mnuk ḇero Refo ḇefasnaḇair rosai sor ro penatua ma hamba pelayanan sya.​—1 Timotius 3:1-10, 12, 13; 1 Petrus 5:1-3.

13. Rariso kofasnaḇair snar koso mnis farkankin ḇerama ro penatua sya?

13 Penatua sya sḇuk farkankin ro Refoya ḇeko snar siswar ma simarisen skadaun sidang ya. Fandun fa kofararur kayam kuker si snaro nane nḇuk fainda ḇe mankunko. (1 Timotius 6:3) Ro abad randak, snonkaku ḇeḇeso sisya ”sikenem kuker aunosḇa”. Sifararur ḇa, mboi ssombirek kuker roi ḇeḇefandun ḇa ḇaido sisowawarek ro snonkaku ḇesesya fandun sena. Penatua sya sisewar fa sḇuk swarapepen ḇesi, ḇape spampumna. Paulus danun ḇe sidang kuker nyan rariso sifrur snonkaku ḇeradirya sya rai. Doḇe, ”Mko kakop si (mko fasepen si) ma mkokenem awer kuker si”. Fandun fa simnai sḇebati kuker snonkaku ḇeradinensya mboi skara si ḇe mbroḇ awer. (2 Tesalonika 3:11-15) Penatua ro baboine kako sisewar fa sisonek snonkaku ḇemewer ḇeso mnis Allah parenta Ḇyena, imnis ra snonkaku ḇefrur kabrai saswar kuker ḇena kakyar oser ḇa. (1 Korintus 7:39) Imewer fyadwer kenem ḇyedi ido, penatua sya sun snemuk fa sḇuk faya oso snar kenem ḇeradine nafrur fa snonkaku ḇesesya sanonef sidang ya. Penatua sya sḇuk faya ḇeradine ro sidang ido, moḇsa kwara na rai? Wafawi kwar mansei sikofen ro faya ani ido, nari wamewer fa ḇebati kuker i ke? Wafrur rarirya ido, na wafnoḇek i fa ifawi snar kenem ḇyedi nafrur samswen mankundi ma nafrur fa Yahwe imarisen ḇa, ma imbude nari fyadwer kenem ḇyedi. [1]—Mam fasfas ḇepupes

KOFADURU SIDANG FA ISREN, ḆYEASKI, MA ḆYEOSER PDEF

14. Rariso kofnoḇek sidang ya fa isren pdef?

14 Allah Wos Ḇyena ikofenḇair ḇe kokame rosai fandun fa kofrurya insama kofaduru sidang ya isren pdef. Mampan rosai ḇeḇejadi ro Korintus. Paulus iswar naek ma srar ḇero diwa sya. Ifnoḇek kawasa ḇebor kwar fa sifarkor napnapes ya. (1 Korintus 1:1, 2) Inja, kowasenpan rosai na ḇyaḇirya rofyor ifawi oso ro si ifrur sasar farḇuk, ma naek ḇero diwa sya smam monda snonkaku ani isya pdef ro sidang ya! Paulus ikofenḇadir ḇe penatua sya fa ’sḇuk snonkaku ani faro Ibirisya’. Fandun fa sisasyar snonkaku ani ro sidang ya, isoine sepecat i. (1 Korintus 5:1, 5-7, 12) Rarirya kako ro kirine, fyor snonkaku oso ifrur sasar ḇeba kaku mboi imewer imbror ido na penatua sya sun snemuk fa sisasyar i. Inja nari kofrur snonkaku sepecat ani imnis kuker farkankin ḇero Refoya ke? Kofrur rarirya ido, ima kofnoḇek kako sidang ya fa isren pdef. Ma imbude na nafnoḇek snonkaku ani fa ifawi fandun fa imbror ma dor ampun ro Yahwe I.

15. Rariso na kofaduru sidang ya fa ḇyeaski pdef?

15 Roi ḇesamswen ḇesewer isya ro Korintus. Sino sisya ssun naek sesya fa sḇemankara si. Paulus dawos faro si, ”Iḇye syadi sewayam mko snar napnapesya roḇa sfandun mkoḇa!” (1 Korintus 6:1-8) Baboine, naek ḇeḇeso sna wos oser kuker naek ḇesesya ro anunepen faro farḇaḇyan oso, ramnai ḇarpurya serugi ma sḇaḇir sankar si. Inja, ssun naek sesya fa sḇemankara si. Ḇape sifrur rarirya ido, ine nafrur fa na snonkaku sya sanonef Yahwe ma kawasa Ḇyesi. Ma ine nari nafnai samswen ḇe sidang ya. Sifrur fa koḇerugi kwar, ḇape Allah Syap Ḇyedi nḇuk swarapepen ḇeko fa kofaduru pdef ḇaḇeaski kuker naek srar koḇesi. [2] (Mam fasfas ḇepupes.) Iba syadiwer, Yesus fyarkor ko nyan rariso kofrur mnis samswen ma famfabri koḇena. (Wasya Matius 5:23, 24; 18:15-17.) Rofyor kosouser farkankin ḇyena ido, kofaduru sidang fa ḇyeaski ma ḇyeoser pdef.

16. Rosai ḇefnai fa Allah kawasa Ḇyesi sḇeoser?

16 Yahwe Syap Ḇyedi ikofenḇadir ḇeko, ”Mame! Ipyum kaku ma nafrur marisen rofyor naek srar sḇarek kayam ro ḇaḇeoser!” (Mazmur 133:1) Rofyor er Israel sya sisouser Yahwe I, simbran pyum ma sḇeoser. Allah ḇyardi ḇepon kwar kuker kawasa Ḇyesi, ”Nari yafrur si fa sḇeoser, raris kambing-domba ro padwar yadori”. (Mikha 2:12) Yahwe ḇyardi kako nari kawasa Ḇyesi sfarkor napnapes ro Refo ma sḇeoser fa suffarmyan ḇe I. Doḇe, ”Nari yafrur fararwe faro er-er sya ḇe wos ḇemnis kaku oso, insama sikam sor faro Yahwe snonsnon ḇyedi, infa sifarmyan ḇe I kayamyam.” (Zefanya 3:9) Komarisen kokofen kasumasa kaku snar koḇeoser fa kofarmyan ḇe Yahwe I!

Penatua sufnoḇek srar oso ’ḇefrur sasar’ (Mam paragraf 17)

17. Rosai fandun fa penatua sya sifrurya rofyor ono sisya sifrur sasar ḇeba ro sidang ya?

17 Rofyor snonkaku oso ifrur sasar ḇeba ido, fandun fa penatua sya fasaw ḇeri sisonek snonkaku ani kuker nyan saswarya. Sifawi snar Yahwe imarisen insama skadaun sidang ro roi ḇeḇyeḇa ma sfaduru sidang fa isren ma ḇyeoser pdef. (Amsal 15:3) Paulus iswar kaku naek srar ro Korintus ma fandun ido isonek si, imnis raris kowasya ro syapram ḇerandak fyarem yoḇ si na. Kofawi penatua ḇero diwa siso ḇeri Paulus farkankin ḇyena snaro paik ḇeḇeso ramnai, ro syapram ḇesuru fyasya ḇyuk wos sandik ḇesi. Naek oso isya ”ifrur sasar” rofyor ifawi ḇaim na ido, fandun fa penatua sya sisonek i kuker myaren.​—Galatia 6:1.

18. (a) Rariso farkankin ḇero Refo nafnoḇek sidang-sidang ro abad randak sya rai? (b) Rosai nari kawos ro artikel ḇeuserya?

18 Nasnaibos kwar, rofyor snonkaku Kristen ro abad randak siso mnis farkankin ḇero Allah Syap Ḇyedi ido, sidang sena nasren, neaski ma nḇeoser. (1 Korintus 1:10; Efesus 4:11-13; 1 Petrus 3:8) Bon ya iso, naek srar ro fafisu ani bisa fa sḇaryas ankankinem ḇeḇye ”ro supswan ine”. (Kolose 1:23) Ro baboine kako, Yahwe kawasa Ḇyesi sḇeoser ma seḇeorganisasi. Sḇaryas ankankinem ḇeḇye ro supswan ḇesiper. Artikel ḇeuserya nari fyasnaibos kaku snar simarisen kaku fa sisyowi Yahwe, Tuan Ḇepoik Syadi ya, ma sisouser farkankin ḇero Syap Ḇyedi, Refoya.​—Mazmur 71:15, 16.

^ [1] (paragraf 13) Mam Diorganisasi untuk Melakukan Kehendak Yehuwa, ram 150-151.

^ [2] (paragraf 15) Snonkaku Kristen oso na ifawi ro fafisu ḇerariso dun min ḇena kakyar oser ḇyedi fa sḇemankara i. Mam ro syap Mkokenem Ḇesya Kwar ro Fadadiren Allah Saswar Ḇyedi”, ram ḇeḇe 223, fasfas kasun ro sop.