Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Wasonem Yahwe Hak Ḇyedi fa Ḇyepoik!

Wasonem Yahwe Hak Ḇyedi fa Ḇyepoik!

”O, Manseren, o, Allah nkobedi! Aw monda kada wasyus fawasma sanandik, syowi ma papoik. Snar aw ḇefrur roi ḇeḇor kam, ma snar marisen ḇedi kako roi ḇeḇor anna neḇefrur kwar ma nakenem.”WAHYU 4:11.

DOYA: 112, 133

1, 2. Rosai fandun fa komam pyum na? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

RARIS rosai kawos kwar ro artikel ḇepon ya, Ibiris ikofen snar Yahwe isyusḇa fa ḇyepoik faro snonkaku. Ikofen snar Yahwe ḇyepoik kuker nanapesḇa ma snonkaku sya na sḇeaski syadi rofyor sḇepoik ro mankunsi. Safsof nane nkaku ke? Snonkaku sya sikenem fyoro ma sḇepoik ro mankunsi kuker fafnoḇek Allah ḇa ido, nari sḇeaski syadiwer ke? Bisa fa wakenem fyoro ma wamkeibur Allah ido, nari wamarisen syadi ke?

2 Mankundaw iso fandun fa ḇekarem fakfuken nane. Kokame fandun fa komam pyum kaku kankarem ro fakfuken–fakfuken nane. Kofrur rarirya ido, na kofawi kaku snar nyan Yahwe ḇyepoik iso ḇepyum syadi ma isyus fa kosonem I kuker sne ḇesiper. Na kokyar kaku roi ine snar rosai kowasya ro Refoya. Mkorama komam rosai Refo ikofenḇair kuker nanapes Yahwe ḇyena fa ḇyepoik ro farsyos ḇeba ine.

YAHWE ISO BENA HAK FA ḆEPOIK

3. Rosai ḇefnai fa Yahwe iso bena hak kaku fa ḇepoik ya?

3 Yahwe iso bena hak kaku fa ḇepoik faro farsyos ḇeba ine, ma snar I iso Manḇefrur ma Allah ḇepoik syadi. (1 Tawarikh 29:11; Kisah 4:24) Ro fasasna oso kuker nanki, 144.000 nari ḇepoik fnoḇek Kristus sobe, ”O, Manseren, o, Allah nkobedi! Aw monda kada wasyus fawasma sanandik, syowi ma papoik. Snar aw ḇefrur roi ḇeḇor kam, ma snar marisen ḇedi kako roi ḇeḇor anna neḇefrur kwar ma nakenem.” (Wahyu 4:11) Yahwe ifrur roi ḇeḇor kam, inja iso bena hak fa ḇepoik faro sikam bero supswan ine ḇesiper ma nanki kako.

4. Kona ḇaḇemkei fa kokinfir rariryano, rosai ḇefnai fa kona hakḇa fa koḇembroḇ faro Allah I?

4 Setan ifrur roi oso ḇaberi. Inja, nya hak ḇaberi fa ḇyepoik faro farsyos ḇeba ine. Rofyor Setan ma imbeswa ḇerandak sḇembroḇ ma simarisen sḇepoik ro mankunsi, kakuya sifrur roi sisambraḇ ḇa fa sifrurna. (Yeremia 10:23) Sna ḇaḇemkei fa skinfir. Ḇape, ine fyasna snar sna hak fa spampum Yahwe ḇaḇepapoik ḇyena ke? Aroḇa. Sna hak fa sifrur kankinfir ma snemuk oso kuker ḇaḇemkei. Ḇape, ine nafrur sna hak fa sḇembroḇ ḇe Manḇefrur ya ḇa. Rosai ḇefnai ya? Snaro snonkaku koine kofandun farkankin ma Yahwe ḇaḇepapoik ḇyedi. Nasnai bos kaku, sḇuk sasar ḇaḇemkei sena fa skinfir rofyor sḇembroḇ faro Allah.

Sasoser oser-oser, wos farkin, ma snemuk ḇerama kero Yahwe na nkaku ma nun payamyum

5. Rosai ḇefnai fa Allah snemuk ḇyena nanapes ḇesya kwar?

5 Roi ḇese ḇefasnawer snar Yahwe nya hak fa ḇyepoik iso snar Ḇyepoik kuker nyan ḇenapes syadi. Ikofen beko, ”Aya iso Yahwe, Mankun ḇefasna saswar souser, nanapes ma ḇaḇenapnapes ro supswan; faro roi nane yamarisen kakuna.” (Yeremia 9:24) Yahwe fyandun hukum ro snonkakuḇa fa ḇyukidun snemuk ḇenapesna. Ḇape, iso ḇebuk akurfasna faro rosai ḇenapesna. Ma kuker nanapes ḇemnis kaku Ḇyena, Yahwe ḇyuk hukum faro snonkaku. Manḇefas mazmur doḇe, ”Ḇaḇenapnapes ma nanapes iso ḇeknam ro karapesa Bedi.” Inja, sasoser oser-oser, wos farkin, ma snemuk ḇerama kero Yahwe na nkaku beri. (Mazmur 89:14; 119:128) Setan ikofen snar Yahwe nyan ḇyepoik ima inapesḇa, ḇape mankundi ipok fa ifrur ḇaḇenapnapes isya ro supswan ine ḇa.

6. Rosai ḇewar fa Yahwe iso bena hak kaku fa ḇepoik?

6 Roi ḇese ḇewar fa Yahwe nya hak fa ḇyepoik iso snar Nya fawawi ma fawawinananem fa myam faduru farsyos ḇeba ine. Ine nasnai bos ro samambraḇ Rumkun Ḇyedi fa ifrur mnai dafduf pokḇa fa dokter osoḇaḇeri ifrurna. (Matius 4:23, 24; Markus 5:25-29) Faro snonkaku inema mujisat rirya. Ḇape faro Yahwe I, inema mujisat risyaḇa snar fyawi kaku fararur ro baken snonkaku koine ma ifawi ifrur mnai dafduf risai monda. Iba syadiwer bisa ḇyawes kaḇer snonkaku bemar kwar sya ma ifrur fa rim ḇebana nejadiḇa.

7. Rosai ḇefnai fa na kokyar kaku snar Yahwe iso ḇefawinananem kaku ro manseirya kako bero dunya Setan ine?

7 Dunya Setan ḇyepoik ine na nḇuk ḇaḇeaski ḇaḇeri, ro sup mankun koḇena ḇaido sup oser ma ḇesena. Yahwe I monda na ḇefrur ḇaḇeaski ro supswan ḇesiper. (Yesaya 2:3, 4; 54:13) Koḇaḇir raris Wanwawan Paulus ḇekofen, ”Kaku ḇeri Allah arasa ḇyena naba! Kaku ḇeri fawawinananem ḇyena naba! Manseiso nari ḇekukeḇ rosai dawos namuk na? Manseiso nari befawi nyan byuk fararurya?”Roma 11:33.

YAHWE ḆAḆEPAPOIK ḆYEDI ISO ḆEPYUM SYADI YA

8. Rariso sneḇaḇir Bedi faro Yahwe nyan ḇyepoik ya?

8 Refo fyasnabos kaku snar Yahwe iso bena hak kaku fa ḇepoik. Refoya kako fyasna snar Yahwe iso Manḇepoik ḇepyum syadi. Bukti oserya iso Ḇyepoik kuker saswar. Na komarisen kofanam ḇe I, snar ima Allah ”bena sne ḇenaḇye, bena sawarwar, imasasor fasawḇa. Yahwe iso Allah ḇefo kuker saswar souser ma napnapes”. (Keluaran 34:6) Allah ḇyesyowi ko, ma ifawi syadi nyan ḇyuki mamfaduru konya ro mankunko ḇardi. Ibiris ikofen snar Yahwe fyandun mankun faro manfamyan Ḇyesiḇa. Ḇape inema ankarkar rirya. Allah ḇyuk Rumkun ḇyedi iswar kaku insama kona saneraro kankenem fyoro ya.Wasya Mazmur 84:11; Roma 8:32.

Yahwe fyawi syadi nyan ḇyuki mamfaduru konya ro mankunko ḇardi

9. Rosai ḇefasna snar Allah myam ma fyandun manfamyan ḇyesi oser-oser?

9 Yahwe iswar manfamyan ḇyesikam. Ḇape, I kako fyandun kaku faro manfamyan ḇyesi oser-oser. Kwarapan roi oso ḇeḇejadi ro fafisu iwara. Fafisu taun utin rikyor, Yahwe ḇye hakim-hakim sya fa sfarkin er ḇeḇekinfir ḇyesi ma ifrur fa sisma payamyum ro mamamun. Ḇape ro fafisu anikam, Yahwe myam manfamyan ḇyesi oser-oser kako. Oserya iso bin oso ḇenirḇe Rut. Ima snonkaku Israel risyaḇa, ma ifrur roi nabor kwar fa bisa isyom faro Yahwe I. Bonya, Yahwe ḇyuk ḇe i snonswa ma romawa snon oso. Ma ḇarpurya, Rut romawa ḇyedine ḇye up faro Mesias i. Yahwe ifrur fa fawar Rut ḇyedine nsun ro oser ro syap-syap bero Refo ḇenir snonsnon mankundi ḇyedi, Rut. Mankundaw ido, rariso Rut sneḇaḇir ḇyedi rofyor nari isma kaḇakḇok ya ma ifawi kuker roi nane?Rut 4:13; Matius 1:5, 16.

10. Ro diso na kofawi snar Yahwe nyan ḇyepoik kuker masasorḇa?

10 Nyan Yahwe ḇyepoik ima kuker masasorḇa. Inja, ḇesouser I sya kam sna kaku ḇaḇemkeya ma siraryaḇ. (2 Korintus 3:17) Daud ikofen kuker Yahwe I, ”Ḇaḇesyowi ma fababa isya ro ḇarpon ḇyedi, samambraḇ ma raryaḇ naisya ro moḇ kyain ro ya.” (1 Tawarikh 16:7, 27) Manbefas mazmur Etan fyas, ”Aski faro kawasa ḇefawi ḇebras ro fararyaḇ. Sye Yahwe, simbran ro sananai mka ḇedi. Simarisen faro snonsnon beja ras nakam, ma ro ḇaḇenapnapes bena sḇeḇekanow.”Mazmur 89:15, 16.

11. Rariso insama bisa kokyar syadiwer snar Yahwe nyan ḇyepoik iso ḇepyum syadi ya?

11 Kowasen ḇaḇenaḇye Yahwe ḇyena ras ḇe ras ido, na kokyar syadiwer snar ḇaḇepapoik ḇyedi iso ḇepyum syadi ya. Sneḇaḇir koḇena na namnis kuker rosai manbefas mazmur ikofen faro Allah, ”Snar ras oser ro buḇes rum Bedi ipyum syadi ro ras risyaran oser ro moḇ ḇesenakam.” (Mazmur 84:10) Yahwe iso ḇedaw ma ḇefrur ko. Inja, ifawi rosai na ḇefrur fa koḇeaski. Ḇyuk rosai kofandunna nabor kaku. Rosai monda Yahwe ikofenna nama faro ḇaḇye mankun koḇena. Iba syadiwer rofyor kofarser roi ḇeḇor kwar rariryano, na koḇeaski pdef rofyor kosouser Yahwe I.Wasya Yesaya 48:17.

12. Rosai roi ḇeḇewar kaku fa kosonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik ya?

12 Refo ikofen snar Ḇaḇepapoik Taun Syaran Oser Kristus Ḇyedi isyonde kwar, nari snonkaku ono sisya ḇembroḇ faro Yahwe I. (Wahyu 20:7, 8) Rosai ḇefnai fa roi ani na ḇyerarirya? Ro fafisu ani, Ibiris syewar fa ifrur snonkaku sya fa sfasna sfandun mankunsi. Ifrurker roi ani, syewar fa ifrur snonkaku sya sikyar sisouser Yahwe I ḇa raryano bisa fa sikenem fyoro. Ḇape inema nkakuḇa. Fandun fa kokara, ’Na yakyar faro Setan ankarkar ḇyena ke?’ Koswar kaku Yahwe I ma kokyar snar ima ḇyenaḇye ma nya hak fa ḇyepoik faro farsyos ḇesiper ine ido, nari koso Setan ankarkar ḇyena ḇa. Nari kokinfir pdef Allah ḇaḇepapoik ḇyedi, ḇepoik kuker saswar ya.

WASONEM PDEF ALLAH HAK ḆYEDI FA ḆYEPOIK

13. Rosai na kofrur fa kosonem Allah hak ḇyedi fa ḇyepoik ya?

13 Kawos kwar roi ḇefasnaḇair snar Yahwe iso bena hak fa ḇepoik ma nyan ḇyepoik iso ḇepyum syadi ya. Inja, na komarisen kosonem ḇaḇepapoik ḇyedi. Kofrurna kuker kosouser pdef ḇe Yahwe I ma kosewar kaku fa kofarari nyan kakara ḇyena.Wasya Efesus 5:1, 2.

14. Rariso penatua ma ḇeḇeḇru ro kina sya sfarari Yahwe I?

14 Refo ikofen snar Yahwe ḇyuko ḇaḇepapoik ḇyedi kuker saswar ḇesya kwar. Inja, ḇeḇeḇru ro kina ma penatua ḇemarisen faro Yahwe nyan ḇyepoik na sifarari roi ine. Na simsor ḇaido sfara naek srar sya ḇa. Manwawan Paulus syewar kaku fa ifarari Allah ma Rumkun ḇyedi. (1 Korintus 11:1) Ifrur mamyai snonkaku ḇesesyaḇa ḇaido idifsi ḇa fa sifrur roi ḇekaku. Ḇape, idif sne ḇaido ḇyemotivasi snonkaku ḇesesya kuker nyan ḇepyum fa sifrur roi ḇeḇye. (Roma 12:1; Efesus 4:1; Filemon 8-10) Ine fyasna snar Paulus fyarari Yahwe I. Inja, ko kako kakfrur mnis rarirya, kofrurna rarirya ido ine fyasna kosonem Allah hak ḇyedi fa ḇyepoik.

15. Rariso roro snemuk kofrurna nfasnaḇair kosonem Allah ḇaḇepapoik ḇyedi?

15 Osower ido, kofasna kosonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik kuker koḇesyowi ma koso farkankin ḇerama ro snon ḇesma fakamaman sya. Kofawi mnis ḇaido komarisenḇa kuker snemuk oso sifrurna ido, na kosonem pdef si. Ine roi dunya sifrur na ḇa, ḇape ineiso roi kofrurna rofyor kofasnaḇair Yahwe iso ḇe Manḇepoik kobedi. (Efesus 5:22, 23; 6:1-3; Ibrani 13:17) Ma koraryaḇ kaku, snar Allah imarisen roi ḇepyum kaku beko.

16. Rariso roro snemuk kofrurna nfasnaḇair kosonem Allah ḇaḇepapoik ḇyedi?

16 Ko kako kosonem Allah hak ḇyedi fa ḇyepoik roro snemuk kofrurna. Yahwe ḇyuk hukum faro roi nakam bero kankenem koḇena ḇa. Ḇape, ikofen nyan kakara ḇyena beko. Imnis raris, Yahwe ḇyuk bekoḇa daftar sansun fandun fa kosansunna ke roḇa. Imḇape, ikofenḇair snar Saksi Ḇyesi koine fandun fa kosansun pyum ko. (1 Timotius 2:9, 10) Imarisen insama kokara snemuk kofrurna awyaye ḇyena faro snonkaku ḇesesya. (1 Korintus 10:31-33) Rofyor kofrur snemuk ḇemnis kuker Yahwe nyan kakara ḇyena ido, ine fyasna kosonem ma komarisen faro nyan Yahwe ḇyepoik ya.

Wasonem Allah hak ḇyedi fa ḇyepoik ro snemuk ma rosai wafrur ro kina bedi (Mam paragraf 16-18)

17, 18. Rariso imbeswa Kristen sya na sisonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik ya?

17 Imbeswa Kristen sya bisa sisonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik. Rofyor sufarḇuk, fafisu ya imbude na ipyum raris sumarisen ro randakya ḇa. Imbude na susmai samswen ḇeba. Rarirya ido, ipyumya sukara nyan Yahwe ifrur faro er Israel sya ro fafisu iwara. Yahwe fyasnaḇair ima imnis snonswa faro kawasa Ḇyesi. (Yesaya 54:5; 62:4) Er ani ifrur Yahwe fyafko ḇesya kwar. Fasfesepen sena ine imnis farḇakḇuk ḇesmai samswen oso. Ḇape, Yahwe isusu fasawḇa faro Israel sya. Ḇyuk ampun faro snonkaku Israel sya ḇesya kwar ma ifrur kaku asas ḇyena faro si.Wasya Mazmur 106:43-45.

18 Imbeswa Kristen ḇeswar Yahwe I sya kako na sisewar fa sifarari Yahwe I. Iba syadiwer, rofyor sino sisya sismai samswen ro farḇakḇuk sena, sisewar nyan ḇesae ḇeḇesebur Refoya ḇa. Sifawi snar Yahwe myam kaku faro fasfes farḇakḇuk ya ma imarisen insama imbeswa susoasuseryaye su. Roi ḇero Refo na ḇewar kaku fa snonkaku oso fasfes farḇakḇuk ḇyedi imuk ma fyarḇuk kaḇer yaiso snar oso ifrur farḇuk ḇese. (Matius 19:5, 6, 9) Rofyor imbeswa Kristen sufrur roi ḇeborkam fa sukif nako farḇakḇuk suḇena ido, ine fyasna susonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik.

19. Rosai fandun fa kofrurya rofyor kofrur sasar?

19 Kokame komnis ḇaime ma fyorno ido kofrur sasar ḇefrur fa Yahwe fyafko. Snar fyawi ine bisa ḇyejadi, fyasos fasaspar Kristus i. Inja, rofyor kofur sasar ido, fandun fa kor ampun ro Yahwe I. (1 Yohanes 2:1, 2) Osower ido, kofafko monda awer rosai kofrur kwarna. Ḇape, kofarkor ro sasar ani. Komarisen kofanam pdef ḇe Yahwe I, nari ḇeḇuk ampun faro sasar koḇena ma ḇefnoḇek ko fa kosambraḇ kaḇer ma kofrur kaḇer sasar ani werḇa.Mazmur 103:3.

20. Rosai ḇefnai fandun fa kosonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik ro kirine beri?

20 Ro dunya babo, Yahwe nari ḇyepoik faro snonkaku oser-oser, ma nari sifarkor nyan-nyan ḇenapes Ḇyena. (Yesaya 11:9) Ḇape ro kirine, na kofarkor kuker Yahwe nyan kakara ḇyena insama kun snemuk ḇepyum na. Fyorower ḇa, osoḇaḇeri na ḇefakfuken Allah hak ḇyedi fa ḇyepoik. Inja kirine, mkorama kosonem Yahwe hak ḇyedi fa ḇyepoik, isoine kuker kosouser I, kofarmyan kuker soasuser ḇe I, ma ro roi ḇeḇorkam kofrurna kosewar kaku fa kofarari I.