Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Farkarkor Kosma Ro Zakharia Fasasna Ḇyeja

Farkarkor Kosma Ro Zakharia Fasasna Ḇyeja

”Mkokaḇer ḇe aya, . . . ma nari yakaḇer ḇe mko.”​—ZAKHARIA 1:3.

DOYA: 120, 117

1-3. (a) Rofyor Zakharia ifarmyan ḇe nabi, rosai Yahwe kawasa Ḇyesya sisma ro fafisu ya? (b) Rosai ḇefnai fa Yahwe dor kawasa Ḇyesya fa skaḇer ḇe I?

RO ZAKHARIA fasasna ḇeba ḇyeja, myam syap ḇeniw ḇeroḇ, bin oso kyain ro babewu dori, ma bin risuru suroḇ kuker braper imnis braper manpawa. (Zakharia 5:1, 7-9) Rosai ḇefnai fa Yahwe ḇyuk fasasna ḇeradirya ḇe nabi Ḇyeja? Rosai er Israel sisma ro fafisuya? Ma fainda rosai kosma ro fasasna ani faro ko ro baboine?

2 Ro taun 537 SM, Yahwe kawasa Ḇyesi sisma aski kaku. Snaro sḇewomen si ro Babilon swaf taun ri 70, ḇape kirine simkei kwar! Ma siryaḇ kaku fa skaḇer ḇe Yerusalem insama sibawes kaḇer bait ma sisyom ḇe Yahwe I rodiwa. Taun oser ramnai, er Israel sya sifrur fondasi bait ani. Kawasa ansya siryaḇ ma ”sibras naba kaku inja mkaren sena srowerna ro moḇ ḇeḇinkwane”. (Ezra 3:10-13) Ḇape, roi ḇedwarek faro ḇaḇebawes bait nabor syadiwer. Ine nafrur fa sisambraḇ ma sḇebri werḇa, inja simnai ro fararur ḇaḇebawes bait. Ma kirine, er Israel ansi smam monda faro fararur ḇaḇebawes rum sena ma sifrur yaf. Taun ri samfur seser riwonem ḇyenande kwar, ḇape Yahwe bait Ḇyeja imnai ḇaim. Allah kawasa Ḇyesya fandun fa sisma swarapepen fa skaḇer ḇe Yahwe ma simnai fa skara fandandun mankun sena. Yahwe imarisen insama siryaḇ ma sḇeḇri fa sisyom ḇe I.

Yahwe kyaremso farsamsyom koḇena rofyor koḇuk roi ḇepyum syadi faro I

3 Ro taun 520 SM, Yahwe iwan nabi Zakharia fa ifnoḇek kawasa Ḇyesya fa siswarepen kaḇer rariso ḇyuk ḇaḇemkei faro si ro Babilon. Knam ro Zakharia snonsnon ḇyeja isoine ”Yahwe Iswarepen Kwar.” Yahwe kawasa Ḇyesya sḇefnder rosai ifrur kwar faro si na, rariryano Allah iswarepen kaker si. (Wasya Zakharia 1:3, 4.) Yahwe ḇyeasas nari ifnoḇek si fa sḇawes kaḇer ibadat ḇekaku na. Imḇape, ḇyuk swarapepen ḇesi kako snar nari kyaremso farsamsyom sena rofyor sḇuk roi ḇepyum syadi faro I. Nari kofarkor rariso Yahwe idif snonkaku Israel sya ma rariso Zakharia fasasna ḇeḇe wonem ma fik nafnoḇek ko ro baboine.

ALLAH ḆYEMANKARA SNONKAKU ḆEKARAWRAW SYA

4. Fasasna ḇefik rosai Zakharia myamna? Rosai ḇefnai fa sfas ro bar bandum ma bondi syap ḇeniw ani? (Mam sonin 1 ro randak artikel ine.)

4 Ro fasal 5 Zakharia myam fasasna ḇeba kaku. (Wasya Zakharia 5:1, 2.) Zakharia myam syap ḇeniw oso iroḇ ro farsyos, kawanwan ḇyeja meter ri 9 ma baba ḇyeja meter ri 4,5. Syap ḇeniw ani byas ma anun oso neḇefas ro bori. (Zakharia 5:3) Anun ḇefandun kaku ani isoine kuker ḇaḇemankara. Rofafisu iwara, snonkaku sya sfas ro bar bandum syap ḇeniw ani. Ḇape, snar anun ine ḇyefandun kaku inja sfas ro bar bandum ma bondi syap ani.

Snonkaku Kristen sikarawraw awer (Mam paragraf 5-7)

5, 6. Rariso Yahwe mamam Ḇyeja faro snonkaku ḇekarawraw sya?

5 Wasya Zakharia 5:3, 4. Snonkaku syakam nari skamar rosai sifrurna ro ḇarpon Allah I. Iba syadiwer ine faro Allah kawasa Ḇyesya snaro sḇefaker faro Allah snonsnon Ḇyeja. Siswar Yahwe I, inja sifawi rofyor sikarawraw ido ine nari nun anonef faro Allah snonsnon Ḇyeja. (Amsal 30:8, 9) Snonkaku ḇeḇeso imbude skara sikaraw fa sifnoḇek snonkaku ḇesesya ima nsasarḇa. Ḇape rosai monda alasan sena, snonkaku ḇekarawraw ansi nfasnaḇair marisen mankun sena nḇefandun syadibur ro Yahwe I, snonsnon Ḇyeja ma sasoser Ḇyena.

6 Wamam mnis ro Zakharia 5:3, 4 ikofenbadir fafras nari ”syun ḇe rum ḇekarawraw ani” ma ”ḇyarek ro rum ani dori ma imkok na”. Inja, roi ḇeḇyeḇa rosai monda kawasa Ḇyesya sifrurna, Yahwe na fyasnaḇairna ma ḇyemankara si. Iba syadiwer, imbude snonkaku ḇekarawraw oso iyokef rosai ifrurna ro polisi, tuan ḇyedi, penatua ma sinan ḇyeja raryano, ipok fa iyokef roi ifrurna ro ḇarpon Yahwe I ḇa. Allah nari ifrur fa snonkaku ḇekarawraw sya sifawi sasar sena. (Ibrani 4:13) Komarisen kaku snaro kosya rofandu snonkaku ’ḇefrur roi ḇenapes ḇesya kwar’.​—Ibrani 13:18.

7. Rariso insama kosma fasfras ro syap ḇeniw ḇeroḇ anya ḇa?

7 Yahwe dayin kaku snonkaku ḇekarawraw sya. Nari komarisen kaku snar kofawi ma kosouser Yahwe wos Ḇyena kuker rosai ḇeḇye ma ḇyeḇeḇa na. Ma ko kako komarisen snar nyan kankenem koḇena nun anonef faro snonsnon Ḇyeja ḇa. Kuker kofrur roi ine, nari Yahwe ḇyemankara ko ḇa imnis kuker snonkaku ḇesouserḇa sya.

KOFRUR ASAS KOḆENA ”RAS ḆE RAS”

8-10. (a) Sowar ido rosairiri? (b) Sowar rosai Raja Zedekia iyukna?

8 Ramnai, syap ḇeniw ḇeroḇ ani ikofenḇair swarapepen faro snonkaku ḇekofen ”sowar ḇekakuḇa” kuker snonsnon Allah. (Zakharia 5:4) Sowar iso wos kakaku kuker roi oso, ine kako kyurfasna asas ḇekaku fa kofrur roi oso ḇaido kofrur roi oso ḇa.

9 Kosowar kuker Yahwe snonsnon Ḇyeja ima roi ḇefarfnak ḇa. Bisa kofarkor ro Zedekia, raja ḇepupes ḇepoik ro Yerusalem. Zedekia ḇyesowar kuker Yahwe snonsnon Ḇyeja nari isouser faro raja Babilon. Ḇape, Zedekia ifrur roi ikofenna ḇa. Bonya, Yahwe ikofen ḇe Zedekia i snar ”ro moḇ raja ḇekanowi ḇe raja, isoine i ḇemamkyof sowar ḇyeja ma ḇeyuk asas ḇyena, ro moḇ ya kako, rofandu Babilon nari imar.”​—Yehezkiel 17:16.

10 Raja Zedekia ifrur kwar sowar kuker Allah snonsnon Ḇyeja, ma Yahwe dori fa ifrur rosai ḇyeasas kwarna. (2 Tawarikh 36:13) Ḇape, iyuk asas ḇyena ma dor Masir sya sifnoḇeki fa smun Babilon. Ḇape, Masir ifnoḇek i ḇa.​—Yehezkiel 17:11-15, 17, 18.

11, 12. (a) Asas ḇefandun rosai bisa kofrurna? (b) Rariso farsamsyom koḇena nun fainda faro kankenem koḇena?

11 Ro rosai Zedekia ismana, kofarkor Yahwe ryower asas kofrurna. Insama kofrur Yahwe imarisen fandun fa kofrur rosai koḇeasas kwarna. (Mazmur 76:11) Asas ḇefandun kaku kofrur yaiso asas kuker farsamsyom koḇena ḇe Yahwe I. Rofyor koḇuk farsamsyom koḇena ḇe I, koḇeasas rosai monda ḇeḇejadi ro kankenem koḇena nari kofarmyan pdef ḇe I.

12 Rariso kofrur asas koḇena ḇe Yahwe I? ”Ro ras ḇe ras” kosma fafrowes ḇeba ma kasun. Kofasnaḇair fasfesepen ḇesambraḇ kaku koḇena kuker Yahwe I kuker kofrur mnis samswen kosmana. (Mazmur 61:8) Imnis raris, rosai nari wafrurya rofyor bati Bedi ro moḇ wafararur ḇaido ro rumfarkor imarisen yoḇ Au? Nari wapampum marisen sena ma wafasnaḇair wamarisen wasouser faro Yahwe I ke? (Amsal 23:26) Ḇaido rariso rofyor wemir ḇesyom Yahwe ro kina Bedi? Na wor Yahwe fa ifnoḇek Au insama fasna pdef rari Kristen ke? Rosai monda wasmana, na wakofen kasumasa ḇe Yahwe ro ras ḇe ras snar saswar ma farkankin Ḇyena ke? Wafasos oras fa wawasya Refo ro ras ḇe ras ke? Osower ido, koḇeasas fa kofrur rosai monda rofyor koḇuk farsamsyom koḇena ḇe Yahwe ro kenem koḇena. Rofyor kosouser ma koḇuk roi ḇepyum syadi faro I, kofasnaḇair ḇe Yahwe koswar I ma iso bena konya. Kosyom Yahwe ima nyan kankenem koḇena. Snar kosouser faro Yahwe I, inja ḇyeasas nari ḇyuk fafisu ḇepyum iyama faro ko.​—Ulangan 10:12, 13.

Ro Yahwe farari ḇepyum Ḇyena, nfarkor ko insama kofrur ḇeri asas koḇena

13. Rosai na kofarkor ro fasasna ḇeḇewonem Zakharia ḇyeja?

13 Fasasna ḇeḇewonem Zakharia ḇyeja, nḇuk farkarkor ḇeko snar rofyor koswar Yahwe I, nari kokarawrawḇa ḇaido koyuk asas koḇena ḇa. Ko kako kofarkor er Israel sifrur sasar nabor raryano, Yahwe ifrur asas Ḇyena pdef ma ipok ibur kawasa Ḇyesya ḇa. Snaro Yahwe ifawi sisya ro fafisu ḇesamswen snar mbroḇ sesya sisya ro ris seja. Ro Yahwe farari ḇepyum Ḇyena, nfarkor ko insama kofrur ḇeri asas koḇena. Ma kokyar nari ifnoḇek ko fa kofrurna. Nyan oser ifnoḇek ko iso kuker ḇyuk saneraro ḇeko ro fafisu iyama. Fyoro werḇa, nari ipyos ḇaḇeḇarḇor ro supswan inekam. Ine bisa nefasnaḇair ro fasasna ḇeuser Zakharia ḇyeja.

YAHWE MYUN SNONKAKU ḆEFRUR ROI ḆEḆARḆOR

14, 15. (a) Rosai Zakharia myam ro fasasna ḇeḇefik? (Mam sonin 2 ro randak artikel ine.) (b) Mansei bin ḇero babewu yadori? Rosai ḇefnai fa malaikat isosef babewu ani?

14 Rofyor Zakharia myam syap ḇeniw ḇeroḇ insanja ani, malaikat oso dawos ḇe i bo doḇe, ”Mame.” Ramnai Zakharia myam babewu oso sap ḇe ”efa”. (Wasya Zakharia 5:5-8.) Sosef ro babewu ani ḇyeḇefrur ro ”reben ḇepaisem ḇeḇesapdur”. Rofyor babewu ḇyeḇebas, Zakharia myam ”bin oso kyain ro dori”. Ramnai malaikat ani fyasnaḇair snar bin ḇero babewu ani isoine ”Ḇaḇeḇarḇor.” Zakharia imkak fafayaḇa rofyor myam bin ani ḇyensewar fa syae! Ḇape, malaikat ani pyampum bin ani fa syun kaḇer ḇe babewuya ma isosefi kuker reben ḇemarḇak. Rosai knam ro fasasna ine?

15 Fasasna ine nḇuk kakakyar ḇeko snar Yahwe nari myam mondaḇa roi ḇeḇarḇor rofandu kawasa Ḇyesya. Rofyor Yahwe myam roi oso ḇesasar ido, nari fasaw kaku ipyosna. (1 Korintus 5:13) Imnis raris malaikat ani ifrurna, fasaw kaku isosef babewu ani.

Yahwe ḇyeasas nari fyaduru pdef saranden ro farsamsyom Ḇyena (Mam paragraf 16-18)

16. (a) Rosai ḇeḇejadi kuker babewu ani? (Mam sonin 3 ro randak artikel ine.) (b) Ḇe moḇ risai bin bena braper ansuya suyun babewu ani?

16 Ramnai, Zakharia myam bin risuru ḇraper suḇena nsambraḇ kaku imnis ḇraper manpawa. (Wasya Zakharia 5:9-11.) Bin suine suḇese kuker bin ḇeḇarḇor ḇero babewu ani. Kuker samambraḇ suḇena, sukanow babewu ani kuker roi ”ḇeḇarḇor” ḇero dorina ma suroḇ ḇinkwan kaku. Suyun babewu ani ḇe moḇ risai? Suyun na ḇe ”sup Syinar”, isoine Babilon. Rosai ḇefnai fa suyuni ḇediwa?

17, 18. (a) Rosai ḇefnai fa Babilon ima ”moḇ ḇemnis” faro ”Ḇaḇeḇarḇor” na? (b) Rosai snemuk Bedi?

17 Snonkaku Israel ḇekenem ro Zakharia fafisu ḇyedi nari sifawi rosai ḇefnai fa Babilon ima moḇ ḇemnis kaku faro roi ”ḇeḇarḇor”. Sifawi mnu ḇeba ani ifo kuker fararur farḇuk fafnom ma ibadat ḇekakuḇa. Zakharia ma snonkaku Yahudi ḇese ḇekenem ro diwasya sḇesewar kaku spampum awyaye ḇeḇyeḇa. Inja ro fasasna ine, kokyar kaku snar Yahwe fyaduru ibadat ḇekakuna fa nasren pdef.

18 Fasasna ine kako nḇuk swarapepen ḇe snonkaku Yahudi sya insama sfaduru pdef saranden ro farsamsyom sena. Ḇaḇeḇarḇor nari nasya rofandu Allah kawasa Ḇyesya ḇa. Kirine, Yahwe dun koḇe organisasi ḇesren Ḇyeja, ma rodiwa koḇaḇir saswar ma fadadiren Ḇyena. Iso ebedari ko oser-oser komamwarek insama organisasi ine isren pdef. Ma roi ḇeḇarḇor nasya awer rofandu Yahwe kawasa Ḇyesya.

KAWASA ḆESREN NUN SANANDIK ḆE YAHWE

19. Rosai fainda ro fasasna Zakharia ḇyeja faro ko ro fafisu ine?

19 Fasasna ḇeḇefik ma ḇeḇewonem Zakharia ḇyeja naser swarapepen ḇefandun kaku faro snonkaku ḇefrur roi ḇeḇyeḇa. Yahwe nari myam monda ḇa roi ḇeḇarḇor ine nasya pdef. Inja snar koine manfamyan Ḇyesya, fandun fa kayin roi ḇeḇarḇor na. Fasasna ine nḇuk kakakyar ḇeko rofyor koḇensewar kaku fa kofrur kma ḇesaswar ine marisen Ḇyeja ido nari ifras ko ḇa, ḇape nari kyadaun ma ḇyebarakas ko. Imbude samswen ḇeko fa kosren pdef ro dunya ḇeḇarḇor ine, ḇape kuker fafnoḇek ro Yahwe I bisa kosren pdef! Ḇape, rariso kokyar na kofaduru pdef farsamsyom ḇekaku ine? Snar kofanam kwar kuker ḇaḇekandera ḇebaya, rariso kofawi Yahwe nari kyadaun organisasi Ḇyeja? Nari kosma kankarem faro fakfuken nane ro artikel ḇeuserya.