Mman ko pi n'en ni bay riy

Mman ko table of contents

Ngan Tayfan e N’en ni ‘Got e Ke Chagiy’ Nga Taabang

Ngan Tayfan e N’en ni ‘Got e Ke Chagiy’ Nga Taabang

“Thingari dabi dareg e girdi’ e gali cha’ ni Got e ke chagiyrow.”​—MARK 10:9.

TANG: 131, 132

1, 2. Mang e susun ni nge k’aringdad fare thin ko Hebrews 13:4 ni ngad rin’ed?

 GA BAADAG ni ga ma tayfan Jehovah, fa? Mmudugil ni ga baadag! Bay rogon ni ngam tayfan, ma ke micheg ni ga ra rin’ ni aram rogon, maku ra tayfam. (1 Sam. 2:30; Prov. 3:9; Rev. 4:11) Maku baadag ni ngam tayfan e girdi’ ni bod rogon girdien e am. (Rom. 12:10; 13:7) Machane ku bay ban’en ni kab t’uf ni ngam tayfan ni aram e mabgol.

2 Ke yoloy apostal Paul ni gaar: “Mabgol e urngin e girdi’ ni nge ta’ fan, ma pumoon nge ppin ni kar uned ko mabgol e thingari bagayad mi i par nib yul’yul’ ngak bagayad.” (Heb. 13:4) Re n’ey ni yog Paul e gathi kemus ni ban’en ni manang. Ya rib tamilang ni pi thin ney e be pi’ e athamgil nga laniyan’ e piin Kristiano ni nge bagayad me tayfan e mabgol rok ya ban’en nib ga’ fan. Ere gur, ireray rogon ni ga ma lemnag e mabgol nib muun e birom ngay, fa?

3. Mang fonow nib ga’ fan e pi’ Jesus u murung’agen e mabgol? (Mu guy e sasing ni bay u tabolngin e re article ney.)

3 Faanra ba ga’ fan e mabgol u wan’um, ma aram e ga be folwok rok Jesus ya kub ga’ fan e mabgol u wan’. Aram fan nap’an ni fith e pi Farise ngak murung’agen e mabgol ni nge dar me sul nge yog e n’en ni yog Got u murung’agen e bin som’on e mabgol ni gaar: “Ereray fan ni ra digey e pumoon e chitamangin nge chitiningin ngar pirew leengin, mi yow par ni kar taab girdi’gow.” Miki ulul Jesus nge gaar: “Thingari dabi dareg e girdi’ e gali cha’ ni Got e ke chagiyrow.”​—Mu beeg e Mark 10:2-12; Gen. 2:24.

4. Uw rogon e yaram ko mabgol ni ngongliy Jehovah?

4 Ere manang Jesus ni mabgol e ban’en ni ke sunmiy Got ma aram fan ni tamilangnag ni ban’en ni nge par u thilin l’agruw ni’ u n’umngin nap’an e yafos rorow. De yog Got ngak Adam nge Efa nrayog ni ngar dargow. Ya rogon e yaram ko mabgol ni ngongliy Jehovah u Eden e susun ni taareb e pumoon nge taareb e ppin e ngar mabgolgow mi “yow” par ni kar taab girdi’gow u n’umngin nap’an e yafos rorow.

BOCH BAN’EN NDABI PAR NIB N’UW NAP’AN NI THILYEG ROGON E MABGOL

5. Mang e ke rin’ e yam’ ko mabgol?

5 Machane gad manang ni ke thil rogon boch ban’en ni bochan e denen ni tay Adam. Reb ko pi n’em e aram e yam’ ma re n’ey e ke thilyeg rogon e mabgol. Ma gad ra guy e re n’ey ko n’en ni yoloy apostal Paul u nap’an ni weliy ndaki moy e piin Kristiano u tan fare Motochiyel rok Moses. Ke tamilangnag ni yam’ e aram e n’en nra museg e mabgol, ma faen ni ke yim’ leengin e rayog ni ngki mabgol bayay.​—Rom. 7:1-3.

Fare Motochiyel e be fil ngodad rogon feni ga’ fan e mabgol u wan’ Got

6. Uw rogon ni ke m’ug rogon ni ma lemnag Got e mabgol ko n’en ni bay ko fare Motochiyel rok Moses?

6 Fare Motochiyel rok Moses ni pi’ Got ko fare nam nu Israel e bay e motochiyel u murung’agen e mabgol riy. Re motochiyel nem e pag piyu Israel nrayog ni nge yoor e ppin ni ngar leengiyed ya aram ban’en ni ur rin’ed u m’on ni nge pi’ Got fare Motochiyel ngorad. Machane re n’ey ni nge yoor leengin be’ e bay e motochiyel ni kan ngongliy ni fan ngay ya nge dabin gafgownag e ppin ni kar leengiyed. Bod ni, faanra ke leengiy be’ nib moon nu Israel reb e sib me boch nga tomuren miki leengiy be’, ma dabi lichnag e ggan nge mad ni nge pi’ ko bin som’on e ppin rok. Maku dabi taleg ir ko bin som’on e ppin rok. Yab m’agan’ Got ngay ni nge ayuweg miki lemnag rarogon. (Ex. 21:9, 10) Chiney e da kud moyed u tan fare Motochiyel, machane ku rayog ni ngad guyed rogon ni ma lemnag Jehovah e mabgol ni nge par. Ere gathi be ayuwegem e re n’ey ni ngam tayfan e mabgol, fa?

7, 8. (a) Mang e be yog fare Motochiyel u murung’agen e mabgol ni be dar nrogon ni bay ko Deuteronomy 24:1? (b) Uw rogon u wan’ Jehovah e mabgol ni be dar?

7 Mang e be yog fare Motochiyel rok Moses u murung’agen e mabgol ni be dar? Nap’an ni sunmiy Jehovah e mabgol ma rogon e motochiyel rok e dabi dar e mabgol. Machane bochan ni be lemnag rarogodad ma aram fan ni ke pag nrayog ni nge buch e re n’em. (Mu beeg e Deuteronomy 24:1.) Be’ nib moon nu Israel e rayog ni ngar dargow e ppin rok ni faanra bay “tapgin” ni ke dabuy fare pin. Der tamilangnag fare Motochiyel rogon “tapgin” e re n’em. Machane ba mudugil nre n’em e ban’en ni yira tamra’ ngay ara ban’en nib gel e kireb riy, ma gathi yugu ban’en nde ga’ fan. (Deut. 23:14) Mab gel e kireban’ riy ya nap’an ni taw ko ngiyal’ ni bay Jesus riy, ma boor e pi Jew ni yad be chuw ko ppin rorad ‘ndemturug e n’en ni kar bucheged.’ (Matt. 19:3) Ri dubdad ni ngad lemgad ni aray rogon.

8 Ki tamilangnag Malaki ni profet rogon e mabgol u wan’ Jehovah. Bay ba ngiyal’ nib ga’ ni piin pumoon e yad be chuw ko ‘ppin ni kar leayed ko ngiyal’ ni baaram ni ka yad ba pagel’ nsana bochan e ngar leayed e pi ppin ni kab rugod ni ma pigpig nga yugu boch e got. Machane ke tamilangnag Got rogon u wan’ e mabgol ni be dar. Ya ke yog ni gaar: “Kug dabuy e mabgol ni be wer.” (Mal. 2:14-16) Ere dawori thil rogon ni ma lemnag Jehovah e mabgol aram ko som’on u nap’an ni yog ni be’ nib moon e ra “yan i chag ngak e ppin rok, ngar pirew ni kar taab girdi’gow.” (Gen. 2:24) Maku arrogon Jesus ni ma tayfan rogon ni ma lemnag e Chitamangin e mabgol, ma aram fan ni gaar: “Thingari dabi dareg e girdi’ e gali cha’ ni Got e ke chagiyrow.”​—Matt. 19:6.

KARI MUS NI TAAREB I FAN NRAYOG NI NGE DAR E MABGOL

9. Mang e be yip’ fan fapi thin ni yog Jesus ko Mark 10:11, 12?

9 Bay boch e girdi’ nrayog ni ngar fithed ni nge lungurad, ‘Gur, bay rogon ma rayog ni nge chuw reb e Kristiano ko en mabgol rok ngki leengiy be’?’ Mu tay fanam i yan ko n’en ni yog Jesus ni gaar: “En nra chuweg leengin ngki leay yugu reb e ppin, e ke th’ab e motochiyel ya kar pirew yugu reb e ppin ni gathi mabgol rok, ni aram e ke togopluw faanem ngak leengin, ma ku er rogon nre pin nra n’ag figirngin nge figirngiy yugu reb e pumoon, e ke th’ab e motochiyel ya kar pirew yugu reb e pumoon ni gathi mabgol rok.” (Mark 10:11, 12; Luke 16:18) Ere ba tamilang ko pi thin ney ni ma tay Jesus fan e mabgol ma baadag ni ngki rin’ e girdi’ ni aram rogon. Faanra chuw reb pumoon ko ppin rok nib yul’yul’ ngak ngki yan i leengiy be’, ma aram e kar pirew be’ ni gathi mabgol rok. Maku taareb rogon e re n’ey ni faanra chuw reb e ppin ko pumoon rok nib yul’yul’ ngak. Re n’ey e bochan e yugu aram rogon ni ke chuw be’ ko en mabgol rok ma gathi be yip’ fan ni ke mus e mabgol rorow. Ya ka yow be par ni ka yow ba ‘taab girdi’’ u wan’ Got. Miki yog Jesus ni faanra chuw reb e pumoon ko ppin rok ndariy ban’en ni ke rin’, ma aram e be tay e ppin rok nga reb e dodow ni nge munmun me un ngak be’ ni gathi en mabgol rok. Uw rogon e re n’ey? Ngiyal’ nem e faanra ke chuw e pumoon rok be’ ma rayog ni nge lemnag ni ngki leengiy be’ ni bochan e ngan ayuweg ko salpiy. Ma mit ney e mabgol e taareb rogon ko kam pirew be’ ni gathi mabgol rom.

10. Mang e taare n’en nrayog ni nge chuw reb e Kristiano ko mabgol rok ngki leengiy yugu be’?

10 Ke yog Jesus ni kari mus ntaareb i fan nrayog ni nge chuw be’ ko en mabgol rok. I yog ni gaar: “Nggog ngomed, ni en nra chuweg leengin ni gathi ban’en ni ke par fare pin nge be’ [“gathi bochan ni ke un ko ngongol ndarngal,” NW] [Greek, por·neiʹa], ngki leengiy yugu reb e ppin, e aram e ke th’ab e motochiyel, ya kar pirew yugu reb e ppin ni gathi mabgol rok.” (Matt. 19:9) Maku ireray e n’en ni ki tamilangnag ko fare Welthin Rok u Daken e Burey. (Matt. 5:31, 32) Maku l’agruw yay ni ke weliy Jesus murung’agen e “ngongol ndarngal.” Mit ney e ngongol e kub muun ngay ni gab mabgol ma gimew par be’ ni gathi mabgol rom, ara um piem nchuway’, ara mu parew be’ ndawor mu mabgolgow, ara par ko pumoon nge pumoon nge ppin nge ppin, ara girdi’ nge gamanman. Machane faanra ke un reb e pumoon nib mabgol ko ngongol ndarngal ma fare pin ni leengin e rayog ni nge dugliy ko nge chuw fa ngki par rok figirngin. Ere faanra dugliy ni nge chuw ko pumoon rok ma rogon u wan’ Got e gathi ka yow ba mabgol.

11. Mang fan rayog ni nge dugliy reb e Kristiano ndabi chuw ko en mabgol rok ni yugu aram ni ke un e en mabgol rok ko ngongol ndarngal?

11 Mu tay fanam yan riy nde yog Jesus ni faanra un be’ nib mabgol ko ngongol ndarngal ma en mabgol rok e thingari chuw rok. Bod nrayog ni nge dugliy reb i leengiy ndabi chuw ko pumoon rok ni yugu aram rogon ni ke un e pumoon rok ko ngongol ndarngal. Mang fan? Ya rayog ni kab t’uf figirngin rok mab m’agan’ ngay ni nge n’ag fan e denen rok ma yow maruwel u taabang ni ngar mon’ognagew e mabgol rorow. Maku reb e, faanra chuw ko pumoon rok ndab ki mabgol, ma rayog ni bay boch e magawon nra mada’nag. Bod ni, gur ra i t’uf e ayuw rok ko chugum nge salpiy ara tin nib t’uf ko par ko pumoon nge ppin? Gur, ra i kireban’ ni bochan e yigoo ir? Ma mang wenegan nra yib ngak pi fakrow? Ra mo’maw’ ngak ni nge chuguliyrad ko tin riyul’, fa? (1 Kor. 7:14) Ere ba tamilang nap’an nra dugliy e arorow nib fel’ e rok ni nge chuw ko mabgol rok ma aram e ba gel e magawon nra yan u fithik’.

12, 13. (a) Mang e buch ko mabgol rok Hosea? (b) Mang fan ni sulweg Hosea Gomer ngak, ma mang e rayog ni ngad filed ko mabgol rok Hosea?

12 N’en ni buch rok Hosea ni profet e be fil boch ban’en ngodad u rogon ni ma lemnag Jehovah e mabgol. Ke yog Got ngak Hosea ni nge leay be’ nib pin ni ka nog Gomer ngak. Re ppin ney e ra mang be’ nra i “pi’ ir ni chuway’” ma ra “diyennag e bitir” ni bochan e ke pi’ ir nchuway’. Taareb e pagel ni fak Gomer nge Hosea. (Hos. 1:2, 3) Ma boch nga tomuren miki fakay Gomer reb e ppin nge ku reb e pagel, nsana fakrow yugu reb e pumoon. Ere yugu aram rogon ni boor yay ni un Gomer ngak yugu boch e pumoon ni gathi pumoon rok, machane de chuw Hosea rok. Me munmun me chuw ku Hosea nge yan i mang reb e sib, machane me yan Hosea nge yan i chuw’iy nge sul ngak. (Hos. 3:1, 2) Ke fanay Jehovah Hosea ni nge dag rogon ni yugu be n’ag fan e kireb rok piyu Israel u nap’an ndakurur yul’yul’gad ngak ma yad be pigpig nga yugu boch e got. Ere mang e rayog ni ngad filed ko mabgol rok Hosea?

13 Nap’an nra un reb e Kristiano nib mabgol ko ngongol ndarngal ma fa arorow nib fel’ e rok e bay ban’en nthingari dugliy. Ke yog Jesus ni fa arorow nib fel’ e rok e ke yib fan nrayog ni nge chuw ko mabgol rok ngki mabgol bayay. Machane ku dariy ban’en nib kireb riy ni faanra dugliy faen nib fel’ e rok ni nge n’ag fan e kireb ko en mabgol rok. Ya nap’an ni sulweg Hosea Gomer ngak bayay ma aram me yog ngak ndab ra pirew yugu reb e pumoon. I yan ba ngiyal’ ndaki ‘par’ Hosea nge ppin rok nrogon e mabgol. (Hos. 3:3, ftn., NW) Machane munmun mar sulow bayay ngar parew ni bod rogon e piin mabgol. Ma re n’ey e be dag rogon nib m’agan’ Got ngay ni nge sul piyu Israel ngak ngki fel’ e tha’ u thilrad bayay. (Hos. 1:11; 3:3-5) Ere mang e be fil e re n’ey ngodad u murung’agen e mabgol e chiney? Faanra par fa wu’ i mabgol bayay nrogon e mabgol ma re n’ey e be dag ni fa arorow nib fel’ e rok e ke n’ag fan e kireb ni ke rin’ e en mabgol rok. (1 Kor. 7:3, 5) Ma aram e dakuriy fan ni ngar dargow. Ma tomuren e re n’ey ma thingari maruwel fa wu’ i mabgol u taabang ni ngar ayuwegew yow ni ngar lemnagew e mabgol nrogon ni ma lemnag Got.

MU TAYFAN E MABGOL NI YUGU ARAM ROGON NIB GEL E MAGAWON NI GA BE MADA’NAG

14. Mang e rayog ni nge buch ko mabgol nrogon ni bay ko 1 Korinth 7:10, 11?

14 Gubin e Kristiano ma thingari tayfan e mabgol ni bod rogon Jehovah nge Jesus. Machane bay yu ngiyal’ nder yag rok yugu boch e girdi’ ni nge rin’ e re n’ey ni bochan e gad gubin ndawor da flontgad. (Rom. 7:18-23) Ere dab da gingad ngay ni bay boch e tin som’on e Kristiano nib gel e magawon ni yib nga lan e mabgol rorad. Ke yoloy Paul ni gaar, “be’ ni ppin ni ke mabgol e thingari dabi chuw rok e pumoon rok.” Machane yu ngiyal’ e ma buch e re n’ey.​—Mu beeg e 1 Korinth 7:10, 11.

Uw rogon ni nge ayuweg ba wu’ i mabgol e mabgol rorow? (Mu guy e paragraph 15)

15, 16. (a) Mang e nge nameg ba wu’ e mabgol u nap’an ni ke yib e magawon nga lan e mabgol rorow, ma mang fan? (b) Uw rogon ni bay rogon e re n’ey ko en mabgol rom ni faanra der pigpig ngak Jehovah?

15 De tamilangnag Paul ko ri mang e ra buch rok ba wu’ e mabgol ma aram e ra bagayow me par rok. Machane gad manang ni fan nra dargow e gathi bochan ni ke un e en figirngiy ko ngongol ndarngal. Ya faanra ireray e n’en ni buch ma aram e bay fan nrayog ni nge chuw fare pin ngki yan i leay be’. Ke yoloy Paul ni fare pin ni ke chuw ko pumoon rok ma ra bagayow ma be par rok e thingari “par ndab ki un ko mabgol fa reb e nge sul ngak figirngin nge fel’ thilrow.” Ere rogon u wan’ Got e fa gali cha’ e ka yow ba mabgol. Ki yog Paul ndemtrug ko miti mang magawon e be yan fa wu’ i mabgol u fithik’, machane faanra dariy bagayow ni ke un ko ngongol ndarngal, ma n’en ni ngar namegew e nge fel’ e tha’ u thilrow ni aram e ngar pithigew e magawon rorow ma yow par u taabang. Ma rayog ni ngar ningew e ayuw ko piin piilal. Ya piin piilal e dabi fol ngak bagayow machane rayog ni ngar pied e fonow u daken e thin rok Got nib puluw ko magawon rorow.

16 Machane uw rogon ni faanra en mabgol rok reb e Kristiano e be’ nder ma pigpig ngak Jehovah? Nap’an nra yib e magawon nga lan e mabgol rorow, ma gur, ba puluw ni nge bagayow ma nge par rok? Bod rogon ni kad weliyed boch kafram, faanra ke un bagayow ko ngongol ndarngal ma aram e ke yib tapgin ni ngar dargow. Machane der yog e Bible boch i fan nrayog ni nge ba wu’ e mabgol me par rok. Ke yoloy Paul ni gaar: “Faanra ba’ be’ ni ppin ni ir reb i girdien Kristus ni ba’ figirngin nde mich Kristus u wan’, ma kab fel’ u wan’ fare moon ni nguur pirew ni yow mabgol, ma thingari dabi chuw fare pin rok fare moon.” (1 Korinth 7:12, 13) Ma re fonow ney e ka bay rogon ngodad e ngiyal’ ney.

17, 18. Mang fan ni ke dugliy boch e Kristiano ni ngar pared ko en mabgol rorad ni yugu aram rogon nib gel e magawon ni yad be mada’nag?

17 Machane bay yu ngiyal’ nra m’ug u rogon e ngongol rok e en ‘figirngiy nde mich Kristus u wan’’ ndaki “fel’” ni ngar parew leengin u taabang. Bod ni, rib gel e gafgow ni be tay ngak leengin nge mada’ ko ngiyal’ ni ke par e yafos rok nga thatharen e riya’. Ku rayog ni siyeg ni nge ayuweg chon e tabinaw rok ko tin nib t’uf rorad, ara be mo’maw’nag ngak leengin ni nge par nib yul’yul’ ngak Got ma be pigpig ngak. Ere faanra buch e boch ban’en ni aray rogon, ma piin leengiy ni Kristiano e yad ma dugliy ndemtrug ko mang e ra yog figirngirad, machane be dag ndab ki “fel’” ni ngar parew u taabang, me dugliy nib t’uf ni nge bagayow me par rok. Machane bay boch e Kristiano ni ku aray rogon e n’en ni buch rorad, machane kar dugliyed ni ngar pared ko en mabgol rorad. Ere yad be athamgil maku yad be maruwel ya nge mon’og e mabgol rorad. Ere mang fan ni kar dugliyed ni ngar rin’ed e re n’ey?

18 Faanra buch ban’en ni aray rogon rok ba wu’ e mabgol nra bagayow me par rok, ma aram e yow ra mada’nag e magawon ni bod e tin ni kad weliyed boch kafram. Ke yog Paul reb i fan ni nge par ba wu’ e mabgol u taabang. Ke yoloy ni gaar: “Fare moon nde mich Kristus u wan’ ni figirngin fare pin e ke yib rogorow Got ni bochan e kar taab girdi’gow leengin, ma be’ ni ppin nde mich Kristus u wan’ ni leengin be’ nib moon ni ke mich Kristus u wan’ e ke yib rogorow Got ni bochan e kar taab girdi’gow fare moon ni figirngin ni ir reb i girdien Kristus. Ya faanra dabi ara’ rogon, ma ra par fakrow ni bod pi fak e piin ndar nanged Got; machane rogorad ni yad be par e chiney e ba’ rogorad Got.” (1 Kor. 7:14) Boor e Kristiano ni kar dugliyed ni ngar pared ko en mabgol rorad nder ma pigpig ngak Jehovah ni yugu aram rogon nrib mo’maw’ ngorad. Ma pi Kristiano ney ni kar paged farad kar pared ko en mabgol rorad e yad ma felfelan’ u nap’an nra mang en mabgol rorad boch e Pi Mich Rok Jehovah.​—Mu beeg e 1 Korinth 7:16; 1 Pet. 3:1, 2

19. Mang fan ni boor wu’ e mabgol u lan e ulung ni Kristiano nib fel’ e mabgol rorad?

19 Ke pi’ Jesus e fonow u murung’agen e mabgol ni be dar, me apostal Paul e pi’ e fonow u murung’agen e mabgol nra bagayow ma be par rok. Yow baadag ni nge tayfan e pi tapigpig rok Got e mabgol. U ga’ngin yang e fayleng e ngiyal’ ney ma boor e walag u lan e ulung ni Kristiano nib fel’ e mabgol rorad. Rayog nsana kam guy ni boor wu’ e mabgol u lan e ulung rom ni yad ba felfelan’ ya piin figirngiy e yad ma t’ufeg pi leengirad u fithik’ e yul’yul’, ma piin leengiy e ri yad ma tayfan e piin figirngirad u fithik’ e t’ufeg. Gubin e pi cha’ney ma yad be dag nrayog ni ngan tayfan e mabgol. Maku rayog ni ngad felfelan’gad ni bokum milyon e piin figirngiy nge piin leengiy ni yad be micheg nib riyul’ fapi thin rok Got ni gaar: “Ereray fan ni be’ nib moon e ra chuw rok e chitamangin nge chitiningin, nge yan i chag ngak leengin, mi yow par ni kar taab girdi’gow.”​—Efe. 5:31, 33.