Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Yahwe Ima Manseiri?

Yahwe Ima Manseiri?

Kankarem ro Refo

 Yahwe ima Manseren Allah ḇekaku oser monda ma snonsnon Ḇyedine isya ro Refo ya. Iso ḇefrur roi nakam. (Fasasna 4:11) Yahwe iso nabi Abraham, nabi Moses, ma Yesus skosyom ani. (Kejadian 24:27; Keluaran 15:1, 2; Yohanes 20:17) Ima Allah faro er oser monda ḇa, mboi Allah faro snonggaku syakam ḇekenem ro supswan ine ḇesiper.​—Mazmur 47:2.

 Manseren Allah derer monda ḇena snonsnon Yahwe ine, raris rosai Refo ikofen na. (Keluaran 3:15; Mazmur 83:18) Snonsnon ine ryamaker wos Ibrani, isoine ”ndarirya”. Manfawawi sibor sya soḇe knam ro snonsnon ine ”Iso Ḇefnai fa Ndarirya”. Knam ro snonsnon ine isrow kaku kukro Yahwe iso Manḇefrur, ma rosai ikofen na kwar ifrur kaku na ḇesya kwar. (Yesaya 55:10, 11) Refo ya isaramper ko fa kofawi pyum Yahwe I, isyadi wer kofawi moḇsa fyasnai rari ḇepon kaku Ḇyeja, isoine saswar ya.​—Keluaran 34:5-7; Lukas 6:35; 1 Yohanes 4:8.

 Snonsnon ”Yahwe” inema moḇ sap Allah snonsnon Ḇyedi ro wos Ḇyak. Ine ryama ro wos Ibrani ḇeser huruf ri fyak isoine יהוה (YHWH), sap na ḇe Tetragramaton. Mboi moḇ sap kaku snonsnon ine ro wos Ibrani ḇekwar naiwara, sifawi na ḇa kwar. Imbape, sinan koḇesya ro fyor iwara sifawi snonsnon ine kwar ma sap na ker ro wos Ḇyak.

Rosai ḇefnai fa moḇ sap kaku snonsnon ine ro wos Ibrani ḇekwar naiwara, sifawi na ḇa kwar?

 Ro wos Ibrani ḇekwar naiwara, sfas snonsnon ine kuker huruf mati monda, huruf hidup naisya ḇa. Rofyor snonggaku Ibrani sya siwasya na, sifawi ḇeri huruf hidup minsai ḇesrow fa sap na. Fama, fafisu sfas Syap-Syap Ibrani (”Ḇaḇeasas Ḇekwar”) raposa, snonggaku Yahudi sia sikyar faro kakyar sinan siwara ḇeyoḇe kopok kap awer Allah snori. Inja, fafisu siwasya snonsnon Allah fa ryok, sfadwer na monda kuker ”Manseren” ḇaido ”Allah”. Fawawas mura, kakyar ḇeradine iryewen rawo sifawi sap kaku Allah snonsnon Ḇyedine wer ḇa. a

 Sia soḇe moḇ kap kaku Allah snonsnon Ḇyedi iso ”Yahweh”. Ḇesesya skara ḇesisye wer. Ro Syap Ḇeniw Soren Ḇemar ḇeser bar ono ro syap Imamat ro wos Yunani, sfarwei snonsnon Allah ḇe Iao. Manfasfas Yunani siwara soḇe kap snonsnon Allah ine ḇe Iae, I·a·beʹ, ma I·a·ou·eʹ. Imboi, roi nakam nfasnai kaku fyor naiwara sap apap ine ro wos Ibrani ḇekwar naiwara ḇaḇeri. b

Kakara ḇesasar ḇekur Allah snonsnon Ḇyedi ro Refo ya

 Kakara ḇesasar: Manfarwei riḇeso sia manggunsi srir snonsnon ”Yahwe” ro Refo fa nawarpu.

 Roi ḇekaku: Snonsnon Allah ro Tetragramaton Ibrani nsasyar rarwan ri 7.000 syadi ro Refo ya. c Manfarwei riḇeso sia siso marisen sena monda ḇo sfadwer snonsnon Allah kuker apap ”Manseren” ḇaido apap ḇesena.

 Kakara ḇesasar: Allah Ḇepoik Syadi nya snonsnon oḇa yo, ima isrow kwar.

 Roi ḇekaku: Manseren Allah manggundi fyarkin manfasfas Refo sya fa sfas snonsnon Ḇyedi rarwan ri syaran-syaran. Dor faro snonggaku ḇesyom I kako fa sap snonsnon Ḇyedi. (Yesaya 42:8; Yoel 2:​32; Maleakhi 3:​16; Roma 10:13) Oso wer ido, imsor kaku faro nabi ḇekaku ḇa ḇesewar fa kawasa sya sefnder snonsnon Ḇyedi.​—Yeremia 23:27.

 Kakara ḇesasar: Raris adat ro kawasa Yahudi, fandun fa sipyos snonsnon Allah ro Refo ya.

 Roi ḇekaku: Manfasfas Yahudi sima simewer sap Allah snori. Mboi, simewer sipyos na ro Refo sena. Imbape koswarepen, roi ḇefandun syadi iso Manseren Allah imewer koso adat ḇemnis ḇa kuker farkarkor Ḇyena.​—Matius 15:1-3.

 Kakara ḇesasar: Sipok sfas awer Allah snonsnon Ḇyedi ro Refo ya kukro kofawi pyum moḇ kap kaku na ro wos Ibrani ya ḇa.

 Roi ḇekaku: Snonggaku ḇekara radine soḇe Manseren Allah imarisen fa sap snori fa ryok oser monda ro wos nakam. Imbape, Refo ya fyasnai kaku snar Allah kawasa Ḇyesi ro fafisu naiwara sap snonsnon Ḇyedi ro nyan ḇerok ḇesisye, imnis wos sena oser-oser.

 Rupa ra snonsnon ro mankara Israel, isoine Yosua. Snonggaku Kristen ro abad randak ḇeyawos wos Ibrani sap snonsnon ine ḇeYehoh·shuʹaʽ, mboi ḇeyawos wos Yunani sap na ḇe I·e·sousʹ. Refo ya fyasḇair snonsnon Yosua ro wos Ibrani moḇ isnai ro wos Yunani raya. Roi nane nfasnai kaku snar snonggaku Kristen ro abad randak siwara sna kakara ḇemnis, rarirya sap snonsnon raris moḇ ryok pyum ro wos sena raya.​—Farfyar 7:45; Ibrani 4:8.

 Snonsnon Allah imnis rarirya kako. Snonsnon ani jadi fa kap na fa ryok oser ro wos nakam ḇa. Mboi roi ḇefandun syadi iso, snonsnon ani isya pdef ro Refo ya ma oso ipok ipyos na ḇaḇeri.

a Syap New Catholic Encyclopedia,<u202F>Bar Ḇesuru, Jilid ḇe 14, ram 883-​884, doḇe, ”Fafisu snonggaku Yahudi skaḇer ro Ḇaḇewomen ya kwar, skara fandun fa sesyowi snonsnon Yahweh ine kuker nyan ḇese. Inja, snonggaku sya sfadwer na kuker apap ADONAI ḇaido ELOHIM.”

b Imbe wafawi nabor wer ido, mam ro lampiran A4, ”Nama Allah dalam Kitab-Kitab Ibrani”, ro Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru.

c Mam syap Theological Lexicon of the Old Testament, Jilid ḇe 2, ram 523-​524.