Skip to content

WASWE, SAMWAN DESIGNIM?

Frut Flae Savve Muv Fast Long Eni Direction

Frut Flae Savve Muv Fast Long Eni Direction

 Hem barava no isi for killim dae wanfala flae. Staka taem man wea laek killim wanfala flae bae no duim datwan bikos flae hia savve muv fast olsem laetning.

 Olketa scientist faendaot wanfala kaen flae, wea nem bilong hem frut flae, savve flae and tane kwiktaem tumas winim olketa fighter jet. Professor Michael Dickinson sei taem olketa frut flae born nomoa “olketa savve tumas hao for flae nao.” Hem sei moa: “Hem olsem iu sidaonim wanfala baby wea just born insaed chair bilong pilot bilong wanfala fighter jet, and hem savve finis hao for flaem datfala jet.”

 Olketa wea duim research tekem video long flae hia taem hem flae, and olketa faendaot hem savve muvim wing bilong hem ap and daon 200 taem insaed wanfala second. Nomata olsem, sapos flae hia mas kwiktaem tane difren from eni danger, hem bae apim and daonem wing bilong hem wantaem nomoa, and hem tane difren nao.

 And hao long nao hem savve tek for wanfala frut flae luksavve long danger and duim samting? Olketa man wea duim research faendaot frut flae luksavve long danger hia 50 taem moa fast winim speed wea man blinkim eye bilong hem. Dickinson sei: “Frut flae hem garem spesol wei for luksavve long danger and kwiktaem nomoa, hem savve disaedem wanem for duim for ranawe from danger hia.”

 Olketa man wea duim research laek for savve hao nao smol brain bilong frut flae savve duim olketa spesol samting hia?

Frut flae savve kwiktaem changem direction wea hem flae for ranawe from danger

 Wanem nao tingting bilong iu? Waswe, iu ting olketa spesol samting wea wanfala frut flae savve duim hem kamap seleva nomoa? Or samwan nao designim?