hinder för tron: Eller ”sådant som får människor att snava och falla”. Man antar att det grekiska ordet skạndalon till en början avsåg en fälla. En del menar att det syftar på den del av fällan där betet satt. Ordet fick en utvidgad betydelse och kom att avse vilket som helst hinder som skulle kunna få någon att snubbla och falla. I bildlig bemärkelse avsåg det en handling eller situation som leder till att någon följer en orätt kurs, snubblar och faller moraliskt sett eller begår en synd. Det besläktade verbet skandalịzō, som i Lu 17:2 återges med ”får ... att tappa tron”, kan också återges med ”får ... att snava (synda)”.

sju gånger om dagen: Det här kan ha påmint Petrus om det svar han hade fått av Jesus vid ett tidigare tillfälle. Petrus hade frågat Jesus om hur många gånger man ska förlåta en broder. Vid det tillfället svarade Jesus: ”Ända upp till 77 gånger.” (Se studienot till Mt 18:22.) Inget av dessa svar ska tas bokstavligt. ”Sju gånger” förmedlar tanken på ett obestämt antal gånger. (Jämför uttrycket ”sju gånger om dagen” i Ps 119:164, som ska uppfattas som upprepade gånger, hela tiden, alltid.) En kristen kan synda mot sin broder sju gånger under en enda dag och ångra sig sju gånger. Om han ångrar sig när han blir tillrättavisad ska han bli förlåten varje gång. Då finns det inte någon gräns för hur många gånger han ska bli förlåten, utan han ska förlåtas i det oändliga. (Lu 17:3)

så stor som ett senapskorn: Eller ”lika liten som ett senapskorn”. (Se studienot till Lu 13:19.)

svarta mullbärsträdet: Detta träd nämns bara en enda gång i Bibeln. Det grekiska ord som används betecknar mullbärsträd i allmänhet, och det är vanligt att man odlar svart mullbär (Morus nigra) i Israel. Det är ett bastant träd som blir ungefär 6 m högt och har stora, hjärtformade blad och mörkröda eller svarta frukter som påminner om björnbär. Trädet är känt för att ha ett omfattande rotsystem, och det är därför mycket svårt att rycka upp det med rötterna.

Ta på dig förklädet: Det grekiska ordet perizọ̄nnymi betyder ordagrant ”binda något om sig”, dvs. binda om sig ett förkläde eller se till att kläderna inte hänger löst. Man gjorde ofta det med hjälp av ett skärp så att man blev redo att arbeta. I det här sammanhanget kan det grekiska ordet också återges med ”klä på dig och gör dig redo att tjäna”. Detta grekiska ord förekommer också i Lu 12:35, 37 och Ef 6:14. (Se studienoter till Lu 12:35, 37.)

enkla: Ordagrant ”odugliga”, ”värdelösa”. Poängen i Jesus liknelse är inte att hans tjänare, hans lärjungar, ska se sig själva som värdelösa. I det här sammanhanget visar ordet ”enkla” att tjänarna inte skulle ha för höga tankar om sig själva eller förvänta att få någon särskild ära eller berömmelse. En del forskare menar att ordet används som en hyperbol i betydelsen: ”Vi är bara tjänare och förtjänar ingen särskild uppmärksamhet.”

På väg till Jerusalem ... mellan Samarien och Galileen: Målet för resan var Jerusalem, men först gick Jesus norrut från staden Efraim genom Samarien och Galileen (förmodligen den södra delen) till Pereen. Längs vägen gick Jesus in i en by i Samarien eller Galileen och mötte tio spetälska män. (Lu 17:12) Detta var sista gången han var i Galileen innan han dog. (Joh 11:54; se Tillägg A7.)

tio spetälska män: Det verkar som att spetälska personer på Bibelns tid höll ihop eller bodde tillsammans, så att de kunde hjälpa varandra. (2Ku 7:3–5) Enligt Guds lag skulle de spetälska bo avskilt. En spetälsk skulle också låta andra få veta att han närmade sig genom att ropa: ”Oren, oren!” (3Mo 13:45, 46) Männen följde alltså lagen när de stannade på avstånd. (Se studienot till Mt 8:2 och Ordförklaringar under ”Spetälska”.)

visa er för prästerna: Jesus Kristus, som stod under lagen medan han var här på jorden, erkände att det aronitiska prästadömet fortfarande gällde, och han sa till dem som han botade från spetälska att de skulle gå och visa sig för prästen. (Mt 8:4; Mk 1:44) Enligt Moses lag skulle en präst bekräfta att en spetälsk hade blivit frisk. Den som hade blivit botad var tvungen att resa till templet och frambära en offergåva som bestod av två rena fåglar, cederträ, rött garn och isop. (3Mo 14:2–32)

blev de friska: Det är bara Lukas som berättar att Jesus botade de här tio spetälska männen.

på ett sätt som är uppenbart för alla: Eller ”på ett iögonfallande sätt”. Detta är det enda stället i de kristna grekiska skrifterna där det här grekiska uttrycket förekommer. Det kommer från ett verb som betyder ”noga se på”, ”iaktta”. En del forskare menar att detta uttryck användes i medicinska skrifter om att observera sjukdomssymtom. Med tanke på hur det används här förmedlar det tydligen tanken på att Guds rike inte ska komma på ett sätt som är uppenbart för alla.

mitt ibland er: Eller ”hos er”, ”i er mitt”. Pronomenet ”er” står i plural i den grekiska texten och syftar tydligtvis på fariséerna, som Jesus riktade sig till. (Lu 17:20; jämför Mt 23:13.) Jesus var Guds kungliga representant, och det var Gud som hade smort honom till att vara kung. Därför kunde det sägas att Guds rike var mitt ibland dem. Men han var inte bara en representant, utan han hade också fått myndighet att visa Guds makt och förbereda några för uppgifter i det kommande riket. (Lu 22:29, 30)

precis som blixten flammar till: Jesus närvaro skulle påminna om blixten i det avseendet att tecknet på hans närvaro som kung i Guds rike skulle vara lätt att uppfatta för alla som var uppmärksamma.

så kommer Människosonen att vara på den dagen: Eller möjligen ”så kommer Människosonen att vara”. Vissa gamla handskrifter har den kortare lydelsen, medan andra har den längre lydelsen. Den längre lydelsen förekommer även i många översättningar.

Noas dagar: I Bibeln används ordet ”dag(ar)” ibland om en människas livstid. (Dom 5:6; Lu 17:28) Här jämförs ”Noas dagar” med Människosonens dagar. I ett liknande uttalande, som finns nedskrivet i Mt 24:37, används uttrycket ”Människosonens närvaro”. Noas dagar kulminerade i en översvämning, och Jesus ”dagar” eller ”närvaro” kommer också att kulminera i ett dramatiskt händelseförlopp. Men Jesus begränsar inte jämförelsen till att bara gälla detta. Eftersom ”Noas dagar” omfattade många år, finns det anledning att tro att Människosonens förutsagda ”dagar” eller ”närvaro” också omfattar många år. Närvaron kulminerar med att de som inte har tagit vara på möjligheten att söka räddning går under. (Se studienot till Mt 24:3.)

arken: Se studienot till Mt 24:38.

översvämningen: Eller ”floden”. Det grekiska ordet kataklysmọs betecknar en omfattande och ödeläggande översvämning, och Bibeln använder det här ordet om översvämningen på Noas tid. (1Mo 6:17, Septuaginta; Mt 24:38, 39; 2Pe 2:5)

på taket: Hustaken var platta och kunde användas till många olika saker. Där kunde man bland annat förvara saker (Jos 2:6), vila (2Sa 11:2), sova (1Sa 9:26) och fira högtider (Neh 8:16–18). Det var därför man var tvungen att bygga en mur runt taket. (5Mo 22:8) Som regel fanns det en utvändig trappa eller stege som ledde upp till taket, så man behövde inte gå in i huset för att komma ner från taket. Detta hjälper oss att förstå hur en person kunde lyda Jesus uppmaning och visar hur brådskande situationen skulle vara.

sitt liv: Eller ”sin själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

tas med: Det grekiska ord som har återgetts med ”tas med” används i olika sammanhang, men ofta i positiv bemärkelse. I Mt 1:20 har det till exempel återgetts med ”föra ... hem”, i Mt 17:1 med ”tog ... med” och i Joh 14:3 med ”ta ... hem”. I det här sammanhanget syftar det tydligtvis på att ha en godkänd ställning inför Jesus och bli räddad. (Lu 17:37) Det kan också vara en anspelning på att Noa fick komma in i arken och att Lot leddes ut ur Sodom. (Lu 17:26–29) Att lämnas kvar skulle i så fall vara detsamma som att bli dömd till döden.

I några få handskrifter finns dessa ord med: ”Två män ska vara ute på åkern. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar.” Men dessa ord förekommer inte i de tidigaste och mest tillförlitliga handskrifterna och är tydligtvis ingen del av den ursprungliga texten till Lukas. En liknande lydelse återfinns dock i Mt 24:40 som en del av den inspirerade texten. En del forskare menar att avskrivare införlivade orden från Matteus skildring i Lukas skildring. (Se Tillägg A3.)