Varmt och skönt i snön

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I FINLAND

UTAN ordentligt med kläder och tjocka skor skulle man frysa rejält och kanske till och med dö i den kalla nordiska vintern. Men djuren klarar sig fint, oavsett om det är vinter eller inte. Förutom att de har på sig en skön ”vinterkappa” av fjädrar eller päls så utnyttjar de snöns fantastiska isoleringsförmåga.

Snö består av iskristaller som bildats av vattenånga, och 10 centimeter snö motsvarar ungefär 1 centimeter vatten. Ett snötäcke innehåller alltså en hel del luft förutom kristaller. Det gör att snön isolerar effektivt mot kyla och att frön och växter skyddas tills det börjar töa på våren. Snötäcket fungerar också som en enorm vattenreservoar, formad efter markens böljande konturer. När snön smälter bevattnas marken, och vårfloderna börjar forsa.

Livet som döljs under täcket

Under snön kan det finnas ett helt nätverk av tunnlar där små, pälsklädda djur är fullt upptagna med sina vardagsbestyr. Den mesta tiden går åt till att frenetiskt leta efter mat. Bland djuren finns lämlar, sorkar eller näbbmöss – små insektsätande och oftast nattaktiva djur som är besläktade med mullvaden. Men ovanpå snön kan man få syn på möss som kilar omkring och oförtröttligt letar efter bär, nötter och frön eller den mjuka barken på ungträd.

Hur kan små däggdjur hålla rätt kroppstemperatur? Många av dem har inte bara en varm och skön vinterkappa, utan också en inbyggd ”kamin” i form av en snabb ämnesomsättning. Som du säkert förstår behövs det mycket bränsle för att hålla uppe värmen. Näbbmöss äter nästan motsvarande sin egen vikt i insekter, larver och puppor varje dag. Dvärgnäbbmusen, som är ett av jordens minsta däggdjur, äter till och med mer än sin egen kroppsvikt.  Därför använder den i stort sett all vaken tid till att leta efter mat.

Alla de små däggdjuren är i sin tur uppskattade som middagsmat av rovdjuren. Ugglor och mårddjur, som hermelin eller småvessla, ser dem gärna på menyn. Vesslor är smidiga och snabba, och de kan lätt ta sig fram i labyrinter av gångar under snön när de letar efter föda. Det händer till och med att de jagar harar, som är större än de själva.

Ugglorna är också duktiga jägare. Lappugglan har så god hörsel att den kan upptäcka en sork som rör sig under snön, förutsatt att snön inte är för djup. När den har siktat in sig på sitt byte dyker den rakt ner i snön och griper ett ordentligt tag i offret med sina starka klor och flyger i väg. Men om det blir riktigt djup snö kan en del rovdjur få gå hungriga och rentav svälta, och de små däggdjuren kan bli alldeles för många.

För att inte behöva svälta under vintersäsongen när det är ont om mat passar många djur på att bygga upp fettreserver under de varmare månaderna. Men det brukar alltid finnas någon mat att få tag på. Älgar tycker om att smaska på späda skott, särskilt från tall. Ekorrar knaprar på näringsrika frön som de har lagt på hög och sparat, och harar gnager på färsk bark, små kvistar och skott. En del fåglar gillar frusna bär och tallskott.

Sömntutor i snön

En del fåglar utnyttjar snöns isolerande egenskaper för att hålla sig varma när de vilar på dagen eller när de sover på natten. Det gör bland annat järpe, orre och ripa och mindre fåglar som hämpling, domherre och sparvfink. Om snön är djup och fluffig kan en del fåglar helt enkelt dyka rakt ner i snön, ungefär som en mås som dyker i havet. Det är en smart taktik, för då lämnar de inte några fotavtryck efter sig som rovdjuren kan få syn på eller känna doften av.

 När fåglarna har dykt ner i snön gräver de ett hål som kan vara nästan en meter långt. * Under natten suddar vinden bort alla spår av att något döljer sig under snön. Om man är ute och går i skogen kanske man råkar kliva lite för nära en fågels gömställe. Den blir varnad av snön som knarrar, och plötsligt kan en vilt flaxande fågel dyka upp ur ett moln av snö. Då kan man verkligen få hjärtat i halsgropen!

På med vinterkappan

Vissa djur kamouflerar sig efter årstiden genom att byta sin sommarpäls eller fjäderdräkt mot en ljusare vintervariant som inte syns lika väl mot snön. Fjällräv, skogshare och flera arter av vesslor får en tjock, vit eller gråvit päls under hösten. *

Ripor, som har en spräcklig fjäderdräkt på sommaren, får en gnistrande vit fjäderdräkt på vintern. Och deras tår som nästan saknar fjädrar under sommaren blir helt fjäderklädda på vintern. Det är som om det växte ut snöskor. När djuren håller på och byter till ”vinterkappa” kan de ändå vara skyddade mot rovdjur. Deras fläckiga utseende gör att de smälter in bra i miljön när marken bara delvis täcks av snö.

Har du någonsin undrat hur fåglar kan spatsera runt i snön eller på isen helt barbenta utan att verka frysa det minsta? Deras blodkärl bildar effektiva värmeväxlare i benen. Tack vare en finurlig konstruktion kan det varma blodet som strömmar ner i benens artärer värma upp det kalla blodet som är på väg tillbaka från fötterna genom venerna.

Vår jord bjuder på mycket varierande miljöer, från de iskalla polerna till de gassande heta tropikerna. Men de olika livsformerna överlever inte bara med ett nödrop. I stället frodas livet. Forskare och naturfilmare blir ofta enormt uppskattade för sina upptäckter och dokumentärer, och det med rätta. Men nog bör vi rikta ett ännu större tack till Skaparen för allt fantastiskt som vi fascineras av i naturen! Som det sägs i Uppenbarelseboken 4:11: ”Du, Jehova, ja vår Gud, är värdig att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat allt, och på grund av din vilja var det till och blev skapat.”

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 18]

Inte bara sommarkristna

På vintern klär sig Jehovas vittnen i Finland för att kunna ta sig ut i det kalla vädret och fortsätter med sina andliga aktiviteter. En del av dem har lång väg till mötena. Men mötesnärvaron ute på landsbygden blir inte lägre under vintermånaderna. Och trots kylan har de full fart i tjänsten på fältet. De ser det som ett privilegium att få vittna om sin Skapare, Jehova Gud, och därför lämnar de den sköna stugvärmen för att gå ut och förkunna om Guds rike. (Matteus 24:14)

[Bild på sidorna 16, 17]

Stormfåglar i en grotta

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från John R. Peiniger

[Bild på sidorna 16, 17]

Hermelin

[Bildkälla]

Mikko Pöllänen/Kuvaliiteri

[Bild på sidan 17]

Svanar

[Bild på sidan 17]

Hare

[Bild på sidan 17]

Fjällräv