Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takerada Ne Ve Pin La

Er nan ve Mbashiada mba Yehova ve kaa ér namba u 144,000 u i ter ken takerada u Mpase la ka namba u kpôô kpôô, ka u sha ikyav ga?

Apostoli Yohane nger wener: “M ungwa iyenge i mba i ver ve ikav la, ka ior dubu deri môm man dubu akunduahar kar unyiin.” (Mpase 7:4) Ken Bibilo yô, ishemberkwaghôron i̱ i̱ kaa ér “mba i ver ve ikav la” ngi ôron kwagh u annongo u uumace mba i tsough ve ér ve tema tor a Kristu sha, ve nenge sha tar u Paradiso la. (2 Mbakorinte 1:21, 22; Mpase 5:9, 10; 20:6) Atôakyaa nga kpishi a a ne ve í fe ér iyenge ve i 144,000 la ka iyenge i kpôô kpôô yô. Se zua a ityôkyaa i môm ken kwagh u i nger ken Mpase 7:4 la.

Yange mba er apostoli Yohane kwagh u nongo u iorov 144,000 ne ken mpase u sha mnenge mba been yô maa i tese un nongoior ugen kpaa. Yohane pase wener nongo u sha uhar ne ka ‘zegeikpelaior, i ma or fatyô u ôron i iyenge ga, ve due ken hanma ikurior man hanma nongo man hanma nongoior man hanma zwa kpaa.’ Zegeikpelaior ne ka mba vea war “zegecan” u una tim tar u bo ungun ne la.—Mpase 7:9, 14.

Kpa gema nenge ase mkposo u a lu sha kwagh u Yohane a er ken ivur i sha 4 man kwagh u a er ken ivur i sha 9 ken Mpase ityough 7 la. Á pase wener nongo u hiihii u “mba i ver ve ikav” la, i fa iyenge ve. Nahan kpa, nongo u sha uhar u “zegeikpelaior” la yô, i fa iyenge ve ga. Nahan yô, ka a inja u kaan ser namba u 144,000 ne ka namba u kpôô kpôô. Lun er namba ne una lu namba u sha ikyav, shi lun er una til sha ityough ki nongoior u i fe iyenge ve ga yô, mkposo ma a kera lu sha kwagh u i er ken avur a ahar ne ga. Nahan yô, kwagh u i er ken avur ne la tese wanger wanger ér namba u 144,000 la ka u kpôô kpôô.

Mbatimen ken Bibilo mba sha ayange a ngise man mba ainge kpaa cii kure zwa môm ér namba ne ka u kpôô kpôô. U tesen ikyav yô, Dr Ethelbert Bullinger, or u ken tar u Britain u yange ngeren ityakerada i pasen asemberatii yô ôr kwagh u Mpase 7:4, 9 ken takerada u i yer ér The Apocalypse shin “The Day of the Lord” la, sha peeji 282, á ôr kwagh ne anyom kar hegen er 100 nahan, wener: “Mkaanem man ma ôr kwagh jighilii: ityough kin ôr kwagh u iyenge i i fe í yô kua iyenge i i fe í ga yô.” Sha ayange ne kpaa, Robert L. Thomas u Kiriki u a lu profesôr u timen sha kwagh u Ikyuryan i He ken makeranta u i yer ér The Master’s Seminary u ken tar u Amerika la nger ken takerada u i yer ér Revelation: An Exegetical Commentary, Tihi u sha 1, peeji 474 la, wener: “Ma ityôkyaa injaa ngi i se kaa ser namba u 144,000 ne ka u sha ikyav ga.” Shi á kaa ér: “Namba u ken [Mpase 7:4] la i fa un jighilii, kpa u ken [Mpase 7:9] la yô, i fa ga. Aluer se kaa ser namba ne ka u sha ikyav yô, kwagh ne tese ér namba môm tsô kera ngu ken takerada u Mpase u se kaa ser ka namba u kpôô kpôô ga.”

Mbagenev yô gba anyiman sha kwagh ne kaa ér, takerada u Mpase ôr akaa kpishi a sha ikyav, nahan yô unamba mba ken takerada ne cica cii, kua namba u 144,000 la kpaa ka u sha ikyav. (Mpase 1:1, 4; 2:10) Kpa mhen ne ngu shami ga kuaa je. Sha mimi yô, Mpase ngu a unamba mba sha ikyav kpishi je, kpa ngu a unamba mba kpôô kpôô kpaa. U tesen ikyav yô, Yohane ôr kwagh u “ati pue kar ahar a mbaapostoli mba pue kar uhar mba Waniyôngo” la. (Mpase 21:14) Mimi yô, 12 u i ter ken ivur ne ne ka namba u kpôô kpôô, ka u sha ikyav ga. U seer yô, apostoli Yohane shi ôr kwagh u mtemtor u Kristu u “anyom dubu” la. Namba ne kpaa ka namba u kpôô kpôô, gadia aluer se time ken Bibilo vighe vighe yô se nenge ser ka nahan. * (Mpase 20:3, 5–7) Nahan yô, aluer ma ivur i ken Mpase ôr kwagh ter ma namba yô, ka kwagh u avur agen a a dondo a ivur la a er la man kwagh u ivur shon í er la una wase se u fan aluer namba la ka u kpôô kpôô shin ka u sha ikyav ye.

Ka shami vough u kaan ér namba u 144,000 la ka namba u kpôô kpôô, u ior mba i fe iyenge ve, mba aluer i tôô iyenge ve i kar sha nongo u “zegeikpelaior” la yô mba annongo u kpuaa tsô, gadia u ôron kwagh ne nahan ne zua sha kwagh u avur a Bibilo agen kpaa a er yô. U tesen ikyav yô, shi i ôr kwagh u mba ve lu iyenge 144,000 la ken mpase u sha mnenge u Yohane ne, í kaa ér ka ‘mba i paa ve ken ior, ve lu iyiagh ki tsutswaagh’ yô. (Mpase 14:1, 4) Ishember i “iyiagh ki tsutswaagh” ne tese ér mba annongo u iorov kpuaa mba i tsough ve yô. Yesu kpa, shighe u lu shin tar ne la, ôr kwagh u mba vea tema tor a na imôngo sha Tartor u sha la, shi á yila ve kpaa ér ka ‘anikumuile u kpeghee.’ (Luka 12:32; 22:29) Sha kpôô yô, aluer i tôô iyenge i ior mba vea tema tor sha ne i kar sha ior mba vea tema ken Paradiso u a lu van la yô, mba kpuaa tsô.

Nahan yô, kwagh u i nger ken Mpase 7:4 kua akaa agen a i er sha kwagh ne ken ajiir agen a ken Bibilo kpaa tese ér namba u 144,000 ne ka namba u kpôô kpôô. Ka namba u ior mba vea tema tor sha a Kristu imôngo, vea hemen tar u Paradiso u ua iv a ior mba sar sar mba civir Yehova Aôndo, mba or fe iyenge ve ga la.—Pasalmi 37:29.

[Footnote]

^ Aluer ú soo u fan kwagh u Anyom Dubu a Mtemtor u Kristu la seer yô, nenge ken takerada u Revelation—Its Grand Climax At Hand! peeji 289–290, ka Mbashiada mba Yehova ve gber ú ye.

[Blurb on page 31]

Iyenge i mbayandyako i tartor u sha la ka iorov 144,000 tseegh

[Picture on page 31]

I fa iyenge i “zegeikpelaior” la ga

[Picture Credit Line on page 31]

Asan: I zua a mi sha ikyev i Anglo-Australian Observatory, or u tôôn foto ka David Malin