U Saven Ôron Asember ken Takerada u Utor u sha Uhar
Mkaanem ma Yehova Ma Uma Je
U Saven Ôron Asember ken Takerada u Utor u sha Uhar
TAKERADA u Utor u sha Uhar hii ape Utor u Hiihii a kighir la. U ôr kwagh u ator 29. Ator ne 12 hemen ken tartor u Iserael u ken imbusutarimese la, ator 17 di hemen ken tartor u Yuda u ken imbusutariyan la. Shi Utor u sha Uhar ôr kwagh u ityom i Profeti Eliya man Elisha kua Yesaia er yô. Er takerada ne ú er akaa ne sha adondo adondo ga nahan kpa ú gema ú ôr akaa a yange er shighe u i tim Samaria man Yerusalem la kpaa. Kohol cii yô, takerada u Utor u sha Uhar ôr akaa a a er ken atô u anyom 340, hii ken inyom i 920 C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) la zan zan shighe u profeti Yeremia nger u bee ken inyom i 580 C.S.Y. la.
Takerada u Utor u sha Uhar ngu se a inja nena? Ú tese se nyi sha kwagh u Yehova man ieren na a ioro? Aeren a utor man uprofeti kua mbagen mba i er kwagh ve ken takerada ne la tese se nyi? De se nenge nen kwagh u takerada ne ú tese se yô.
ELISHA HINGIR PROFETI SHA ITYOUGH KI ELIYA
(2 Utor 1:1–8:29)
Ahashia, tor u Iserael yange osough sha ian i sha kpoyou na u sha va gba shin inya, nahan vihi un iyol. Profeti Eliya kaa a na ér una war ga. Ahashia kpen yô, anmgbian na Yehoram maa kar tema tor sha ityough nagh. Hen shighe la, Yehoshafati gema lu tor ken Yuda. Yange i tôô Eliya sha hiar i yem a na sha, maa Elisha ortom na hingir profeti sha ityough nagh. Elisha er tom profeti er anyom 60 nahan, shi er uivande kpishi.—Nenge akwati u a lu a itinekwagh ér “Uivande Mba Elisha” la.
Zum u tor u Moabi mough ayôôso a Iserael yô, Yehoram kighir mough vea Yehoshafati kua tor u Edom ve za nôngo ityav a na. Ve hemba ityav mbira sha ci u jighjigh u Yehoshafati. Shighe karen yô, tor u Shiria wa agoyol a va tan num sha Mbaiserael aburabur. Kpa, Elisha bunde awashima na la. Nahan ishima vihi tor u Shiria kpen kpen, tsô a “tindi anyinya kua akeke man ikumutya i vesen” ér i va kôr Elisha. (2 Utor 6:14) Elisha er uivande uhar yange ve u kôron un, nahan a na ve gbenda ve yem bem bem. Ken masejime yô, Benhada, tor u Shiria va haa afo a uitya kase gar u Samaria. Nahan, ijen gba ken Samaria je kera doo ato ga, kpa Elisha kaa ér ia bee kpee.
Shighe karen yô, Elisha za zende ken Damaseku. Tor Benhada gema lu uange, tsô a tindi Hasael hen Elisha ér a za tôv a fa aluer una war yô. Elisha kaa ér una kpe, Hasael a gema a tema tor sha ityough nagh. Kper nan sev mbu aven yô, Hasael tôô “ikondo i gambe” mir shin mnger, cir un sha ishi zan zan kar kpen, nahan Hasael kar tema tor sha ityough nagh. (2 Utor 8:15) Ken Yuda di Yehoram, wan u Yehoshafati lu tor, va kpen yô, wan na Ahashia kar tema sha ityough nagh.—Nenge akwati u a lu a itinekwagh ér “Ator a Yuda man a Iserael” la.
Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:
2:9—Er nan ve Elisha sôn ‘ikwar ihiar i jijingi u Eliya’? Yange gba u Elisha una lu a imba jijingi u Eliya lu a mi la, una lu or u taver ishima shi una lu or u cian kwagh ga keng ve una er tom u profeti ken Iserael ye. Elisha kav kwagh ne, ka nahan ve sôn ikwar ihiar i jijingi u Eliya ye. Kwagh ugen yô, lu Eliya tsua Elisha ér a lu profeti sha ityough nagh ye. Nahan Elisha wase un tom anyom ataratar, a tôô un ér ngu ter na u ken jijingi; nahan Elisha lu waniunda u Eliya u ken jijingi je. (1 Utor 19:19–21; 2 Utor 2:12) Ka nahan ve Elisha zua a ikwar ihiar i dyako u ken jijingi i Eliya di vough er yange i na ônovmbauindav ikwar ihiar i dyako i uter vev ken Iserael nahan ye.
2:11—Lu “Sha” u hana ‘Eliya kôndo sha hiar yeme’? “Sha” ne ka ajiir a ken iamegh ica hiinii ga shi ka ijiir i ken jijingi i Aôndo man mbatyomov nav ve lu la kpaa ga. (Duteronomi 4:19; Pasalmi 11:4; Mateu 6:9; 18:10) Kpa, “Sha” u Eliya kondo yem la lu sha kwavaôndo. (Pasalmi 78:26; Mateu 6:26) Zum u Eliya lu kôndon sha hiar yemen sha kwavaôndo la, a shi nan kpa ikyekye i usu i i tôô un shimi la, i za kende un hen ma ipaven tar igen, lu her shighe wa karen. Anyom nga kar yô, a nger washika hen Yehoram, tor u Yuda.—2 Kroniku 21:1, 12–15.
5:15, 16—Er nan ve Elisha ngohol iyua i Naaman ga? Elisha venda iyua la sha ci u a fa wener ka sha tahav nav un bee Naaman angev sha ivande ga, kpa ka sha tahav mbu Yehova. A fa wener aluer un ker mtsera sha tom u Aôndo a tsough un ér una er la yô, a lu sha mi ga. Nyian kpaa, mbacivir Yehova sha mimi mba keren mtsera sha tom na ga. Ve wa kwaghwan u Yesu kaa ér: “Ne ngohol gbilin, na nen di gbilin” la ikyo.—Mateu 10:8.
5:18, 19—Naaman yange zamber ér i de un kwaghbo na sha ci u fa ér gba u una za civir eev yumu? A shi nan kpa yange tor u Shiria beeyol kera lu a tahav ga, nahan Naaman zenden a na sha. Zum u una za a tor hen Rimon man una gure u civir un yô, Naaman kpa a gure a na imôngo sha ci u a yier ken a na. Kpa a gure i lu u civir Rimon ga, i lu u suen a sue tor tsô. Ka nahan ve, Naaman zamber a Yehova ér zum u una za gure a tor imôngo yô, Yehova a de un kwaghbo na ye. Elisha na Naaman jighjigh nahan kaa a na er: “Yem bem bem.”
Ityesen hen Avese:
1:13, 14. Aluer se hen kwagh sha akaa a a vande eren mbagenev shi se hide a ayol ase jime yô, se yima ayol ase kua mbagenev kpaa.
2:2, 4, 6. Er Elisha wase Eliya tom kuma er anyom ataratar nahan kpa, venda ér una undu un ga. Kwagh ne ka ikyav i dedoo i ahuraior a á ne ayol a ve jighjigh yô.—Anzaakaa 18:24.
2:23, 24. Ka inja er ityôkyaa jighilii i mbayev lu lahan Elisha yô, lu sha ci u a kpur tyough shi a hua ikyondo tom i Eliya yum. Yange ve kav er Elisha a lu ortom u Yehova yô, kpa ve soo un hen haregh ve ga. Nahan ve kaa a na ér a ‘kôndo a yem Sha,’ inja na yô, a kôndo a yem sha gar u Betel shin hiar a tôô un a yem a na sha er Eliya nahan. A shi nan kpa tswam u mbayev mban ne lu ieren i mbamaren vev eleghee. Aluer mbamaren tsaha ônov vev u nan mbatomov mba Aôndo a tsough la icivir yô, a doo kpen kpen!
3:14, 18, 24. Hanma kwagh u Yehova a kende zwa a er cii ka a kure sha mi vough.
3:22. Iyange i i ta sha mnger pepe la na yô, mngerem mara nyian ken ica er awambe nahan, alaghga lu sha ci u inya i hen ijiir la, i i sember dughun ahungwa haan her la lu nyian. Kwagh ne tese ér Yehova una fatyô u yaren tom a akaa a á gbe la kuren mbaawashima nav.
4:8–11. Kwase ugen ken gar u Shunem yange kav Elisha ér ngu “icighanor u Aôndo” nahan er a na doo doo. Doo u se eren erdoo a mba ve civir Yehova sha jighjigh la ga he?
5:3. Wanyekwase u ken Iserael la yange na jighjigh ér Aôndo una fatyô u eren ivande. Shi lu a ishimataver u pasen mbagenev jighjigh na. Ne agumaior ne mba we jighjigh u ne ne uityendezwa mba Aôndo a er la inya tine kpa? Shi ne mba taver ishima ne mba pasen atica a en man mba ve ze makeranta a ven imôngo kwagh u Aôndo kpa?
5:9–19. Ikyav i Naaman la tese ér doo u mbagengeseyol vea hen u hiden a ayol ave ijime ga zee?—1 Peteru 5:5.
5:20–27. Gehashi yange er aie nahan zua a injar i bo kpen kpen! Aluer se hen sha nandetyo u se zua a mi man akaa a a tser se zum u se senge ser se mba civir Yehova kpa se gem se lu eren akaabo myer yô, kwagh ne una wase se se palegh imba uma la.
I YEM A ISERAEL MAN YUDA UIKYANGEN
(2 Utor 9:1–25:30)
Í shighe Yehu mkurem ér a tema tor sha Iserael. Tem tor tsô maa a kohol iyol u timin ya u Ahaba. Yehu “tim Baal ken Iserael kera” gburu 2 Utor 10:28) Atalia ngô u Ahashia ongo ér Yehu wua un wan yô, a ‘mough a wua ônov mba tor cii’ maa a kar a tema tor. (2 Utor 11:1) Lu Yoashi wan u Ahashia tseegh war ye. I yer un, anyom nga kar ataratar yô, maa i kôr un tor sha Yuda. Yoashi ungwan akaawan a pristi Yehoyada wan un cii, nahan za hemen u eren kwagh u dedoo sha ishigh ki Yehova.
gburu. (Ator a yange hemen Iserael ken ijime i Yehu cii er kwagh u dedoo sha ishigh ki Yehova ga. Elisha yange kpe sha shighe u wan u wan u Yehu tema tor la. Ahashi lu tor u sha unyiin u hemen Yuda zum u Yoashi kpe kera yô. “Eren kwagh u dedoo sha ishigh” ki Yehova ga. (2 Utor 16:1, 2) Kpa, wan na Hesekia yô, za hemen u ‘varen a Yehova.’ (2 Utor 17:20; 18:6) Ken inyom i 740 C.S.Y. zum u Hesekia tema tor sha Yuda, Hoshea gema tema tor sha Iserael la, Shalmaneser, Tor u Ashiria, “ngohol Samaria, a kura Iserael, a yem a ve uikangen ken Ashiria.” (2 Utor 17:6) Ken masejime yô, atôatyev va tema ken tar u Iserael, maa a hii kwaghaôndo u Mbasamaria la.
Ator ataankarahar a a tema ken Yuda zum u Hesekia kpe kera la cii, lu Yoshia tseegh ishima mgbegha un u been a mcivir u aiegh ken tar la kera ye. Ken inyom i 607 C.S.Y. la Mbababilon ngohol Yerusalem, ve “kura Yuda ken tar ve kera, [ve] yem a ve uikangen.”—2 Utor 25:21.
Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:
13:20, 21—Ivande i̱ í er kwagh u i ken avur ne la tese ér doo u civir ieeve? Mayange ga cii. Ma ijiir i môm tsô Bibilo tese ér ior civir akuhe a Elisha ga. Lu sha tahav mbu Aôndo ivande la er ye, di er uivande mbagen mba Elisha er shighe u lu uma la kpa lu sha tahav mbu Aôndo nahan.
15:1–6—Er nan ve Yehova haa Asaria (i yilan un kpaa ér Ushia) imande iyolo? “Zum u [Ushia] taver la yô, ishima gengese un, nahan . . . a per tindi u TER, Aôndo na; gadia a nyôr ken tempel u TER er una nande kwaghhumandoon sha atse a nanden kwaghhumandoon sha mi la.” Tsô upristi “hendan a tor Ushia” ve kaa a na ér a “due ken icighanjiir ne kera” kpa ishima gema vihi un a vihi a ve, nahan i haa un imande iyol.—2 Kroniku 26:16–20.
18:19–21, 25—Hesekia yange kôr ikyar a tar u Igipitii? Ei, yange kôr ga. Kwagh u Rabeshake ôr la lu mimi ga, di vough er yange kaa ér ka sha “mrumun u TER” un kôndo u va timin Yerusalem kpa lu mimi ga nahan. Tor u jighjigh Hesekia suur sha Yehova vangertiôr.
Ityesen hen Avese:
9:7, 26. Mtim u Yehova na zwa ér i tim ya u Ahaba gburu gburu la tese ér a kôr mcivir u aiegh man mhee u haan awambe a mbaishôôv inya la ihyom.
9:20. Yange i fa Yehu ér ngu or u yevese a ikyekyeutya kpishi. Kwagh ne tese ér eren tom u i wa un sha ikyev la sha gbashima. Ú pasen kwagh u Tartor sha gbashima kpa?—2 Timoteu 4:2.
9:36, 37; 10:17; 13:18, 19, 25; 14:25; 19:20, 32–36; 20:16, 17; 24:13. Se fatyô u lun a vangertiôr ser ‘kwaghôron u a dugh ken zwa u Yehova di tsô yô, ikôr ia lagh un.’—Yesaia 55:10, 11.
10:15. Yehu yange kaa a Yonadabi ér a unde a kohol un sha ikyekye, nahan unde a ishima i môm kohol un. Nyian kpaa, “zegeikpelaior” lumun a ishima i môm ér vea sue mba dondon Yesu Kristu mba i shigh ve mkurem ve til sha ityough ki Yehu nyian la.—Mpase 7:9.
10:30, 31. I ôr kwagh u Yehu ér yange wa ikyo sha atindi a Aôndo cii ga. Nahan kpa Yehova wuese un sha akaa a dedoo a a er la cii. Nahan, kwagh ne tese ér ‘Aôndo ban a perapera ga. Tom wase ua hungur Un ga.’—Mbaheberu 6:10.
13:14–19. Yoashi, wan u wan u Yehu yange gbidye avaan inya er gba u ma gbidye la ga, gbidye di kwa tar tsô maa de. Kwagh ne na yô, fatyô u hemban Shiria ityav elegh elegh ga. Yehova soo ér se er tom u un we se sha ikyev la a ishima i môm man sha gbashima kpaa.
20:2–6. Yehova “ongo msen.”—Pasalmi 65:2.
24:3, 4. Yehova yange “rumun u den” Yuda “ibo” na ga, sha ci u ibo i awambe i Manase la. Kwagh ne tese ér awambe a mbaishôôv nga Yehova icighan kwagh. Nahan se lu nen a vangertiôr ser mba ve hee awambe a mbaishôôv inya cii Yehova una or iyev sha u timin ve.—Pasalmi 37:9–11; 145:20.
Takerada Ne Ngu Se a Inja
Takerada u Utor u sha Uhar ne wase se u fan ser uityendezwa mba Yehova mba gbe inya ga. Myem u í yem a tartor u Iserael man u Yuda uikyangen la tese wanger wanger ér kwaghôron u profeti u jirigh u i er ken Duteronomi 28:15–29:28 la kure sha mi vough. Utor u sha Uhar shi wase se u fan ér profeti Elisha lu a gbashima u pasen iti i Yehova shi lu a gbashima sha mcivir u mimi. Shi se hen kpaa ser tor Hesekia man Yoshia cii ve lu ator a hiden a iyol ijime, shi ve waan Tindi u Aôndo ikyo.
Er ú tim sha aeren man akaa agen a utor man uprofeti kua mbagenev mba i er kwagh ve ken takerada u Utor u sha Uhar ne yange ve er la nahan, kwagh ne wase ú u fan aeren a i gbe u ú eren man a i gbe u ú palegh la ga he? (Mbaromanu 15:4; 1 Mbakorinte 10:11) Sha mimi yô, “mkaanem ma Aôndo ma uma je, ma tem gbilin ga.”—Mbaheberu 4:12.
[Ngeren u kiriki/Foto u sha peeji 29 la]
UIVANDE MBA ELISHA
1. Elisha tôndo mngerem ma ifi u Yordan.—2 Utor 2:14.
2. Elisha sôr imbormnger i bo ken Yeriko hingir i̱ dedoo.—2 Utor 2:19–22.
3. Elisha yila dwem kôr mbayev mba taver ityough.—2 Utor 2:23, 24.
4. Í na akumautya mngerem.—2 Utor 3:16–26.
5. Elisha er ivande na kwasecôghol ugen mkurem.—2 Utor 4:1–7.
6. Ikyôm kwase u Shunem wa iyav.—2 Utor 4:8–17.
7. Elisha nder wanakiriki ugen shin ku.—2 Utor 4:18–37.
8. Elisha dugh megh ken kwaghyan kera.—2 Utor 4:38–41.
9. A koso iorov deri sha ikpen bredi 20.—2 Utor 4:42–44.
10. A bee Naaman imande.—2 Utor 5:1–14.
11. Imande i Naaman hide sha Gehashi.—2 Utor 5:24–27.
12. Elisha er gbenger-jembe kua sha zarmnger.—2 Utor 6:5–7.
13. Wanakiriki u Elisha nenge a anyinya kua akekeautya a mbatyomov.—2 Utor 6:15–17.
14. Elisha pir akumautya a Shiria ashe.—2 Utor 6:18.
15. Elisha sôn Ter, ashe a akumautya a Shiria maa bugh.—2 Utor 6:19–23.
16. Orkpen bende a kuhe a Elisha maa nder.—2 Utor 13:20, 21.
[Ngeren u kiriki/Foto u sha peeji 31 la]
ATOR A YUDA MAN A ISERAEL
Saulu/Davidi/Solomon: 1117/1077/1037 C.S.Y. *
TARTOR U YUDA INYOM (C.S.Y.) TARTOR U ISERAEL
Rehobiam ․․ 997 ․․ Yerobiam
Abiya/Asa ․․ 980/978 ․․
․․ 976/975/952 ․․ Nadabi/Baasha/Ela
․․ 951/951/951 ․․ Shimeri/Omeri/Tibeni
․․ 940 ․․ Ahaba
Yehoshafati ․․ 937 ․․
․․ 920/917 ․․ Ahashia/Yehoram
Yehoram ․․ 913 ․․
Ahashia ․․ 906 ․․
(Atalia) ․․ 905 ․․ Yehu
Yoashi ․․ 898 ․․
․․ 876/859 ․․ Yehoahashi/Yoashi
Amashia ․․ 858 ․․
․․ 844 ․․ Yerobiam u sha Uhar
Asaria (Ushia) ․․ 829 ․․
․․ 803/791/791 ․․ Sekaria/Shalum/Menahem
․․ 780/778 ․․ Pekahia/Peka
Yotam/Ahashi ․․ 777/762 ․․
․․ 758 ․․ Hoshea
Hesekia ․․ 746 ․․
․․ 740 ․․ I ngohol Samaria
Manase/Amon/Yoshia ․․ 716/661/659 ․․
Yehoahashi/Yehoyakim ․․ 628/628 ․․
Yehoyakin/Sedekia ․․ 618/617 ․․
I tim Yerusalem ․․ 607 ․․
[Ngeren u Shin Kpe]
^ Anyom agen heen tese shighe u a we zan ikyua a shighe u ator ne hii u hemen yô.
[Foto u sha peeji 27]
Naaman hide a iyol jime nahan Yehova bee un imande
[Foto u sha peejji 28]
Lu nyi i er zum u Eliya lu ‘kôndon sha hiar yemen Sha’ la?