Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

M Hii U ‘Umbur U A Gbem La,’ Ka Anyom Akunduanyiin-gber Je ne

M Hii U ‘Umbur U A Gbem La,’ Ka Anyom Akunduanyiin-gber Je ne

M Hii U ‘Umbur U A Gbem La,’ Ka Anyom Akunduanyiin-gber Je ne

Kwaghôron u Edwin Ridgwell

SHA iyange i ember iniongo i í yer ér Armistice Day la, ka sha iyange i Novemba 11, 1918 je la, i kohol mbayevmakeranta mba hen makeranta wase abur abur ér ve ember mkur u Ityav mbi Vesen, mbi i va hingir u yilan mbi ér Ityav mbi Tar cii Mbi sha I la. M lu anyom ataan tseegh hen shighe la, nahan m fa inja i iniongo la kumam ga. Nahan kpa, ityesen i mbamaren av tesen sha kwagh u Aôndo la wasem u fan mer doo u me er iniongo la ga. M er msen hen Aôndo, kpa m kera fatyô u wan ishima ga tsô, m gba vaan. Nahan kpa m er iniongo la ga. Kape yange m hii u ‘umbur u a gbem la’ je la.​—⁠Orpa. 12:⁠1.

Tsombor wase yange u mough u yem twev ikyua a gar u Glasgow, ken tar u Scotland, iwer ngi kar yô, maa kwagh ne erem ken makeranta. Shighe u se yem twev la, Terem za ungwa kwaghôron u ken igbar u i na un ken zwa Buter yô, itinekwagh na ér, “Millions Now Living Will Never Die.” Kwaghôron la yange gema uma na. Terem man Ngôm maa hii u henen Bibilo shi hanma shighe yô, ve ôron kwagh u Tartor u Aôndo kua averen a ua va a mi la. M sugh Aôndo kpishi, sha ci u hii shighe la je mbamaren av tesem u soon Aôndo shi suur sha a na kpaa.

M Hii u Eren Tom u Pasen Kwagh Hanma Shighe

Shighe u m nyôr anyom 15 la, m kuma u zan makeranta u vesen, kpa sarem kpishi u eren tom u pasen kwagh hanma shighe la. Kpa, Terem nenge ér mo m ngu cuku yum, kwagh ne na yô, m er tom ken afishi agen sha anshighe kpuaa. Nahan kpa, er m lu a isharen i civir Yehova sha u eren tom u pasen kwagh hanma shighe la kpoghuloo yô, iyange igen m nger J. F. Rutherford washika, ka un kpa yange lu nengen sha tom u pasen kwagh sha tar cii hen shighe la ye. Yange m pine un mnenge na sha kwagh u m soo eren la. Anmgbian Rutherford ngerem kaa ér: “Aluer u kuma u eren tom yô, u kuma u eren tom u Ter. . . . M na jighjigh mer Ter una ver u doo doo aluer u nôngo kpoghuloo u ngu civir un sha mimi yô.” Washika u i nger un sha iyange i Maaci 10, 1928 la yange bende a tsombor wam kpishi. Ayange nga kar kpuaa yô, Terem man Ngôm man anngôm u vesen u kwase kua mo cii se hingir u eren tom u pasen kwagh hanma shighe.

Ken inyom i 1931 la, se za mkohol u vesen ken gar u London, nahan Anmgbian Rutherford yôô ér ior ve na ayol a ve sha u za eren tom u pasen loho u dedoo ken ityar igen. Yange m na iyol yam, nahan i tindim vea Andrew Jack ken gar u Kaunas, gar ne lu gartamen u tar u Lithuania hen shighe la. M lu anyom 18.

U pasen Loho u Tartor ken Tar Ugen

Hen shighe ne, lu mbaibanave mba eren tom sule lu ken tar u Luthuania ye, nahan lu kwagh u ican kpishi u pasen kwagh ken agar. Lu kwagh u ican kpishi u zuan a ijiir i tsan, man ka kwagh u se hungur ajiir agen a se tsaan her la mayange ga. U tesen ikyav, hen tugh mbu gen la, mo vea Andrew se nder sha ci u se yav doo se ga. Se mba tsaren imenger yô, se nenge gambe la lu imon sha mi tseegh. Imon la nyima se hii sha ityou je zan zan nyôr shin angahar! Lu tugh mbura tseegh ga, nahan hanma iyange yô m due pepe m za hungwa shin ifi ugen u ndôhôr tsung u lu ikyua yô, mngerem ma kighir mo sha mon sha u panden mnyoon. M er nahan kuma sati jimin. Nahan kpa, se kange ishima se za hemen u pasen kwagh. Ica i gbe ga yô, ican i se lu yan sha kwagh u ijiir i tsan la kpa bee, gadia se zua a gumor ugen vea kwase na mba ve ngohol mimi yô. Yange ve na se ijiir i tsan, ijiir la ndahar kpa gema lu wang. Yange hemba doon se u yaven hen inya hen ya u lun wang ne a u yaven sha gambe u imon lu sha mi la.

Mbahemenev mba adua u Fada kua adua u í yer ér Russian Orthodox la yange ve hemba ngeen ken tar u Lithuania hen shighe la. Lu mbanyarev tseegh luun a Bibilo ye. Awashima wase kpôô kpôô yô, lu u pasen kwagh hen haregh la tseren er se fetyô la shi nan mba ve tese isharen la ityakerada i pasen Bibilo er se fetyô la cii. Yange sea za nyôr hen ma gar yô, se hii keren ijiir i tsan. Maa se hii u pasen kwagh sha akpekpe a gar shon sha kwaghfan, ica a gbaan ga yô, se pase kwagh fele fele se tser gar shon cii. Sha nahan yô, cii man mbahemenev mba kwaghaôndo mba hen gar shon ve mgbegha ior ve er se ayôôso yô, se pase kwagh se tser gar kera kpaa.

Anzughul Samber a Loho u Dedoo

Ken inyom i 1934 la, i lôhô Andrew ér a za er tom shin afishi a branci ken gar u Kaunas, nahan John Sempey hingir ikyar yam i tom. Akaa er se hen shighe la a se hungur a mi ga yô. Iyange igen la m za hen afishi a orfanatindi ugen ken geri u kiriki ugen. Ishima vihi or ne a mo maa a dugh an-namkyegh shin anakwati u ken imbusu i tebul na a hôn sha a mo, maa a zendam ér m due sha. Nahan m er msen shin ishima shi m umbur kwaghwan u Bibilo u a kaa ér: “Imo i legh legh ngi bundu ishima i nyoon” la. (Anz. 15:⁠1) Maa m kaa a na mer, “M va heen ken bem sha u va ôron we loho u dedoo, man m sugh u sha er u tem gbuuka ga nahan.” Or la maa tôô uwegh sha iyôgh ki keren gbuuka kira kera, nahan m hide ajime ajime m due ken afishi a na kera.

M hidi m za kohol John yô, a kaa a mo ér un kpa un tagher a imba mzeyol la. Yange i kôr un i yem a na hen tashan u dasenda sha ci u i wa un aie iyol ér a ii kwase ugen u pase un kwagh yô zege-nyar. Mba nyer a John hen tashan yô, udasenda er un akondo iyol cica cii sha u keren inyaregh ki ki saa la. Kpa ve zua a inyaregh ki shon ga. Ica i gbe ga yô, ve za mase kôron ormbaiv kpôô kpôô.

Kwagh u yange er John man mo la cii, yange va a anzughul hen geri u ayôôso luun her ga la, man kwagh ne gema samber a samber a loho u dedoo kpishi.

U Zan a Ityakerada sha Ajiir Agen Myer

Yange se lu eren tom u taver tsung u tôôn ityakerada i pasen Bibilo zan a mi ken tar u Latvia, u ú lu ikyua a tar wase, kpa i wa atabam sha tom u pasen loho u dedoo ker la. Yange se za ken tar u Latvia sha igirgirdogo tugh kwa môm ken uwer. Ashighe agen, sea a za naan ityakerada sea been yô, se kar se yem ken tar u Estonia u za seer tôôn ityakerada vaan a mi ken Latvia.

Sha shighe ugen la, i ôr or-kôstôm ugen kwagh u se lu eren yô, nahan a kaa ér se hungwa igirgirdogo shi se va a ityakerada yase la hen orvesen na. Mo man John se er msen hen Yehova ser a wase se. Kwagh ka a er yô, or-kôstôm la kera pase orvesen na kwagh u se lu a mi ga, kpa gema kaa a na ér: “Ior mban mba a kwagh u ôron we.” Maa m kaa a na mer, m ngu “ôron” kwagh u ityakerada i ia wase ior ken imakeranta i kiriki man i vesen u fan er i hii ve mbamzeyol ve lu sha tar yô. Orvesen u tamen ne maa na se ian ér se za hemen a tom wase, nahan se za na anmgbianev asev ityakerada la bem bem.

Er ayôôso a patii lu seer a seer ken ityar i í wa ndor a tar u Russia vegher u shin ityôtar la yô, ior lu tswamen Mbashiada mba Yehova kpishi, shi i wa atabam sha tom u pasen kwagh la ken tar u Lithuania kpaa. Hen shighe ne, i zenda Andrew man John ken tar u Lithuania kera, man er Ityav mbi Tar cii Mbi sha II mbira nangem yô, i kaa ér hanma or u nan lu marnya u tar u Britain cii yô nana due ken tar u Lithuania kera. Mo kpa m due, shin er vihim nahan kpaa.

Se Zua a Ityom i Civirigh man Averen ken Tar u Northern Ireland

Hen shighe ne nahan mbamaren av vande yemen twev ken tar u Northern Ireland, nahan maa m za kohol ve ken inyom i 1937 la. Ken tar u Northern Ireland kpa i wa atabam sha ityakerada yase, gadia ior lu cian ityav, kpa sha shighe u i lu nôngon ityav la cii se gba uwer u pasen kwagh ga. Ityav mbi Tar cii Mbi sha II mbira yange mbi been yô, se hide se gba pasen kwagh a myange shio. Pania ugen u tsa ken tom kwaghpasen kpishi shi va hingir u eren tom u mishen ken tar u China kpaa la, iti na ér Harold King, yange hemen ken tom u kohol ior hen tembe, nan ve kwaghôron u ken igbar la. Yange kaa ér: “Sati ne mo me hii nan kwaghôron u ken igbar hen tembe.” A gema a kenger mo maa a kaa ér: “Sati u sha ka we u na kwaghôron ye.” Yange cier mo iyol kpishi.

M umbur kwaghôron wam u hiihii la vindi vindi. Yange ior va uderi imôngo. Nahan m tile sha akwati m na kwaghôron la, kpa kwagh u samber a iliam lu hen shighe la ga. Kwaghôron la kur yô, orgen va zua uwegh a mo shi ôrom iti na ér Bill Smith. Yange kaa ér un nenge ior kohol kpishi yô un tile ér una fa kwagh u a lu zan hemen yô. Kwagh ka a er yô, terem vande pasen Bill kwagh, kpa ve kera zua ga sha ci u Terem man ngô-ikyoson wam yange ve yem ken gar u Dublin u za eren tom pania ker. Maa m hii Bibilo i henen a Bill je. Shighe kar yô, iorov utaankarunyiin hen tsombor u Bill hingir mbacivir Yehova.

Ken masejime yô, m gba pasen kwagh sha uzegembayaav, ikyua a gar u Belfast, maa m za zua a kwase ugen ken tar u Russia u ngise lu ken tar u Lithuania yô. M tesen un ityakerada yase yô, a tese uwegh sha ugenegh, a kaa ér: “M ngu a u ngula. Anmgbian u terem, ka profesôr, a tesen ken yunivasiti i ken Kaunas la, ka un yange nam takerada la ye.” Kwase ne shi tesem takerada u i yer ér Creation la ken zwa Polish. Yange i nger akaa kpishi sha aan a ken kpe takerada la. M er un mer ka mo yange m na anngô u ter na takerada la shighe u m zua na ken geri u Kaunas la yô, kpiligh un iyol kpishi!​—⁠Orpa. 11:⁠1.

Yange John Sempey ongo er m lu yemen ken tar u Northern Ireland yô, a kaa a mo ér m za lam a anngô na u kiriki u kwase, Nellie. Gadia yange tese isharen i fan mimi u Bibilo. Mo vea anngôm u kwase se za hen Bibilo vea Nellie. Nellie vese ken mimi zan zan tsegha iyol na sha ci u Yehova. Shighe kar yô, se vôso ayol a ase.

Mo vea Nellie yange se er Yehova tom imôngo je kuma anyom 56, shi se wase ior fa mimi u Bibilo je hemba iorov deri môm. Yange se lu a ishimaveren ser se war ityav mbi Armagedon imôngo shi se nyôr ken tar u he u Yehova kpaa. Kpa orihyom u vihin tu u i yer ér ku la wua Nellie ken inyom i 1998. Kwagh ne yange huram kondo, shi va a ican i vesen ken uma wam kpaa.

M Hide M Yem ken Ityar i Í We Ndor a Tar u Russia Vegher u shin Ityôtar La

Nellie kpen inyom i karen môm yô, m zua a iveren i dedoo. Yange i lôhôm ér m za ken afishi a branci a ken Tallinn, ken tar u Estonia. Washika u anmgbianev mba ken Estonia ngerem la kaa ér: “Ken anmgbianev mba nomso pue mba yange i tindi ve ér ve za pase kwagh ken ityar i í we ndor a tar u Russia vegher u shin ityôtar ken kwavanyom u 1920 man u 1930 la cii, ka we tseegh u mase shin uma ye.” Washika la shi kaa ér, afishi a branci a ken tar la nga wan iyol i ngeren kwagh u tom u ken Estonia man Latvia kua Lithuania, maa i pinem mpin ken washika la ér: “U fatyô u van kpa?”

Yange lum kwagh u civirigh kpishi u ôron akaa a yange za hemen shighe u mo man akar a tom am se lu pasen kwagh hen haregh ne sha ayange a tsuaa la! Yange m tese anmgbianev mba ken tar u Latvia iyou i afishi a branci lu her la, kua ian i haav mbu iyou, ape se yeren ityakerada ve udasenda tsa zua a mi sha won ga la. Ken tar u Lithuania di, anmgbianev za a mo hen an-geri u Šiauliai, ape m vande eren tom u pania la. Anmgbian ugen yange kaa a mo hen ijiir i se kohol her la ér: “Anyom kpishi a karen ken ijime la, mo vea ngôm se yam ya ugen ken geri. Se mba ngur esen iyou ker yô, m tôô ityakerada i í yer ér The Divine Plan of the Ages man The Harp of God la sha ihiange. M er ityakerada la yô, m mase kaven er m zough a mimi yô. A shi nan kpa lu we yange u ver ityakerada la ken iyou la ye!”

Shi yange m za mkohol u ningir hen geri u m vande eren tom u pania her la. Yange m vande zan mkohol hen ijiir la anyom kar kuma 65 hegen. Sha shighe la, lu iorov 35 tseegh va mkohol la ye. Kpa kwa ne yô, saan mo iyol kpishi, gadia ior mba m nenge a ve hen mkohol la hemba iorov 1,500. Sha kpôô yô, Yehova ver tom u ken tar la doo doo!

Yehova ‘Undum Ga’

Semberee ne, m zua a iveren i yange m fa mer me zua a mi ga yô, sha ci u Kwasekristu u doon ishima ugen, mba yer un ér Bee, yange lumun u vôson mo. Ken uwer u Novemba 2006 la, se vôso ayol a ase.

Me fatyô u kaan a hanma gumor u nan lu henen sha kwagh u nana er a uma u nan vangertiôr mer nana er kwagh sha kwaghfan, nana dondo kwaghwan u Bibilo ne, ér: “Umbur u A gbe u la sha ayange a iyev ou.” Me fatyô u ember hegen di er orpasalmi u i er kwagh na ken Bibilo la kpa yange ember nahan, mer: “Aôndo, hii yev wam je, U tesem; zan zan ahegen yô, m ngu pasen aeren a Ou a kpilighyol her. Een, zan zan shighe u m bee iyol, m mende ivu kpaa, de undun mo ga, Aôndo, saa me kar pasen agee a Ou hen kov u ua va la, man tahav Ou kpaa hen hanma or u nana va lu la.”​—⁠Ps. 71:​17, 18.

[Foto u tesen ijiir u sha peeji 25]

(Wea soo u nengen a foto u tesen ijiir la yô, nenge ken takerada)

Tom u taver tsung u se eren yô, lu u tôôn ityakerada i pasen Bibilo zan a mi ken tar u Latvia

ESTONIA

TALLINN

Zegemnger u Riga

LATVIA

RIGA

LITHUANIA

VILNIUS

Kaunas

[Foto u sha peeji 26]

Yange m hii u eren tom u pania ken tar u Scotland shighe u m lu anyom 15 la

[Foto u sha peeji 26]

Mo vea Nellie shighe u se er ivese ken inyom i 1942 la