Aver yem sha atineakaa

Mbampin mba Mbaôron Takeda Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takeda Ne Ve Pin La

Mbampin mba Mbaôron Takeda Ne Ve Pin La

Bibilo ter kwagh u ieren i kenden iyongo i msôr keman sha i orgen la ijir i môm ga, nahan er nan ve Mbashiada mba Yehova ve eren kwagh ne ga?

Ieren i kenden iyongo i msôr keman sha i orgen la ka kwagh u ior ve eren wuee ica i gbe hegen yô, shi alaghga gbenda u i eren kwagh ne sha ajiir la ua kaha. Ashighe agen ior ka vea eren kwagh ne yô, ve kôr iyongo i msôr ve, ve kema sha i orgen, maa ve sôn ér nana lu doo doo, i saan nan iyol shin nana tsa sha won gayô ambaakaa la nahan. Mbagen mba ve lu her la di ve lumun a akaa a i sôn la shin ve kende ayongo a msôr a ve sha, maa ve mase man. Ior kpishi nenge ér u eren kwagh ne ka kwaghbo ga, nahan kpa atôakyaa nga aa ne ve Mbashiada mba Yehova ve eren kwagh ne ga yô.

Mbakristu mba eren kwagh ne ga sha ci u ve soo ér i saan or iyol shin nana lu dedoo ga ze. Mbahemenev mba shin itine mba sha ayange a mbaapostoli la yange ve nger atôônanongo washika, nahan ve kure washika shon sha ishember i a fatyô u geman ér “lu nen dedoo” shin “i kpe ne iyol,” shin “lu nen doo doo” yô. (Aerenakaa 15:29) Shi mbacivir Aôndo sha mimi mbagen kpa yange ve kaa a utor ér: “Terem tor . . . a̱ tsa sha won gbem” shin “Tor a̱ tsa sha won gbem.”—1 Utor 1:31; Nehemia 2:3.

Nahan kpa ieren i kenden iyongo i msôr keman sha i orgen la yange i hii nena? Iyoukura i ken zwa Buter i Janawari 1, 1968, yange i ôr kwagh u takeda u The Encyclopædia Britannica (1910), Volume 13, peeji 121 u ôr yô, ér: “Ieren i kenden iyongo i msôr keman sha igen, kaan a mbagen ér ve ‘lu dedoo’ la, ka kwagh u ior mba ken ukwaghaôndo yange vea maan msôrom, vea naan mbaaôndo vev kua mbakpenev nagh ve, ve eren yô. Mbagrika kua Mbaroma yange ve ma msôrom ve gema ve haa inya sha ci u mbaaôndo vev, shi vea za uiniongo yô, ve kenden a ayongo a msôr ve keman sha a ior mbagen sha u sughun mbaaôndo vev kua mbakpenev.” Takeda la shi kaa ér: “Ieren i nan nagh, man msôrom nahan la, a shi nan kpa yange i lu sha ci u i kpe mba ve lu uma la iyol shin ve lu doo doo yô.”

Nyian kpa mba eren kwagh ne here? Takeda u International Handbook on Alcohol and Culture u ken inyom i 1995 la kaa ér: “[Ieren i kenden iyongo sha keman sha igen la] ka ieren i tse i yange ior ve na mbaaôndo vev iniav sha u haan zarkwagh inya yô. Yange ve haa awambe gayô wain inya maa ve sôn ma kwagh shin ve er or msen tiônôô ér nana ‘lu uma gbem’ shin nana ‘lu doo doo!’ ”

Nahan kpa, kwagh ne tese ér aluer ma kwagh shin ma ieren gayô gbenda u eren kwagh zua sha kwagh u ngise ukwaghaôndo mbaaiev eren shin ka ve je yange ve hii kwagh shon yô, gba u Orkristu u mimi nana er kwagh la gaa? Ka hanma shighe ga. Nenge ase ikyav sha kwagh u pomegraneti. Takeda ugen u pasen akaa a Bibilo kaa ér: “Ikyav tese ér pomegraneti kpa yange lu ikyav i icighankwagh ken ukwaghaôndo mbaaiev mbagen.” Nahan cii kpa, Aôndo yange kaa ér i er akaa sha akur a ikyondo i zegepristi la er ka pomegraneti nahan i ningir i tser, shi yange i er kwagh sha mtôm ma togula ma tempel u Solomon maa la lu er pomegraneti nahan. (Ekesodu 28:33; 2 Utor 25:17) Heela tseegh ga, shighe ugen la iyôgh ki ivesegh kpa i kaa ér ka kwagh u kwaghaôndo. Nahan kpa, nyian ne ior kpishi fa kwagh la ga, ka ve nenge di iyôgh ki ivesegh ér ka ikyav i tesen ér or er kwase shin kwase er nom.

Hide sha kwagh u zan a wain ape i lu eren kwagh u kwaghaôndo di ye? Ikyav i tesen yô, sha shighe ugen la ior mba civir Baal mba ken Shekem “ve nyôr ken iyou i aôndo ve, ve ya, ve ma, ve gba tuhwan Abimeleki” wan u Gidion. (Mbaajiriv 9:22-28) U hen wer or u civir Yehova sha mimi nana za hen imba ijiir la u za man wain, je yô sônon ér mbaaôndo ve bula Abimeleki? Amoshi yange ôr kwagh hen shighe u ior kpishi ken Iserael gema ijime a Yehova la ér: “Ka ve yav sha akondo a ityungugh hen kpe u hanma atse a nanden nagh sha mi; ken iyou i aôndo ve, mba me wain u ior mba i ye ve zwajirigh la.” (Amoshi 2:8) Or u civir Yehova sha mimi nana za hen imba ijiir la shin nana za haa wain la sha u nan mbaaôndo nagh shin nana ma imba wain laa? (Yeremia 7:18) Shin u hen wer or u civir Aôndo sha mimi nana kende iyongo i wain sha, nana sôn ér mbaaôndo ve ver or doo doo shin nana za ikyura?

Kwagh er doo yô, mbacivir Yehova sha mimi kpa ashighe agen yange ve kende ave sha, ve sôn ér kwagh ma a ze a ve ma i doo. Yange ve kende ave sha ve sôn Aôndo u mimi la. Bibilo kaa ér: “Tsô Solomon kar za tile sha ishigh ki atse a TER a nanden nagh sha mi . . . a naregh ave Sha, a kaa er: TERE, Aôndo u Iserael, ma Aôndo ugen ngu er We nahan ga . . . ungwa Sha, sha ijiir You i teman la, man zum u U ungwa yô, de se kwaghbo.” (1 Utor 8:22, 23, 30) Esera kpa yange er imba kwagh la, “Esera sugh TER . . . Ior cii rumun er: Amen, Amen! Ve naregh ave ve sha; ve gure ve civir TER, ve kuma ishiv inya.” (Nehemia 8:6; 1 Timoteu 2:8) Ikyav tese wang ér mbacivir Aôndo mban yange ve lu kenden ave sha u sônon kwagh hen ma aôndo shin akombo a doon ikyôr ga.—Yesaia 65:11.

Ior kpishi nyian mba ve kenden iyongo i msôr ve keman sha i mbagen la alaghga vea fa cuku ér kwagh u ve lu eren la ka u sônon iveren hen ma aôndo ga, shi vea fatyô u pasen ityôkyaa i ka ve kende a iyongo i msôr sha la kpaa ga. Nahan er ve fe inja i kwagh u ve eren la ga shin ve hen sha mi tsembelee kpaa ga yô, ityôkyaa ngi i Orkristu u mimi nana nenge ér nan ngu a ian i eren kwagh ne ga.

Shi hide sha akaa agen kpa, Mbashiada mba Yehova ka ve palegh u dondon akaa a ior kpishi ve eren la. Ikyav i tesen yô, ior kpishi ka ve sugh tuta shin akav agen aa lu ikyav i tar ve yô, man mba fe ér ieren la tese ér mba civir akaa la ga. Mbakristu mba mimi mba yangen ior u eren akaa la ga, kpa ve yô, mba eren ga. Sha nahan yô, Mbashiada kpishi ka ve palegh u lun hen ajiir a ior ve lu eren akaa ne la sha er ishima ia vihi mba ve eren la ga yô. Er Bibilo i vende ambaakaa la yô, Mbashiada mba eren akaa a civir tar la ga. (Ekesodu 20:4, 5; 1 Yohane 5:21) Nyian ne alaghga mbagen vea nenge kwagh u kenden a iyongo i msôr sha, keman sha i mbagen la ér a biishi a ieren i ukwaghaôndo mbaaiev ga. Nahan kpa, atôakyaa nga aa ne ve Mbakristu ve kenden a iyongo i msôr sha, ve keman sha i mbagen ga yô. Kwagh la yange hii ken ukwaghaôndo mbaaiev shi ka ikyav i sônon iveren shin keren iwasen hen ma aôndo shin ma tahav mbu gen.—Ekesodu 23:2.