Yaa mi ní ɔ nɔ

Yaa e mi ní ɔ mi

Ahmad Gharabli/AFP via Getty Images

YAA NƆ NƐ O HWƆƆ!

Anɛ Je Ma Amɛ Ma Nyɛ Maa Pee Kake Konɛ A Kɛ Tsi Bɔ Nɛ Kɔɔhiɔ Mi Tsakemi Ngɔ Oslaahi Kɛ Ngɛ Bae Ha a Nya Lo​—Mɛni Baiblo ɔ De?

Anɛ Je Ma Amɛ Ma Nyɛ Maa Pee Kake Konɛ A Kɛ Tsi Bɔ Nɛ Kɔɔhiɔ Mi Tsakemi Ngɔ Oslaahi Kɛ Ngɛ Bae Ha a Nya Lo​—Mɛni Baiblo ɔ De?

 Ngɛ Hɔgba, November 20, 2022 ɔ, a gbe kpe ko nɛ a pee nɛ ji COP27 United Nations Climate Change Conference ɔ nya. Nɔ yeli ɔmɛ kɛ ma nikɔtɔma amɛ ekomɛ nɛ a ya kpe nɛ ɔ kplɛɛ nɔ kaa a kɛ sika maa ye bua mahi nɛ a be sika tsɔ ɔ, konɛ e ye bua mɛ kɛ tsu oslaahi nɛ kɔɔhiɔ mi tsakemi ngɔ kɛ ngɛ bae ɔ he ní. Se kɛ̃ ɔ, a kpɛti nihi fuu yɔse kaa enɛ ɔ be nyagba nɛ kɔɔhiɔ mi tsakemi ngɔɔ kɛ baa a he ní tsue.

  •   Ngɛ November 19, 2022 ɔ, António Guterres, nɛ e ji United Nations kuu ɔ hɛ mi nyɛɛlɔ nɔkɔtɔma a de ke, “Ye bua jɔ kaa wa ma nya si kaa waa kɛ sika maa ye bua mahi nɛ kɔɔhiɔ mi tsakemi ngɔ nyagbahi kɛ ba a nɔ ɔ. Se wa le kaa, enɛ ɔ be nyɛe ma tsu nyagba a he ní kɛ pi si . . . Ejakaa loloolo ɔ zugba a ngɛ puɛe wawɛɛ, nɛ bɔ nɛ e ngɛ puɛe ha a ma ha nɛ bɔɔbɔɔbɔɔ ɔ, nɔ́ ko be hie peemi ngɛ he hu.”

  •   “E be kɛe nɛ bɔ nɛ kɔɔhiɔ mi ngɛ tsakee ha a ma puɛ kulaa, nɛ enɛ ɔ maa ngɔ nyagba kɛ ba ma fɛɛ ma nɔ.”​—Mary Robinson, nɛ be ko nɛ be ɔ e ji Ireland ma hɛ mi nyɛɛlɔ, nɛ́ jehanɛ hu e ji UN High Commissioner for Human Rights be ko nɛ be ɔ, November 20, 2022.

 Nihewi kɛ yihewi ngɛ haoe ngɛ bɔ nɛ zugba a ma ji ha hwɔɔ se ɔ he. Se kɛ ma amɛ ma plɛ kɛ pee kake kɛ tsu si nɛ a wo kaa a maa pee níhi kɛ dla bɔ nɛ kɔɔhiɔ mi ngɛ tsakee ha a he ní ha kɛɛ? Mɛni Baiblo ɔ de?

Anɛ je ma amɛ maa pee kake, nɛ a maa ye manye lo?

 Baiblo ɔ tsɔɔ kaa ngɛ mɔde nɛ adesa nɔ yeli maa bɔ kaa a maa pee níhi kɛ tsu bɔ nɛ kɔɔhiɔ mi ngɛ tsakee ha a he ní ɔ tsuo se ɔ, a be nyɛe ma tsu nɔ́ fɛɛ nɔ́ he ní. Moo hyɛ yi mi tomi enyɔ he je:

  •   “Nɔ́ nɛ kpɛ̃ ɔ, e hí dlami.”​—Fiɛlɔ 1:15.

     Nɔ́ nɛ e tsɔɔ: Adesa nɔ yemi ɔmɛ be nyɛe ma tsu nɔ́ fɛɛ nɔ́ nɛ a suɔ kaa a maa pee ɔ he ní, ejakaa a bɔɛ adesahi kaa a ye mɛ nitsɛmɛ a nɔ. (Yeremia 10:23) Ke je ma amɛ nyɛ nɛ a pee kake po ɔ, loloolo ɔ a be nyɛe ma tsu nyagbahi nɛ ngɛ je ɔ mi ɔ he ní ke a bɔ mɔde kaa mɛni po.

  •   “Ejakaa adesahi maa pee nihi nɛ a suɔ mɛ nitsɛmɛ a he, sika suɔli, . . . nihi nɛ a hí kɛ somi ko somi.”​—2 Timoteo 3:2, 3.

     Nɔ́ nɛ e tsɔɔ: Baiblo ɔ de kaa nihi fuu nɛ a ngɛ wa be nɛ ɔ mi ɔ maa pee nihi nɛ a foɔ mɛ pɛ a nɔ́ mi, nɛ a be suɔe kaa a maa pee níhi nɛ ni kpahi ma ná he se, nɛ wa ngɛ enɛ ɔ nae heii.

Nɔ́ he je nɛ wa ma nyɛ ma ná hɛ nɔ kami

 Se kɛ̃ ɔ, pi sihi nɛ adesa nɔ yeli ɔmɛ wo kɛ kɔ níhi nɛ a maa pee kɛ dla níhi nɛ ngɛ puɛe ngɛ zugba a nɔ ɔ nɛ ma dla zugba a hwɔɔ se. Mawu hla Nɔ Yelɔ nɛ sa, nɛ lɛ ji Yesu Kristo. Baiblo ɔ de ngɛ e he ke:

  •   ‘Lɛ nɛ e ma ba ye wa nɔ. A ma tsɛ lɛ ke, Nyakpɛ Ga Wolɔ, Mawu He Walɔ, Tsɛ Nɛ Ngɛ Kɛ Yaa Neneene, Ganɔ Nɛ Yi Nɔ Jɔ.’​—Yesaya 9:6.

 Yesu ji Mawu Matsɛ Yemi ɔ loo hiɔwe nɔ yemi ɔ nya Matsɛ. (Mateo 6:10) E ngɛ he wami ɔ, kɛ juɛmi ɔ, kɛ suɔmi ɔ nɛ e kɛ maa hyɛ zugba a kɛ nihi nɛ a ngɛ nɔ ɔ a nɔ saminya. (La 72:12, 16) Ngɛ e nɔ yemi ɔ mi ɔ, nɔ yemi nɛ ɔ nɛ ngɛ hiɔwe ɔ ma kpata nihi nɛ a ngɛ “zugba a hɛ mi kpatae” ɔ a hɛ mi, nɛ e ma dla zugba a nɔ saminya.​—Kpo Jemi 11:18; Yesaya 35:1, 7.

 Ke o suɔ nɛ o kase babauu kɛ kɔ nɔ́ tutuutu nɛ ma tsu oslaahi nɛ kɔɔhiɔ mi tsakemi ngɔ kɛ ngɛ bae ɔ he ní ɔ, moo kane munyu nɛ ji “Climate Change and Our Future​—What the Bible Says.”