Yaa mi ní ɔ nɔ

Yaa e mi ní ɔ mi

Sane Bimihi Nɛ Je Ní Kaneli A Ngɔ

Sane Bimihi Nɛ Je Ní Kaneli A Ngɔ

Ke Kristofo no ko kɛ e yo loo e huno po gba mi se e dɛ Ngmami ɔ nɔ kɛ pee jã, nɛ e kɛ nɔ kpa sɛ gba si himi mi ɔ, kɛ asafo ɔ maa na gba si himi momo ɔ kɛ ehe ɔ ha kɛɛ?

Ngɛ si fɔfɔɛ kaa jã mi ɔ, asafo ɔ maa bu gba si himi momo ɔ kaa e mi po, nɛ e maa bu gba si himi ehe ɔ kaa e ngɛ ní tsue akɛnɛ nyumu ɔ kɛ yo kpa sɛ gba si himi mi ɔ he je. Bɔ nɛ pee nɛ waa le nɔ́ he je nɛ a ma níhi a nya si jã a, nyɛ ha nɛ wa susu nɔ́ nɛ Yesu de ngɛ gba mi pomi kɛ gba si himi mi sɛmi ekohu ɔ he nɛ waa hyɛ.

Yesu tsɔɔ nya ngɛ Mateo 19:9 ɔ kaa nɔ́ kake pɛ nɛ a ma nyɛ maa da nɔ kɛ po gba mi. E de ke: “Nɔ fɛɛ nɔ nɛ e kɛ e yo maa po gba mi nɛ pi ajuama bɔmi he je,e ma ya ngɔ nɔ kpa a, e puɛ gba.” Nɔ́ nɛ Yesu de ɔ ha nɛ wa na kaa (1) ngɛ Ngmami ɔ nya a, ajuama bɔmi pɛ ji nɔ́ nɛ a ma nyɛ maa da nɔ kɛ po gba mi, nɛ (2) ke nɔ ko kɛ e yo loo e huno po gba mi se ngɛ Ngmami ɔ nya a, e be he blɔ kaa e peeɔ jã, nɛ e kɛ nɔ kpa sɛ gba si himi mi ɔ, e puɛ gba.

Anɛ nɔ́ nɛ Yesu de ɔ tsɔɔ kaa ke nɔ ko ya bɔ ajuama nɛ e kɛ e yo loo e huno po gba mi ɔ, ngɛ Ngmami ɔ nya a, e kɛ nɔ kpa ma nyɛ maa sɛ gba si himi mi lo? Tsa pi doo. Ke huno ɔ loo yo ɔ puɛ gba, nɛ nɔ nɛ a je e se ɔ suɔ ɔ, e ma nyɛ maa ngɔ tɔmi ɔ kɛ ke loo e kɛ be kee. Ke nɔ nɛ a je e se ɔ kplɛɛ we kaa e kɛ maa ke, nɛ a po gba a mi ngɛ mlaa nya a, mɛ ni enyɔ ɔmɛ tsuo a ngɛ he blɔ nɛ a sɛɛ gba si himi mi ekohu.

Se e ma nyɛ maa ba kaa nɔ nɛ a je e se ɔ maa suɔ kaa a tsa a gba si himi ɔ nɔ, nɛ e ma de e huno ɔ loo e yo ɔ kaa e suɔ kaa e kɛ maa ke lɛ. Se ke nɔ nɛ puɛ gba a sume nɛ a kɛ ke lɛ, nɛ e ya po gba a mi ngɛ mlaa nya hu nɛɛ? Akɛnɛ nɔ nɛ a je e se ɔ suɔ nɛ e kɛ tɔmi ɔ nɛ ke konɛ a tsa a gba si himi ɔ nɔ he je ɔ, ngɛ Ngmami ɔ nya a, nɔ nɛ puɛ gba a be he blɔ kaa e kɛ nɔ kpa maa sɛ gba si himi mi. Ke e kɛ nɔ kpa ya sɛ gba si himi mi be mi nɛ ngɛ Ngmami ɔ nya a, e be he blɔ kaa e peeɔ jã a, e kpale puɛ gba. Ke e ba jã a, asafo mi nikɔtɔma amɛ maa to sane yemi ajla toli nɛ a hyɛ sane ɔ mi ekohu.​—1 Kor. 5:1, 2; 6:9, 10.

Ke nɔ ko be he blɔ nɛ e kɛ nɔ kpa sɛɛ gba si himi mi ngɛ Ngmami ɔ nya nɛ e ya pee jã a, kɛ asafo ɔ naa gba momo ɔ kɛ gba ehe ɔ ha kɛɛ? Ke e ba jã a, ngɛ Ngmami ɔ nya a, anɛ loloolo ɔ, gba momo ɔ ngɛ ní tsue lo? Anɛ loloolo ɔ, nɔ nɛ a je e se ɔ ma nyɛ ma de ke e kɛ e yo momo ɔ loo e huno momo ɔ tɔmi maa ke lɛ loo e kɛ be lɛ kee lo? Anɛ asafo ɔ maa na nyumu ɔ kɛ yo ɔ nɛ a ngɛ gba ehe ɔ mi ɔ kaa nihi nɛ a ngɛ ajuama bɔe lo?

Be ko nɛ be ɔ, ke nɔ nɛ a je e se ɔ ngɛ wami mi, e sɛ we gba si himi mi nɛ e ya bɔɛ ajuama a, asafo ɔ naa nihi nɛ a ngɛ gba ehe ɔ mi ɔ kaa nihi nɛ a ngɛ ajuama bɔe. Se benɛ Yesu ngɛ gba mi pomi kɛ gba si himi nɛ a maa kpale sɛ mi ɔ he munyu tue ɔ, e kɛ e juɛmi mɛ nɔ nɛ a je e se ɔ nɔ. Mohu ɔ, e tsɔɔ kaa ke nɔ ko kɛ e yo loo e huno po gba mi, nɛ pi Ngmami ɔ nɔ nɛ e da kɛ pee jã, nɛ e kpale sɛ gba si himi mi ɔ, e puɛ gba. Ngɛ si fɔfɔɛ nɛ ɔ mi ɔ, Yesu tsɔɔ kaa gba mi pomi kɛ gba si himi ehe mi sɛmi ngɛ kaa gba puɛmi pɛpɛɛpɛ, nɛ lɔ ɔ guɔ gba momo ɔ.

“Nɔ fɛɛ nɔ nɛ e kɛ e yo maa po gba mi nɛ pi ajuama bɔmi he je, nɛ e ma ya ngɔ nɔ kpa a, e puɛ gba.”​—Mat. 19:9.

Ke nɔ ko kɛ e yo loo e huno po gba mi nɛ e kɛ nɔ kpa ya sɛ gba si himi mi ɔ, nɔ nɛ a je e se ɔ be nyɛe ma de ke e kɛ e yo momo ɔ loo e huno momo ɔ tɔmi maa ke lɛ loo e kɛ be lɛ kee. E be jamɛ a he blɔ ɔ hu. Ke e ba jã a, e he hia we nɛ e hao e he kaa e maa mwɔ e yi mi kpɔ kaa e kɛ e yo momo ɔ loo e huno momo ɔ tɔmi maa ke lɛ loo e kɛ be lɛ kee. Jehanɛ hu ɔ, nɔ nɛ a je e se ɔ gbo jio, lɛ hu e kɛ nɔ kpa sɛ gba si himi mi jio, e ya bɔ ajuama jio, enɛ ɔ be bɔ nɛ asafo ɔ naa gba si himi ehe ɔ ha a tsakee. a

Ngɛ nɔ́ he tomi nɔ́ nɛ wa sɛ hlami susu he ɔ mi ɔ, nɔ kake ya bɔ ajuama nɛ lɔ ɔ ha nɛ a po gba a mi. Se ke e ba lɛ kaa a ti nɔ ko ya bɔɛ ajuama se a po gba a mi, nɛ nɔ kake kɛ nɔ kpa ya sɛ gba si himi mi hu nɛɛ? Aloo ke a ti nɔ ko ya bɔɛ ajuama se a po gba a mi loko nɔ kake ya bɔ ajuama nɛ lɔ ɔ se ɔ, e kɛ nɔ kpa ya sɛ gba si himi mi be mi nɛ nɔ nɛ a je e se ɔ suɔ nɛ́ e kɛ tɔmi ɔ nɛ ke lɛ hu nɛɛ? Ngɛ si fɔfɔɛ nɛ ɔmɛ tsuo a mi ɔ, gba a mi nɛ a po kɛ gba si himi mi nɛ nɔ kake ya sɛ ɔ tsuo ji gba puɛmi, nɛ lɔ ɔ poɔ gba momo ɔ mi. Ngɛ mlaa nya a, gba ehe ɔ ngɛ ní tsue loo e da. November 15, 1979 Blɛfo gbi Hwɔɔmi Mɔ ɔ de ke: “amlɔ nɛ ɔ, nɔ ɔ sɛ gba si himi ehe mi, lɔ ɔ he ɔ, e be nyɛe maa po gba ehe ɔ mi nɛ e kɛ e yo momo ɔ loo e huno momo ɔ nɛ kpale ya hi si kaa nihi nɛ a sɛ gba si himi mi; gba mi pomi ɔ, gba puɛmi ɔ, kɛ gba si himi ehe ɔ ha nɛ gba momo ɔ gu.”

Tsakemi nɛ ɔ tsɔɔ we kaa Kristofohi bui gba si himi kaa nɔ́ ko nɛ ngɛ klɔuklɔu hu, aloo a nɛ́ gba puɛmi kaa yayami nɛ hɛdɔ ngɛ he. Ke nɔ ko kɛ e yo loo e huno po gba mi nɛ e dɛ Ngmami ɔ nɔ kɛ pee jã, nɛ e kɛ nɔ kpa ya sɛ gba si himi mi be mi nɛ ngɛ Ngmami ɔ nya a, e be he blɔ kaa e peeɔ jã a, asafo mi nikɔtɔma amɛ maa to sane yemi ajla toli konɛ a hyɛ e sane ɔ mi, ejakaa e puɛ gba. (Ke gba si himi he piɛɛlɔ ehe ɔ ji Kristofo no ɔ, asafo mi nikɔtɔma amɛ maa to sane yemi ajla toli konɛ a ye lɛ hu e sane kaa nɔ ko nɛ e puɛ gba.) E ngɛ mi kaa a be nihi nɛ a ngɛ gba ehe ɔ mi ɔ bue kaa a ngɛ ajuama bɔe mohu lɛɛ, se a be nyumu ɔ sɔmɔmi he blɔ klɛdɛɛ ko hae ngɛ asafo ɔ mi jehahi babauu kɛ jehanɛ hu, kɛ ya si be nɛ ni kpahi ma ná bumi kɛ ha lɛ loo a mi mi be fue ngɛ e tɔmi ɔ he hu. Loko a ma ha lɛ sɔmɔmi he blɔ ko ngɛ asafo ɔ mi ɔ, e sa nɛ asafo mi nikɔtɔma amɛ nɛ a hyɛ bɔ nɛ e yo momo ɔ kɛ bimɛ tsɔwi nɛ e je a he ɔ a si fɔfɔɛ ngɛ ha.​—Mal. 2:14-16.

Akɛnɛ gba mi pomi nɛ dɛ Baiblo ɔ nɔ kɛ gba ehe mi sɛmi ngɔɔ nyagbahi fuu nɛ hɛdɔ ngɛ he kɛ baa he je ɔ, Kristofohi bɔɔ mɔde kaa a maa kase Yehowa nɛ a na gba si himi kaa nɔ́ ko nɛ ngɛ klɔuklɔu.​—Fiɛlɔ 5:4, 5; Heb. 13:4.

a Enɛ ɔ ji sisi numi ehe. Be ko nɛ be ɔ, ke nɔ nɛ a je e se ɔ ngɛ wami mi, loo e kɛ nɔ kpa sɛ we gba si himi mi, loo e ya bɔɛ ajuama a, wa naa nihi nɛ a ngɛ gba ehe ɔ mi ɔ kaa a ngɛ ajuama bɔe. Bɔ nɛ wa nu sane nɛ ɔ sisi ha be ko nɛ be ɔ tsake.