Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 18

Fandun Fa Yaḇuk Kankenem Yedi Ḇe Allah Ma Yaḇebaptis Ke?

Fandun Fa Yaḇuk Kankenem Yedi Ḇe Allah Ma Yaḇebaptis Ke?

1. Rosai na kwara kaku rofyor wafarkor pyum syap ine?

WAFARKOR kwar napnapes ḇero Refo rofyor wafarkor kuker syap ine, imnis raris saneraro kuker kankenem fyoro, snonkaku ḇemar sya na sḇerai, ma kuker aḇiḇer ya. (Pengkhotbah 9:5; Lukas 23:43; Yohanes 5:28, 29; Fasasna Faro Yohanes 21:3, 4) Imbude waso kwar ro fananjur Saksi-Saksi Yahwe ma mam simbran ro agama ḇekaku ya. (Yohanes 13:35) Wasma ḇaḇebati ḇefanam kuker Yahwe, ma wun snemuk fa ḇefarmyan ḇe I. Inja na wakara, ’Rosai fandun fa yafrurna ro kirine fa yafarmyan ḇe Allah I?’

2. Rosai ḇefnai fa snon Etiopia oso imarisen fa ḇyebaptis?

2 Iso snon Etiopia oso ḇekenem ro fafisu Yesus kyarana. Yesus ḇyeḇebawes kwar ramnai, Filipus iso manfamyan Yesus ḇyedi, ḇyeḇaryas ḇe snon Etiopia ani. Filipus fyasna ḇe i snar Yesus iso Mesias rirya. Snon Etiopia ani iryaḇ kaku snaro rosai fyarkorna ma ikofen ḇeri, ”Mamkada! War ya iso iya; rosai ḇedwarek aya fa yasma masi sren [baptis]?”Farfyar Ro Manwawansya 8:26-36.

3. (a) Parenta rosai Yesus ḇyuk faro manfamyan ḇyesi? (b) Rariso snonkaku oso na sḇebaptis i rai?

3 Refo fyarkor kaku ḇeko snar komarisen kofarmyan ḇe Yahwe ido, fandun fa koḇebaptis. Yesus iwan manfamyan ḇyesi fa, ”Mkofarkor er sya kam ḇe manfamyan Ayesi ma mkoḇuk masi sren [baptis] faro si”. (Matius 28:19) Yesus mankundi kako ḇyuk farari kuker ḇyebaptis. Rofyor ḇyebaptis, spanduk baken ḇyedi ḇesiper ḇe warya dori, ḇape spek war ro bukor ḇyedi ḇa. (Matius 3:16) Fafisu ine rofyor snonkaku Kristen oso ḇyebaptis, na spanduk baken ḇyedi ḇesiper kako ḇe warya dori.

4. Rosai ḇefasnaḇair ro ḇaḇebaptis bedi faro snonkaku ḇese sya?

4 Rofyor waḇebaptis, ine fyasna ḇe snonkaku ḇese sya snar wamarisen kaku fa waḇebati kuker Allah ma wafarmyan ḇe I. (Mazmur 40:7, 8) Inja na wafuken, ’Rosai fandun fa yafrurna fa yaḇebaptis?’

FAWAWI MA KAKYAR

5. (a) Rosai fandun fa wafrurna ro randak rofyor ḇebaptis ḇaim? (b) Rosai ḇefnai fa fananjur Kristen iso roi ḇefandun kaku?

5 Rofyor ḇebaptis ḇaim, fandun fa mambir kaku Yahwe ma Yesus su. Wafrur kwarna rofyor wafarkor Refo ya. (Wasya Yohanes 17:3.) Ḇape namnai ro dia monda ḇa. Refoya ikofen fandun fa kona ’fawawi ḇemnis kaku’ kuker Yahwe marisen ḇyena. (Kolose 1:9) Fananjur ro Saksi-Saksi Yahwe na nafnoḇek au fa wana ḇaḇebati ḇefanam kaku kuker Yahwe I. Inema fainda oser wasmana rofyor waso pdef ro fananjur ya.Ibrani 10:24, 25.

Rofyor ḇebaptis ḇaim, fandun fa wafarkor Refo

6. Fandun fa wafawi ḇepon roi nakam ḇero Refo rofyor waḇebaptis ḇaim ke?

6 Kaku, Yahwe dor au ḇa fa wafawi ḇepon roi nakam ḇero Refo rofyor waḇebaptis ḇaim. Yahwe dor snon Etiopia aniḇa fa ifawi roi nakam rofyor ḇyebaptis ḇaim. (Farfyar 8:30, 31) Ma nari kofarkor pdef kuker Allah isof fyoro-fyoro. (Pengkhotbah 3:11) Ḇape insama ḇebaptis, fandun fa wafawi ma wasma farkarkor ḇeḇeknam kaku ḇero Refo ya.Ibrani 5:12.

7. Rariso farkarkor Refo bedi na nafnoḇek au kwar?

7 Refo ikofen, ”Kakyar isyaḇa, snonkaku osoḇa kako ifrur Allah marisen ḇyedi.” (Ibrani 11:6) Inja fandun fa nwa kakyar rofyor ḇebaptis ḇaim. Refo fyarkor ḇeko snar snonkaku ḇeḇeso ro mnu ḇeba Korintus ḇekwar ani srower rosai manfamyan Yesus ḇyesi sfarkorna, ma bon ya iso, ”sikyar ma sor fa sisma masi sren.” (Farfyar 18:8) Rarirya kako, farkarkor Refo bedi nafnoḇek au fa nwa kakyar faro asas-asas Allah ḇyena ma papoik ro farsarser Yesus ḇyukna fa fyaspar ko ro sasar ma marmar ya.Yosua 23:14; Farfyar 4:12; 2 Timotius 3:16, 17.

FAWAR ḆE SNONKAKU ḆESE KUKER NAPNAPES ḆERO REFO

8. Rosai na ḇedif au fa fawar ḇe snonkaku ḇese sya kuker rosai wafarkor kwarna?

8 Rofyor wafarkor naborwer kuker Refo ma mam rariso roi nane nafnoḇek au ro kenem bedi, kakyar bedi na syambraḇ kaku. Na wamarisen fa wafawar ḇe snonkaku ḇese sya kuker rosai wafarkor kwarna. (Yeremia 20:9; 2 Korintus 4:13) Ḇape faro mansei na wafawar ya?

Kakyar ḇena na nadif au fa wafawar ḇe snonkaku ḇese rosai wakyar ya

9, 10. (a) Ro randak ya faro mansei na wafawar kuker rosai wafarkor kwarna? (b) Rosai fandun fa wafrurna rofyor wamarisen fa ḇeḇaryas kuker sidang?

9 Na wamarisen fa wafawar rosai wafarkor kwarna ḇe kina ḇesi, bati, ḇebarek fanam kuker au sya, ḇaido min fararur ḇesi. Ine roi ḇepyum kaku, ḇape fandun fa kofrurna kuker payamyum ma sawarwar. Ramnai, na waso ro ḇaḇeḇaryas kuker sidang. Rofyor waḇaḇir wafasos kwar, na wakofenḇadir ḇe Saksi ḇeḇuk farkarkor Refo ḇe au snar wamarisen waso kayam ro ḇaḇeḇaryas kuker sidang. Rofyor kyara wafasos kwar ma myam wakenem mnis kwar kuker wos ḇefarkin ḇero Refo, na musrow ma mukofen ḇe penatua risuru ro sidang.

10 Rosai na mkofrur ro fananjur kuker penatua ya? Penatua sya na sawawos kuker au fa smam wafawi ma wakyar kaku farkarkor ḇeḇeknam kaku ḇero Refo ya, wasouser rosai Refo ikofen kuker kankenem ro ras-ras ya, ma wamarisen kaku fa wakḇe Saksi-Saksi Yahwe. Waswarepen snar penatua sya smamwarek naek srar ḇero sidang syakam, ma au kako, inja wamkak awer fa wawos kuker si. (Farfyar 20:28; 1 Petrus 5:2, 3) Rofyor fananjur kuker penatua ya ramnai, penatua na sikofenḇadir ḇe au fa wakso ro ḇaḇeḇaryas kuker sidang.

11. Rosai ḇefnai fandun fa wafrur fararwe ro kenem bedi rofyor ḇeḇaryas kuker sidang ḇaim?

11 Penatua sya na sikofenḇair ḇe au fandun fa wafrur fararwe ro kenem bedi rofyor waso ḇaim ro ḇaḇeḇaryas kuker sidang. Rosai ḇefnai fandun fa wafrur fararwe nane? Snaro rofyor kofawar ḇe snonkaku ḇese sya kuker Allah I, koḇemanfaker ḇe Yahwe ma fandun fa kofasna ro kenem koḇena koḇesyowi I.1 Korintus 6:9, 10; Galatia 5:19-21.

WAMBROR MA WAKAḆER

12. Rosai ḇefnai fandun fa snonkaku syakam simbror?

12 Roi oso ḇese naisya wer fandun fa wafrurna rofyor ḇebaptis ḇaim. Manwawan Petrus ikofen, ”Inja mkombror kada ma mkokaḇer insa sasar mkoḇena neḇepyos.” (Farfyar 3:19) Rosai knam ro ḇaḇembror ya? Ine kyurfasna koḇaḇir kofafko kaku faro sasar kofrur kwarna. Imnis raris, wafrur roi ḇeḇyeḇa ido, fandun fa wambror. Ma Rofyor ḇensewar kwar fa wafrur roi ḇenapes ya, fandun kaker fa wambror, snaro koine snonkaku ḇesasar ma fandun fa kor ḇe Allah I fa ḇyuk ampun faro sasar koḇena.Roma 3:23; 5:12.

13. Rosai knam ro wos ”mkokaḇer”?

13 Rofyor koḇaḇir kofafko faro rosai kofrur kwarna ido na posa kwar ke? Aroḇa. Petrus ikofen fandun fa ’kokaḇer’. Ine kyurfasna snar fandun fa kopampum fararur ḇesasar ma kofrur roi ḇenapesna. Fa fasnaḇair roi ine, wawasen kada wafrur marandan ro randak ḇe moḇ ḇese. Fyoroḇa ramnai, wafawi wambran ro nyan ḇesasar. Rosai na wafrur ya? Kaku ya na wambran fawas, wamnai, kwaḇer ma rwa ḇe nyan ḇekaku. Rarirya kako, rofyor wafarkor Refo ya, na wasrow rari-rari ḇeḇeso bedi ḇaido rosai wafrurna fandun fa wafadwerna. Wamarisen kaku fa ’wakaḇer’—iso, wafrur rosai fandun wafadwerna—ma wafrur rosai ḇenapes.

WAFRUR FARSAMSYOM MANKUN BEDI

Ḇeasas kwar ḇe Yahwe I ke snar wamarisen fa wafarmyan ḇe I?

14. Rariso wafrur farsamsyom mankun bedi ḇe Allah I?

14 Nyan ḇese ḇefandun kaku fa waḇebaptis iso wafrur farsamsyom mankun bedi ḇe Yahwe. Rofyor wafrur rarirya ido, wakofen ḇe Yahwe ro nadi bedi snar ḇeasas na wasyom monda ḇe I ma wafrur marisen ḇyena ḇe roi ḇefandun kaku ro kankenem bedi.Ulangan 6:15.

15, 16. Rosai na ḇeḇedif snonkaku oso fa ifrur farsamsyom mankun ḇyedi ḇe Allah I?

15 Asas fa ḇefarmyan ḇe Yahwe monda imnis raris ḇeasas fa buk kankenem bedi faro snonkaku oso waswar kaku ya. Wawasen snon ma bin ḇeswaryae su. Rofyor snon ya myambir kaku bin ani, na iswar kaku i ma imarisen fyarḇuk kuker i. Inema snemuk ḇepyanḇa kaku rariryano, snon ani imarisen fa ifrurna snaro iswar kaku bin ani.

16 Rofyor wafarkor kuker Yahwe, na waswar kaku I ma wamarisen wafrur roi ḇepyum kaku fa ḇefarmyan ḇe I. Ine nadif au fa ḇeasas ro nadi fa wafarmyan ḇe I. Refo ya ikofen snar mansei ḇemarisen ḇeso Yesus i fandun fa ”ḇye pro mankundi”. (Markus 8:34) Rosai knam ya? Ine kyurfasna snar rwir ro ḇarpon sasoasuser ḇe Yahwe ro kankenem ḇena. Rosai Yahwe imarisen na iso roi ḇefandun kaku syadibur marasrisen ma aw mankun ḇena.Wasya 1 Petrus 4:2.

WAMKAK AWER NARI WAFRUR SASAR

17. Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇeḇeso sifrur farsamsyom mankun sena ḇe Yahwe I ḇa?

17 Snonkaku ḇeḇeso sifrur farsamsyom mankun sena ḇe Yahwe I ḇa, snaro simkak na sfaduruḇa asas sena fa sḇefarmyan ḇe I. Simarisenḇa fa sifrur Yahwe fyafko, ḇaido skara ḇo soḇe snar sefarmyan ḇe Allah I ḇa ido, na Yahwe dor si ḇa faro rosai sifrurna.

18. Rosai na ḇefnoḇek au fa wasawen makakak fa wafrur Yahwe Ifafko?

18 Saswar bedi faro Yahwe nafnoḇek au fa wasawen makakak snar nari wafrur fa fyafko. Snar waswar I, na ḇensewar kaku fa waswarepen ma wafrur mnis asas bedi ḇe I. (Pengkhotbah 5:4; Kolose 1:10) Na kwaraḇa snar wafrur marisen Yahwe ḇyena inema roi ḇemarḇak kaku. Manwawan Yohanes fyas, ”Snar, koswar Allah inja koḇeuser sasoser ḇyena. Ma sasoser ḇyena nmarḇak maro ko ḇa.”1 Yohanes 5:3.

19. Rosai ḇefnai fandunḇa fa wamkak fa wafrur farsamsyom mankun bedi ḇe Yahwe I?

19 Fandunḇa fa ḇe snonkaku ḇemnis kaku fa wafrur farsamsyom ḇena ḇe Yahwe I. Dor ko ḇa fa kofrur rosai na pok fa kofrurḇa na. (Mazmur 103:14) Na ifnoḇek au fa wafrur rosai ḇenapes ya. (Yesaya 41:10) Wakyar ḇe Yahwe kuker sne ḇesiper, ma ”na ifrur mnis nyan ḇena neaḇyoḇer”.Amsal 3:5, 6.

FASNAḆADIR KAKYAR RO ḆARPON KAWASA

20. Rofyor wafrur farsamsyom mankun ḇe Allah ramnai, rosai nyan ḇeḇeuser ya wer?

20 Kwara na wafasos kwar fa wafrur farsamsyom ḇe Yahwe I ke? Rofyor buk kankenem ḇedi ḇe Yahwe ramnai, wafasos faro nyan ḇeḇeuser ya. Fandun fa ḇebaptis.

21, 22. Rariso wafrur ”fasnaḇadir ro ḇarpon kawasa” faro kakyar bedi?

21 Wakofen ḇe kordinator badan penatua ro sidang bedi fa fyawi wafrur farsamsyom mankun bedi ḇe Yahwe I kwar ma wamarisen fa ḇebaptis. Nari kyur penatua ḇeḇeso fa smam kaḇer farkarkor ḇeḇeknam kaku ro Refo wasma kwarna. Rofyor smam wafasos kwar ido, na sikofenḇadir ḇe au fa waḇebaptis ro munara kebaktian ḇeḇeuser ro Saksi-Saksi Yahwe. Ro kebaktian ya, faya oser naisya ḇefasnaḇair knam ro ḇaḇebaptis ya. Manfaya ine na ḇyuk fakfuken risuru faro ḇefasos kwar fa ḇebaptis sya. Kuker buk kankarem faro fakfuken nane, wafrur ”fasnaḇadir ro ḇarpon kawasa” faro kakyar bedi.Roma 10:10, NW.

22 Ramnai na waḇebaptis. Na spanduk baken bedi ḇesiper ḇe war ya dori. Ḇaḇebaptis fyasnaḇair ḇe snonkaku syakam snar wafrur farsamsyom mankun bedi ḇe Yahwe I kwar ma kirine au kako wakḇe Saksi Yahwe.

ROSAI ḆEḆEḆAIR RO ḆAḆEBAPTIS BEDI

23. Rosai knam ro ḇebaptis ”kuker snonsnon Kma ya ma Rumkun ya ma rur ḇesren ya”?

23 Yesus ikofen faro manfamyan ḇyesi na sḇebaptis ”kuker snonsnon Kma ya ma Rumkun ya ma Rur Ḇesren ya”. (Wasya Matius 28:19.) Rosai knam ya? Ine kyurfasna snar kwarem ḇaḇepapoik Yahwe ḇyedi ma Yesus nya nasan fa ifrur mnis marisen Allah ḇyedi, ma rariso Allah ḇyuk rur ḇesren ḇyedi fa ifrur mnis marisen ḇyena.Mazmur 83:18; Matius 28:18; Galatia 5:22, 23; 2 Petrus 1:21.

Rofyor waḇebaptis, wafasna snar wamarisen wafrur marisen Allah ḇyena

24, 25. (a) Rosai ḇeḇeḇair ro ḇaḇebaptis ya? (b) Rosai na kowawos ro fasal ḇepupes ya?

24 Ḇaḇebaptis ḇeḇeḇair roi oso ḇefandun kaku. Rofyor spanduk baken bedi ḇesiper ḇe war ya dori, ine kyur fasna wamar kwar ḇaido, waburo nyan kenem ḇekwar bedi. Rofyor wasasyar ro war ya dori, ine ḇeḇeḇair randak ro kankenem ḇebabo bedi fa wafrur rosai Allah imarisenna. Ine fyasna na ḇefarmyan ḇe Yahwe ro kirine. Waswarepen snar inema wafrur farsamsyom ḇe snonkakuḇa, roḇa organisasi oso, ḇaido fararur oso ḇa. Buk kankenem bedi ḇe Yahwe I kwar.

25 Farsamsyom bedi na ifnoḇek au fa wasma ḇaḇebati ḇefanam kaku kuker Allah I. (Mazmur 25:14) Ine kyurfasnaḇa snar snonkaku oso na isma fasaspar snaro ḇyebaptis kwar. Manwawan Paulus fyas, ”Inja mkofararur faswef ro sasewar koreri mkoḇena kuker makakak ma araryof.” (Filipi 2:12) Ḇaḇebaptis inema ḇeḇerandak ro fararmyan ḇena ḇe Yahwe I. Ḇape rariso na fanam pdef ḇe Yahwe I? Fasal ḇepupes ro syap ine na kyarem fakfuken ani.