Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 19

Fanam Pdef Ḇe Yahwe I

Fanam Pdef Ḇe Yahwe I

1, 2. Ro diso na kosma fadadiren ro baboine?

WAWASEN kada ro ras oso wambran ro ḇandi rofyor ya wam doḇer ipok kaku. Farsyos ya pyampan kaku, aḇeḇer ya isak ma syo, ma karadu ya ryok naba kaku. Fasawdam mekem ḇeba ya dado. Wasewar moḇ fa wafadiren. Na sne bedi iprei kaku rofyor wasrow moḇ ḇepyum fa wafadiren!

2 Ro baboine kosma fafisu ḇesamswen ḇemnis radine. Rosai ḇeḇejadi ro dunya ine iḇyeḇa syadiwer. Na wafuken, ’Rodiso na yasma fadadiren ya?’ Manḇefas mazmur ro Refo fyas, ”Na yakofen ḇe Yahwe: ’Auso fadadiren ayedi ma samambraḇ ayedi, Allah yedi, faro I yakyar kaku.’” (Mazmur 91:2) Kaku ḇae, Yahwe na ifnoḇek ko rofyor kosma roi ḇesamswen ro fafisu ine, ma ḇyuk saneraro ḇepyum kaku ro fafisu naiwama.

3. Rariso Yahwe na ḇyuk fadadiren ḇeko rai?

3 Rariso Yahwe na ḇyuk fadadiren ḇeko rai? Ifnoḇek ko fa kofrur mnis roi ḇesamswen kosmana, snaro ima isambraḇ syadi buro snonkaku ḇefrur roi ḇesamswen ḇekona. Rofyor roi ḇeḇyeḇa ḇeḇekur ko ro kirine, na kokyar kaku snar Yahwe nari ifrur mnis roi ḇesamswen kosmana ro fafisu naiwama. Refo ya danun ḇeko, ”Mkokenem ḇesya kwar ro fadadiren Allah saswar ḇyedi.” (Yudas 21) Fandun fa kofanam pdef ḇe Yahwe fa kosma farfnoḇek ḇyedi ro fafisu ḇesamswen ya. Ḇape rariso na kofrurna rai?

KOKAREM SASWAR ALLAH ḆYEDI

4, 5. Rariso Yahwe fyasna kwar saswar ḇyedi faro ko?

4 Infa kofanam pdef ḇe Yahwe I, fandun fa koḇaḇir snar Yahwe iswar kaku ko. Kwarapan roinakam Yahwe ifrur kwar ḇeko. Ḇyuk kwar ḇeko supswan ḇepyum kaku ḇefo kuker rokakerna ma aiwan ḇepyum kaku sya. I kako ḇyuk kwar ḇeko roḇean ḇeyankir fa kan ma war ḇesren fa kinem. Roro Refo ya, Yahwe fyarkor ḇeko kuker snonsnon ḇyedi ma rari-rari ḇyena. Iba syadiwer, fyasna saswar ḇyedi ḇeko rofyor iwan Rumkun iswar kaku, iso Yesus i, ḇe supswan fa ḇyuk kankenem ḇyedi faro ko. (Yohanes 3:16) Ma snar farsarser ya, kosma saneraro ḇepyum kaku ro fafisu naiwama.

5 Yahwe ḇyawes kwar Karajan Mesias ya, ḇaḇesasoser ro nanki na fyoro werḇa ifrur mnai ḇaḇekandera na. Karajan ani na ifrur supswan ine ḇe firdaus, moḇ snonkaku sya na sisma kankenem ḇeaski ma marasrisen ḇekain fyoro-fyoro. (Mazmur 37:29) Nyan ḇesewer Yahwe fyasna saswar ḇyedi ḇeko iso ḇyuk farkarkor ḇeko rariso kokenem kuker payamyum ro fafisu ine. I kako dor ko fa koḇenadi ḇe I, ma imarisen fa ryower nadi koḇena ḇesya kwar. Yahwe fyasnabos kwar saswar ḇyedi faro kokam oser-oser.

6. Rariso kokarem saswar Yahwe ḇyedi ḇeko rai?

6 Rariso kokarem saswar Yahwe ḇyedi ḇeko rai? Kofasna ḇe I snar komarisen kokofen kasumasa faro roi nakam ifrur kwar ḇekona. Imbape, snonkaku ḇebor ro baboine sifawi sikofen kasumasaḇa. Snonkaku ḇemnis radine sisya kako rofyor Yesus ikenem ro supswan. Ro fafisu oso, Yesus ḇyuk pararei faro snonkaku ḇeduf pado risamfur, ḇape snonkaku oser monda ḇekaḇer fa ḇekofen kasumasa ḇe i. (Lukas 17:12-17) Komarisen komnis kuker snon ḇekofen kasumasa faro Yesus i. Komarisen kokofen kasumasa ḇe Yahwe I pdef.

7. Rariso na kofasna saswar koḇena faro Yahwe I?

7 Ko kako fandun fa kofasna saswar koḇena faro Yahwe I. Yesus iwan manfamyan ḇyesi fandun fa siswar Yahwe kuker sne ḇesiper, kankenem sena ḇesiper ma karkara sena ḇesiper. (Wasya Matius 22:37.) Rosai knam ya?

8, 9. Rariso na kofasna snar koswar Yahwe I?

8 Na kokofen monda koswar Yahwe I ke? Aroḇa. Koswar Yahwe I kuker sne ḇesiper, kankenem ma karkara koḇena ḇesiper ido, na kofasna saswar koḇena ḇe I roro fararur koḇena. (Matius 7:16-20) Refo ya fyarkor kaku ḇeko snar koswar Allah ido, na kosoasuser sasoser ḇyena. Ine roi ḇesamswen ke? Aroḇa, snaro Yahwe ”sasoser ḇyena nmarḇak maro ko ḇa.”Wasya 1 Yohanes 5:3.

9 Rofyor kosouser Yahwe I, kosma aski ma doryaḇ ro kankenem koḇena. (Yesaya 48:17, 18) Ḇape rosai na ḇefnoḇek ko fa kofanam pdef ḇe Yahwe I? Mkorama komam.

KOFADURU PDEF ḆAḆEFANAM ḆE YAHWE I

10. Rosai ḇefnai fandun fa kofarkor pdef kuker Yahwe I?

10 Rariso na ḇebati kuker Yahwe I? Kuker wafarkor Refo ya, wamamḇir kaku kwar Yahwe ma ḇebati kwar kuker I. Ḇaḇebati ine imnis for ya, fandun fa mamwarekna fa nasak pdef. Raris for ya fandun fa wasu aimunna ker insama nasak pdef, fandun fa wafarkor pdef kuker Yahwe fa wafaduru ḇaḇebati ḇena nasambraḇ pdef.Amsal 2:1-5.

Raris for ya, saswar bedi ḇe Yahwe nafandun aimunna insama nasak pdef

11. Rariso sneḇaḇir bedi rofyor wafawi farkarkor ḇero Refoya?

11 Rofyor wafarkor pdef Refo ya, nari roi ḇepyum wafarkorna nsun ro snemun bedi. Wawasen kada rariso sneḇaḇir ro manfamyan Yesus ḇyesu rofyor fyasnaḇadir ḇardadi ḇero Refo ḇesu. Sukofen, ”Mboi kusnesna naryaḇ kaku rofafisu iwawos kuker ku ro nyanya faduri ma rofyor ikofen fasna Refoya maro ku?”Lukas 24:32.

12, 13. (a) Rosai na ḇeḇejadi faro saswar koḇedi ḇe Allah? (b) Rariso na kofaduru saswar koḇena faro Yahwe nasambraḇ pdef?

12 Imnis raris manfamyan suiya sne suḇena naryaḇ kaku rofyor sufawi Refo ya, au kako sne bedi na iryaḇ kaku rofyor wasma fawawi Refo ya. Ine nafnoḇek au fa mamḇir ma waswar Yahwe I. Na wamarisenḇa fa saswar ḇena napromes.Matius 24:12.

13 Rofyor waḇebati kwar kuker Allah I, fandun fa wafaduru ḇaḇebati bedi nasambraḇ kaku. Wafarkor pdef kuker Allah ma Yesus su ma wawasen rosai wafarkor kwarna ma rariso wafrurna ro kankenem bedi. (Yohanes 17:3) Rofyor wasya ḇaido wafarkor Refo, wafuken ro mankundaw: ’Rosai roi ine fyarkor ḇe aya kuker Allah Yahwe I? Rosai ḇefnai fandun fa yaswar I kuker sne ma kankenem ḇesiper ayena?’1 Timotius 4:15.

14. Rariso nadi nafnoḇek ko fa kofaduru saswar koḇena faro Yahwe nasambraḇ kaku?

14 Rofyor nwa bati ḇepyum oso, na wamarisen wawos kuker i ro ras ḇe ras, ma ine na nafaduru ḇaḇebati muḇedi nasambraḇ kaku. Rarirya kako, rofyor kowawos ḇe Yahwe I ro nadi koḇena ras ḇe ras, na nafaduru saswar koḇena ḇe I nasambraḇ kaku. (Wasya 1 Tesalonika 5:17.) Nadi iso fakamaman ḇepyum kaku ḇerama ro Kma koḇedi ro nanki. Fandun fa kowawos ḇe I ro snemun koḇena ḇesya kwar. (Mazmur 62:8) Fandunḇa fa kap kaḇer awer nadi koḇena, ḇape kawos nadi koḇena kuker kakaku. Kaku ḇae, rofyor kofarkor pdef Refo ya ma koḇenadi ro snemun koḇena, na kofaduru saswar koḇena faro Yahwe nasambraḇ kaku.

KAWOS ḆE SNONKAKU ḆESE SYA KUKER YAHWE I

15, 16. Rariso mamam bedi kuker fararur ḇaḇeḇaryas ya?

15 Komarisen kofanam pdef ḇe Yahwe ido, ko kako fandun fa kowawos ḇe snonkaku ḇese sya kuker kakakyar koḇena. Kawos ḇe snonkaku ḇese kuker Yahwe iso fakamaman ḇepyum kaku. (Lukas 1:74) Ma inema fakamamar Yesus ḇyukna faro snonkaku Kristen ḇekaku syakam. Kokame fandun fa koḇaryas ankankinem ḇeḇye Karajan Allah. Wafrurna kwar ke?Matius 24:14; 28:19, 20.

16 Manwawan Paulus ḇyaḇir fararur ḇaḇeḇaryas ima roi ḇesyowi kaku; dapna ḇe ”nana ḇepyum”. (2 Korintus 4:7) Fawar ḇe snonkaku ḇese kuker Yahwe ma marisen ḇyedi iso fararur ḇefandun kaku fa wafrurna. Ine nyan oso fa wafarmyan ḇe Yahwe, ma Ḇyesyowi kaku rosai wafrur ḇe I. (Ibrani 6:10) Ḇaḇeḇaryas ya kako na ḇyuk fainda faro au ma snonkaku ḇerower au sya snaro wafnoḇeksi ma mankundaw fa mkofanam ḇe Yahwe I ma mkosma kankenem ḇekain fyoro. (Wasya 1 Korintus 15:58.) Fararur ḇese isya ke na ḇeḇuk fararyaḇ kaku ḇe au?

17. Rosai ḇefnai fa ḇaḇeḇaryas iso fararur ḇefandun kaku?

17 Ro baboine, ḇaḇeḇaryas inema fararur ḇefandun kaku. Fandun fa ’kobaryas Allah wos ḇyedi’ ma fandun fa kofrur na kuker ḇeḇedafdif ma myaren. (2 Timotius 4:2) Snonkaku sya fandun fa srower ankankinem kuker Karajan Allah. Refoya ikofen, ”Ras ḇeba Yahwe ḇyedi fyanam kwar. Isya fyanam kaku kwar ma fasawdam ifyafer muma.” Papupes ya ”nari isaryar ḇa”. (Zefanya 1:14; Habakuk 2:3) Kaku, fyoro werḇa, Yahwe na imkok dunya Setan ḇeḇarḇor ine. Roi nane ḇeḇejadi ḇaim, fandun fa koḇuk swarapepen ḇe snonkaku sya insama sisma swaf fa skinfir sefarmyan ḇe Yahwe I.

18. Rosai ḇefnai fandun ḇeko fa kosyom Yahwe kuker naek srar Kristen ḇekaku sya?

18 Yahwe imarisen kosyom ḇe I kuker snonkaku Kristen ḇekaku sya. Refoya ikofen, ”Mkorama kokarayaye insa kodifyae ko, insa kofrur roi ḇeḇye ma kofasna saswarya. Koḇinkwanbur awer fananjur kayam ro ḇaḇeari koḇena, imnis snonkaku ono sifrur kwar, ḇape mkorama kanun yaeko, snar kofawi mboi fyoroḇa wer nari Manseren ryama.” (Ibrani 10:24, 25) Fandun fa koso pdef ro fananjur nakam. Fananjur ya ḇyuk swaf ḇepyum fa kanunyaeko ma kosambraḇser oso ma ḇese sya.

19. Rosai na ḇefnoḇek ko fa koswar naek ma srar Kristen koḇesi?

19 Rofyor waso ro fananjur ya, nari wasma bati ḇepyum ḇefnoḇek au fa wasyom ḇe Yahwe I. Na wasrow kuker naek ma srar ḇese sya, ḇemnis kuker au, simarisen sisyom ḇe Yahwe I. Raris au, sima snonkaku ḇesasar ma sifrur sasar kako. Rofyor sifrur sasar ido, komarisen koḇuk ampun ḇesi. (Wasya Kolose 3:13.) Komam monda rari-rari ḇepyum ro naek srar Kristen koḇesi, snar kofrur rarirya ido na nafnoḇek ko fa koswar si ma kofanam pdef ḇe Yahwe I.

KANKENEM ḆEKAKUYA

20, 21. Rosai rirya ”kankenem ḇekakuya”?

20 Yahwe imarisen bati ḇyesikam sisma kankenem ḇepyum kaku. Refo fyarkor ko snar kankenem koḇena ro fafisu naiwama na ḇeḇesebur kuker kankenem koḇena ro fafisu ine.

Yahwe imarisen fa wasma ”kankenem ḇekakuya.” Wamarisen kaku ke?

21 Ro fafisu naiwama, na kokenem fyoro, taun ri 70 ḇaido 80 monda ḇa. Na kosma ”kankenem ḇekain fyoroya” kuker pararei ḇemnis kaku, ḇaḇeaski, ma marasrisen ro firdaus ḇepyum kaku. Ine iso Refoya dapna ḇe ”kankenem ḇekakuya”. Yahwe ḇyeasas fa ḇyuk kankenem ḇekakuya ine ḇeko, ḇape ro kirine fandun fa kofrur rosai rirya monda fa ’kosma’ na.1 Timotius 6:12, 19.

22. (a) Rosai na kofrurna ’insa kosma kankenem ḇekakuya’? (b) Rosai ḇefnai fa kankenem fyoro inema ḇaḇyak risyaḇa?

22 Rosai na kofrurna ’insa kosma kankenem ḇekakuya’? Fandun fa ’kofrur roi ḇeḇye’ ma ’konana ro ḇaḇenapnapesya’. (1 Timotius 6:18) Ine kyurfasna snar fandun fa kofasna ro kankenem koḇena rosai kofarkor kwarna ro Refoya. Imbape, kankenem ḇekakuya iso bon ro fararur marḇak koḇena ḇa. Kankenem fyoro inema ḇaḇyak risyaḇa. Ine fakamaman Allah ḇyuk waworek monda faro manfamyan ḇesouser ḇyesi snar ”saswar ma aski Allah ḇyena naḇa syadi wer”. (Roma 5:15) Kma koḇedi ro nanki imarisen kaku fa ḇyuk roi ḇepyum ine faro manfamyan ḇesouser ḇyesya.

23. Rosai ḇefnai fandun fa kwinfir roi ḇenapes ro kirine?

23 Wafuken ro mankundaw, ’Yasyom ḇe Allah kuker nyan imarisenna ke?’ Wafawi fandun fa fadwer kenem bedi ido, wafrur rarirya kada. Rofyor kofrur roi nakam fa kosouser Yahwe I ma kosnefer ḇe I ido, nari Yahwe ḇye fadadiren ḇeko. Na myamwarek snonkaku ḇesouser I sya infa sisma fadadiren ro ras-ras ḇepupes ro dunya ḇeḇarḇor Setan ḇyedi. Ramnai Yahwe ḇyuk ḇeko kankenem fyoro ro Firdaus, imnis ḇyeasas kwarna. Kaku, na wasma kankenem ḇekakuya rofyor kwinfir roi ḇenapes ro kirine!