Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 12

Rariso Na Ḇebati Kuker Allah I?

Rariso Na Ḇebati Kuker Allah I?

1, 2. Manseiso snonkaku ḇeḇeso ḇeḇebati kuker Yahwe I?

MANSEI wamarisen fa nwa iḇe bati bedi? Snonkaku oso na wamarisen kaku i. Wafanam kuker i, ma i kako fyanam kuker au. Snonkaku oso ḇena kenem ḇepyum ma rari-rari ḇepyum waḇesyowi na.

2 Allah Yahwe kyinfir snonkaku ḇeḇeso fa sḇe bati Ḇyedi. Imnis raris, Abraham iso oser ro Yahwe bati Ḇyesi. (Yesaya 41:8; Yakobus 2:23) Yahwe I kako imarisen faro Daud i. Ikofen snar Daud ima ’snon oso ḇefrur sneprei.’ (Farfyar Ro Manwawansya 13:22) Ma nabi Daniel ima snonkaku Yahwe ’iswar kaku’.Daniel 9:23.

3. Rosai ḇefrur fa Abraham, Daud, ma Daniel sḇe Yahwe bati ḇyedi?

3 Rariso Abraham, Daud, ma Daniel sḇe Yahwe bati ḇyedi? Yahwe ikofen ḇe Abraham, ”Snaro wamnaf kwar wos ayena.” (Kejadian 22:18) Yahwe imarisen fa ḇyebati kuker snonkaku ḇesoasuser ḇe I kuker sne ḇerun. Syadiwer kawasa ro er oso na bisa fa sḇebati kuker I. Yahwe ikofenḇadir faro er Israel sya, ”Mkosouser wos ayena, ma nari yaḇe Allah mkoḇedi, ma mkoḇe kawasa ayedi.” (Yeremia 7:23) Wamarisen kaku fa ḇe Yahwe bati ḇyedi ido fandun fa wasoasuser Yahwe I.

YAHWE ḆYEKADAUN BATI ḆYESI

4, 5. Rariso Yahwe ḇyekadaun bati ḇyesi?

4 Refoya ikofen snar Yahwe myam wef fa ”fyasnai samambraḇ ḇyedi faro fandandun snonkaku ḇena sneḇesiper faro I”. (2 Tawarikh 16:9) Ro syap Mazmur 32:8, Yahwe ḇyeasas faro bati ḇyesi, ”Nari yaḇuk fawawi ḇekaku ḇe au ma yafarkor au kuker nyan ḇekaku fa wambran rona. Nari yaḇuk ananun kuker mka ayedi myam ḇe au.”

5 Mbroḇ besambraḇ kaku oso imarisen fa ifrur komnai fa koḇebati kuker Yahwe I. Ḇape Yahwe imarisen ḇyekadaun ko. (Wasya Mazmur 55:22.) Snar Yahwe bati ḇyesi ko, kofarmyan ḇe I kuker sne ḇesiper. Kosouser pdef faro I rofyor kosma fafisu ḇesamswen. Ma kosma kakakyar ḇemnis kuker manfasfas mazmur. Fyas kuker Yahwe, ”Snaro isya ro ḇar raku yedi, na pok fa yaḇeḇirḇar ḇaberi.” (Mazmur 16:8; 63:8) Rariso Setan ḇyensewar fa ifrur koḇebati kuker Allah wer ḇa?

SETAN SAFSOF ḆYENA

6. Rosai Setan ikofen kuker snonkaku sya?

6 Ro Fasal ḇeḇe 11 kofarkor kwar snar Setan ḇyeḇembroḇ Yahwe I ma kyursof Yahwe ima dankarkar ma inanapesḇa snar ryir Adam ma Eva suḇa fa sukinfir ro mankun su rosai ḇenapes ma ḇenapesḇa. Ro syap Ayub ro Refo fyarkor ḇeko snar Setan i kako kyursof snonkaku ḇemarisen fa ḇebati kuker Allah I. Setan ikofen sefarmyan ḇe Yahwe snaro roi sisma ro I na, ḇape snaro siswar I ḇa. I kako ikofen snar na ifrur fa snonkaku syakam na sisampum Allah I. Mkorama komam farkarkor rosai kun ro Ayub ma rariso Yahwe ḇyekadauni.

7, 8. (a) Rariso sneḇaḇir Yahwe ḇyedi kuker Ayub i? (b) Rosai Setan ikofen kuker Ayub i?

7 Manseiso Ayub i? Iso snon ḇefrur pyum ikenem ro 3.600 taun naiwara. Yahwe ikofen ro fafisu ya snonkaku oso ḇaḇeri imnis kuker i ro supswan. Ayub ḇyesyowi kaku Allah I, ma dayin kaku roi ḇeḇyeḇa. (Ayub 1:8) Kaku bae, Ayub iso bati ḇekaku Yahwe ḇyedi.

8 Setan ikofen snar Ayub ḇyefarmyan ḇe Yahwe snaro fandandun mankun ḇyedi. Setan ikofen ḇe Yahwe, ”Snar mankundaw ḇefrur ayar warek [ḇaido, padwar] ro ris ḇyedi ma ro rum ḇyedi ma ro rosai nyana kam? Fararur ro bramin ḇyena kam ḇebarakas na, ma rofanfan ḇyesya kam naisya ro moḇ nakam. Ḇape, ro kirine, rwes bramin bedi ma wun rosai nyana kam, ma na ifras au ḇeri ro ḇarpon mka bedi.”Ayub 1:10, 11.

9. Yahwe ḇyuk swaf ḇe Setan fa ifrur rosai rirya?

9 Setan kyursof Ayub ḇyefarmyan ḇe Yahwe snaro rosai ismana. Setan i kako ikofen snar na ifrur fa Ayub imnai ḇyefarmyan ḇe Yahwe I. Yahwe nya wos oser ḇa kuker Setan i, ḇape ḇyuk swaf ḇe Setan i fa ifrowespan Ayub i fa smam na ḇyebati kuker Yahwe snar iswar I ke oroḇa.

SETAN IFROWES AYUB

10. Rariso Setan ifrowes Ayub i, ma rosai Ayub ifrur ya?

10 Ḇeoserya, Setan kyaraw ḇaido myun pres rofanfan Ayub ḇyesya kam. Ramnai Setan myun Ayub women ḇyesi. Rosai Ayub nyana napromes kam. Barpur ya, Setan myun Ayub romawa risamfur ḇyesi ro wam doḇer ya. Ḇape Ayub isouser pdef ḇe Yahwe I. ”Ro roi nanekam, Ayub ifrur sasarḇa ḇaido kyur Allah ḇeḇefrur roi ḇesasar nane kam”.Ayub 1:12-19, 22.

Yahwe ḇyebarakas Ayub snaro ima bati ḇekaku ma ḇesoasuser

11. (a) Rosai wer Setan ifrurna ḇe Ayub i? (b) Rosai Ayub ifrurna?

11 Setan isusu ḇa. Dawos anonef ḇe Allah ma ikofen, ”Mun kor ma baken ḇyedi, ma nari ifras au ḇeri ro ḇarpon mka bedi.” (Ayub 2:5, 7) Inja Setan myun Ayub kuker dafduf ḇemarḇak kaku. Ḇape kirine wer, Ayub isouser pdef ḇe Yahwe I. Ikofen, ”Isof ro yamar, na yapok fa yarir [ḇaido, yasusu] ḇaḇesouser ayedi ḇa!”Ayub 27:5.

12. Rariso Ayub fyasna snar Setan iso ḇeankarkar ya?

12 Ayub ifawi ḇaberi Setan safsof ḇyena ḇaido rosai ḇefnai fa isma kandera nabor kaku. Kyara snar Yahwe iso ḇeḇefnai roi ḇesamswen ismana. (Ayub 6:4; 16:11-14) Ḇape rarirya ido, Ayub isouser pdef ḇe Yahwe I. Kirine nefasnabos kaku snar Ayub fyandun mankundi ḇa. Iso Allah bati ḇyedi snaro iswar kaku Allah I. Setan safsof ḇyenakam nkaku ḇa!

13. Rosai Ayub ismana snar isouser pdef ḇe Allah?

13 Ayub ifawiḇa rosai ḇeḇefnai ro nanki ya rariryano, isouser pdef ḇe Allah ma fyasna Setan ima mankun ḇerarmomen. Yahwe ḇyebarakas Ayub i snaro ḇyebati ḇesoasuser.Ayub 42:12-17.

RARISO SETAN KYURSOF AU KAKO

14, 15. Rosai Setan safsof ḇyena faro snon ma bin syakam?

14 Na wasma farkarkor ḇefandun kaku ro rosai Ayub ismaina. Baboine, Setan kyursof ko kako kofarmyan ḇe Yahwe I snar roi kosmana ndrama ro I. Ro syap Ayub 2:4, Setan ikofen, ”Snonkaku oso nari ḇyuk roi ismana kam faro kankenem ḇyedi.” Inja Setan kyursof snon ma bin syakam sifandun mankun si, Ayub i monda ḇa. Taun utin ḇyenande rofyor Ayub imar ramnai, Setan danonef Yahwe ma kyursof manfamyan ḇyesi. Imnis raris, ro Amsal 27:11, kowasya, ”Ḇefawi nanem kada, romawa yedi, ma wafrur fa sne yedi imarisen kada, insama yaḇuk kankarem ḇe mansei ḇeanonef [ḇaido, ḇekoryaye] aya.”

15 Na wakinfir fa wasouser Yahwe I ma ḇebati ḇesoasuser ḇyedi, infa wafasna snar Setan iso ḇeankarkar rirya. Rofyor wafawi fandun fa wafrur fararwei ḇeba kaku ro kenem bedi fa ḇe Allah bati ḇyedi ma wafrur rarirya ido, inema roi ḇepyum kaku! Ine snemuk ḇefandun kaku fa wakinfir na. Setan ikofen snar nari wasouser Allah I ḇa rofyor wasma roi ḇesamswen. Ḇyesewar fa ifrowes ko insama kosouser Allah I wer ḇa. Rariso ifrurna rai?

16. (a) Nyan risai Setan ifrur fa snonkaku sya simnai fa sefarmyan ḇe Yahwe I? (b) Rariso Ibiris ya ḇyensewar kaku fa wamnai ḇefarmyan ḇe Yahwe I?

16 Setan ḇyuk nyan nabor eḇesena fa nafrurko fa komnai koḇebati kuker Allah I. Setan ḇyesewar fa myun ko ”imnis raris singa (aiwan ḇeyan ḇepek), ḇeaur ma ḇesewar snonkaku fadoren ḇepek”. (1 Petrus 5:8) Wakandor awer rofyor bati bedi, karyer bedi, ḇaido snonkaku ḇese sya sifrur fa wamnai ro farkarkor Refoya ma wafrur roi ḇenapes. Na waḇaḇir wasma roi ḇedwarek. * (Yohanes 15:19, 20) Setan i kako ḇyefarari mankundi ḇe ”malaikat ḇesren”. Inja isewar kaku fa ifrowes ko fa kosouser Yahwe I wer ḇa. (2 Korintus 11:14) Nyan ḇese Setan ifrur fa komnai kofarmyan ḇe Yahwe iso ifrur fa kokara snaro koḇenaḇyeḇa fa kofarmyan ḇe Allah.Amsal 24:10.

KOSOASUSER YAHWE SASOSER ḆYENA

17. Rosai ḇefnai fa kosoasuser Yahwe I?

17 Rofyor kosoasuser Yahwe I, kofasna Setan iso ḇeankarkar. Rosai na ḇefnoḇek ko fa kosoasuser ya? Refoya ikofen, ”Waswar kaku Yahwe Allah bedi kuker snembri ḇesiper ma kuker kankenem bedi ḇesiper ma samambraḇ bedi ḇesiper.” (Ulangan 6:5) Kosoasuser Yahwe I snaro koswar kaku I. Rofyor saswar koḇena ḇe I nasur pdef, komarisen fa kofrur rosai imarisen fa kofrurna. Manwawan Yohanes fyas, ”Snar, koswar Allah inja koḇeuser sasoser ḇyena. Ma sasoser ḇyena nmarḇak maro ko ḇa”.1 Yohanes 5:3.

18, 19. (a) Rosai roi ḇeḇeso Yahwe ikofenna ḇe roi ḇesasar? (b) Rariso na kofawi snar Yahwe dor ko ḇa fa kofrur roi ḇesamswen pok fa kofrurḇa na?

18 Ḇape rosai roi ḇeḇeso Yahwe ikofenna ḇe roi ḇesasar? Roi ḇeḇeso naisya ro kotak ” Kayin Rosai Yahwe Dayinna”. Randak ya, imbude kwara roi nane nsasar ḇa. Ḇape rofyor wawasya mnuk-mnuk ḇero Refoya ma kwara pyumna, na wakfawi snar kosouser sasoser Yahwe ḇyena ido koḇe snonkaku ḇefawawi nanem. Au kako na kwara fandun fa fadwer rari ḇeḇeso ro kenem bedi. Fafisuya na samswen ḇe au fa fadwer kenem bedi, ḇape rofyor wafrurna ido, nari wasma ḇaḇeaski ma marasrisen snaro waḇe bati ḇesoasuser Allah ḇyedi. (Yesaya 48:17, 18) Rariso na kofawi bisa fa kofadwer kenem koḇena?

19 Yahwe dor ko ḇa fa kofrur roi ḇesamswen pok fa kofrurḇa na. (Ulangan 30:11-14) Yahwe Iso Bati ḇekaku, myambir kaku ko syadi buro komambir mankun ko. Ifawi samambraḇ ma ḇaḇeraryarḇa koḇena. (Mazmur 103:14) Manwawan Paulus danun ḇeko, ”Ḇape Allah inapes ro asas ḇyena. Nari myam monda mkoḇa ro fafrowes ḇesyadi ro samambraḇ mkoḇena. Ro fafisu mkosma fafrowes, nari ḇyuk nyan faro mko insa mkofarmku.” (1 Korintus 10:13) Na kokyar kaku ḇe Yahwe snar ḇyuk ḇeko samambraḇ pdef fa kofrur roi ḇenapes. Nari ḇyuk ḇe au ’baba papoik ḇerama ro Allah’ ḇefnoḇek au fa ḇefarmku rofyor wasma roi ḇesamswen. (2 Korintus 4:7) Rofyor isma farfnoḇek Yahwe ḇyedi ro roi ḇesamswen ismana, Paulus ikofen, ”Ro roi ḇeḇor nakam yaḇarna snar Kristus ḇeḇuk samambraḇ maḇe aya.”Filipi 4:13.

KOFARKOR FA KOSWAR ROSAI ALLAH ISWARNA

20. Rari-rari ḇepyum rosai fandun fa kofarari ya, ma rosai ḇefnai ya?

20 Komarisen fa koḇebati kuker Yahwe ido, komnai fa kofrur roi ḇesasar Yahwe imarisenḇa na, ḇape fandun fa kofrur nabor wer. (Roma 12:9) Allah bati ḇyesi siswar rosai Allah iswar na. Simnis raris rosai ḇeḇefasnaḇair ro syap Mazmur 15:1-5. (Wasya.) Yahwe bati ḇyesi sfarari rari-rari ḇyena ma sfasna ”saswar, raryaḇ, aski, ḇaḇekaḇaḇaḇ, ḇaḇenaḇye, ḇaḇeuser, ḇaḇesyowi, ḇaḇerandun sne, ḇaḇefarmku mankun.”Galatia 5:22, 23.

21. Rariso na wafarkor fa wafasna rari-rari ḇepyum Allah imarisenna?

21 Rariso na wafarkor fa wafasna rari-rari ḇepyum nane? Fandun fa wafarkor rosai Yahwe iswarna kuker wawasya ma wafarkor pdef Refoya. (Yesaya 30:20, 21) Wafrur rarirya ido, saswar bedi ḇe Yahwe na nasur pdef, ma rofyor saswar bedi faro I nasur pdef ido, na wamarisen fa wasouser I.

22. Rosai nari wasmana snar wasoasuser ḇe Yahwe I?

22 Fararwei fandun fa wafrurna ro kenem bedi imnis raris koper sansun ḇekwar ma kosansun sansun ḇebabo. Refoya ikofen fandun fa ”mkorer kwar bur kenem ḇekwar” ma mkofadwer kuker ”kenem ḇebabo”. (Kolose 3:9, 10) Inema roi ḇepyan ḇa rariryano, rofyor wafadwer kenem ḇena ma wasouser Yahwe I, ḇyeasas nari ḇyuk ”ḇaḇyak barakas ḇeba.” (Mazmur 19:11) Wakinfir fa wasouser Yahwe I, ma wafasna snar Setan dankarkar. Ḇefarmyan ḇe Yahwe, snar nari wasma barakas ro fafisu naiwama monda ḇa, ḇape snaro saswar ḇefandun mankun ḇa. Inja na wakḇe bati ḇekaku Allah ḇyedi!

^ par. 16 Ine kyurfasna ḇa snar Setan dawyaye snonkaku sya fa sifrur au fa wamnai fa wafarkor Refoya. Ḇape Setan iso ”ilah ḇeḇarḇor ḇeyuf supswan ine” ma ”supswan ḇesiper ine isya ro papoik Ibirisya.” Inja kokandor awer rofyor snonkaku ḇeḇeso sisewar nyan fa sifrur komnai kofarmyan ḇe Yahwe I.2 Korintus 4:4; 1 Yohanes 5:19.