Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 15

Nyan Ḇekaku Fa Kosyom Ḇe Allah

Nyan Ḇekaku Fa Kosyom Ḇe Allah

1. Mansei na ḇefasnaḇair nyan ḇekaku fa kosyom ḇe Allah?

AGAMA ḇebor sya sikofen snar sfarkor napnapes kuker Allah. Ḇape ndariryaḇa, snaro agama ḇebor sya sḇuk farkarkor ḇemnisḇa kaku kuker mansei Allah I ma nyan rariso kosyom ḇe I. Rariso na kofawi nyan ḇekaku fa kosyom ḇe Allah I? Yahwe I monda na ḇefasnaḇair ḇeko nyan fa kosyom ḇe I.

2. Rariso na wafarkor nyan ḇekaku fa wasyom ḇe Allah I?

2 Yahwe ḇyuk ḇeko Refoya insama kofarkor kuker nyan ḇekaku fa kosyom ḇe I. Inja wafarkor Refoya, ma Yahwe na ifnoḇek au fa wasma fainda ro farkarkor ḇyena snar iswar kaku au.Yesaya 48:17.

3. Rosai Allah imarisen fa kofrur ya?

3 Snonkaku ḇeḇeso sikofen snar Allah imarisen faro agama ḇebor kam, ḇape Yesus ḇyuk farkarkor ḇeradine ḇeko ḇa. Ikofen, ”Nari mkoḇo snonkaku ḇeyor Ayaḇe: ’Tuan, Tuan!’ siso nari ḇesun ro Ḇaḇesasoser Boiyaswa, roḇa kaku, mḇoi ḇeḇeuser Kma Yedi marisen ḇyena ro boiyaswa sikada.” Inja fandun kaku ḇeko fa kofarkor rosai marisen Allah ḇyena ma kosouserna. Inema roi ḇefandun kaku snaro Yesus fyasnaḇair snonkaku ḇesouser Allah I ḇa ḇeḇefrur roi ḇemaḇak ma dap siḇe ”ḇefrur ḇarḇor.”Matius 7:21-23.

4. Rosai ḇefnai fa Yesus ikofen fandun fa kofrur marisen Allah ḇyena?

4 Yesus ḇyuk swarapepen ḇeko rofyor komarisen fa kofrur marisen Allah ḇyena ido, nari kosma roi ḇedwarek. Ikofen, ”Mkosun ro kedwai ḇefyos ya, snar kedwai ḇeḇam ma nyan ḇemkeiya dun faro for ḇembrerḇa, ma kawasa sibor ssun ro i; snar kedwai ḇefyos ma nyan ḇemkei ḇa ḇeyun faro kankenem ya, kawasa ḇesma i sya sibor ḇaḇeri.” (Matius 7:13, 14) Nyan ḇefyos, ḇaido nyan ḇekaku fa kosyom ḇe Allah, ḇeyun ḇe kankenem ḇekain fyoro. Nyan ḇeḇam, ḇaido nyan ḇesasar fa kosyom ḇe Allah, ḇeyun ḇe marmarya. Ḇape Yahwe imarisenḇa fa snonkaku oso ḇaberi imar. Ḇyuk ḇe snonkaku syakam swaf fa sifarkor kuker I.2 Petrus 3:9.

NYAN ḆEKAKU FA KOSYOM ḆE ALLAH

5. Rariso na wamambir snonkaku ḇesyom Allah ro nyan ḇekaku ya?

5 Yesus ikofen na komambir snonkaku ḇesyom Allah sisya ro nyan ḇekaku. Komambir si ro rosai sikyarna ma rosai sifrurna. Yesus ikofen, ”Nari mkomam bir si ro bon sena.” Ma ikofen wer, ”Ai knam ḇeḇye na nbuk bon ḇeḇye.” (Matius 7:16, 17) Ine kyurfasnaḇa snar snonkaku ḇesyom Allah sya sifrur sasarḇa. Ḇape manfamyan Allah ḇyesya sisewar pdef fa sifrur roi ḇenapes. Kirine na komam rosai na ḇefnoḇek ko fa komambir snonkaku ḇesyom Allah ro nyan ḇekaku ya.

6, 7. Rosai ḇefnai fa farkarkor agama ḇekaku iso ḇeḇeknam ro Refoya? Farari ḇepyum rosai Yesus ḇyuk ḇeko?

6 Farkarkor koḇena fandun fa neknam ro Refoya. Refoya ikofen, ”Fasfas ḇeḇor ḇeramuma ro Allah nbefainda kaku fakoḇuki fyarkor, koḇuki ikofen fasna ḇaḇesasarya, koḇuki ifrur mnis rari ma koḇuki fyarkor snonkaku ro ḇaḇenapnapesya. Rarirya Allah snonkaku ḇyesi oser-oser sḇeḇefasos faro fararur ḇeḇyeya.” (2 Timotius 3:16, 17) Manwawan Paulus fyas ḇe snonkaku Kristen sya, ”Snar mkona Allah wos ḇyedi nkoḇaryas kwar ani, imnis wos ro snonkakuḇa, ḇape ma kaku ḇeri rarirya Allah wos ḇyedi”. (1 Tesalonika 2:13) Agama ḇekaku iso ḇeḇeknam ro Wos Allah ḇyena, Refoya. Ḇeḇeknam ro karkara snonkaku syaḇa, rari snonkaku, fawar sinan sya, ḇaido roi ḇesena ḇa.

7 Farkarkor Yesus ḇyena kam ḇeknam ro Wos Allah ḇyena. (Wasya Yohanes 17:17.) Yesus dapker ḇe mnuk ḇero Fas-fas Ḇesren ya. (Matius 4:4, 7, 10) Manfamyan ḇekaku Allah ḇyesi nari sisofarari Yesus i ma farkarkor sena neknam ro Refoya.

8. Rosai Yesus fyarkor ḇeko kuker ḇaḇesamsyom ḇe Yahwe I?

8 Kosyom monda ḇe Yahwe I. Syap Mazmur 83:18 ikofen, ”Auso, ḇenir ḇe Yahwe, werer monda Ḇekaki Syadi ro supswan ḇesiper.” Yesus imarisen fa snonkaku sya smambir mansei Allah ḇekakuya, ma fyarkor ḇesi snonsnon Allah ḇyedi. (Wasya Yohanes 17:6.) Yesus ikofen, ”Wasyom faro Yahwe, Allah bedi, ma derer faro I monda ḇenadi.” (Matius 4:10, NW) Inja manfamyan Allah ḇyesi sifarari Yesus i. Sisyom ḇe Yahwe I monda, sap snonsnon ḇyedi, ma sfarkor snonkaku ḇese sya fa sfawi snonsnon Allah ḇyedi ma rosai na ifrur ḇeko.

9, 10. Rariso kofasna saswar ya faro min ḇese sya?

9 Kofasna saswar ḇekaku ḇe min ḇese. Yesus fyarkor manfamyan ḇyesi fa siswar yaye si. (Wasya Yohanes 13:35.) Kokara awer snar korama ro moḇ sairirya, rosai budaya koḇena, ḇaido konana ke aroḇa. Saswar koḇena faro min koḇesya fandun fa nḇuk ḇaḇeoser ḇe naek ma srar. (Kolose 3:14) Inja na koso ro mamamun yaḇa ma pok fa komun snonkaku ḇa. Refoya ikofen, ”Inekada aḇyair rofandu Allah romawa ḇyesi kuker Ibirisya romawa ḇyesi: Mansei ḇefrur Allah marisen ḇyedi ḇa, roḇaido iswar naek ḇyesi ḇa, ḇyeromawa Allah ḇaim.” Ma ikofen wer, ”Isoine mkoswaryaye mko. Ma mkomnis awer Kain, ḇeḇeknam ro Ibiris isof myun ḇedar ḇyedi.”1 Yohanes 3:10-12; 4:20, 21.

10 Koḇuk oras koḇena, samambraḇ, nana koḇena fa kofnoḇek ma kodifyaye ko. (Ibrani 10:24, 25) Inja ”kofrur roi ḇeḇye faro snonkakusya kam”.Galatia 6:10.

11. Rosai ḇefnai fa kokyar Yesus iso nyan ḇeyun ḇe Allah?

11 Fandun fa kosouser Yesus snaro iso nyan ḇeyun ḇe Allah. Refoya ikofen, ”Ma koreri isya ro snonkaku oso ḇeseḇa demir kuker Yesus, snar ro supswan ḇesiper ine snonsnon oso ḇeso isya ḇa ḇesma kwar papoik ro Allah fa ḇeḇuk koreriya maḇeko.” (Farfyar Ro Manwawansya 4:12) Ro Fasal ḇeḇe 5 ro syap ine, kofarkor kwar snar Yahwe iwan Yesus fa ḇyuk kankenem ḇyedi fa ḇye fasaspar faro snonkaku ḇesoasuser sya. (Matius 20:28) Yahwe kyinfir Yesus i kwar fa ḇyepoik ḇe Raja ro supswan ḇesiper. Ine ḇefnai fa Refo ikofen ḇeko snar komarisen kokenem fioro ido fandun fa kosouser Yesus i.Wasya Yohanes 3:36.

12. Rosai ḇefnai fa koso ro fararur polotik ḇa?

12 Koso ro fararur polotik ḇa. Yesus dakso ro polotik ya ḇa. Rofyor sḇemankara i, ikofen ḇe Pilatus ḇeḇepoik ro Romawi ya, ”Ḇaḇesasoser ayedi isya ro supswan ineḇa.” (Wasya Yohanes 18:36.) Imnis Yesus i, kosouser ḇe Karajan Allah ro nanki, ma snar roi ine, ro moḇ risai koḇarek ya, na koso ro polotik ya ḇa. Imbape, Refo ḇyuk parenta ḇeko fa kosouser faro ”ḇesasosersya”, iso ḇaḇesasoser snonkaku. (Roma 13:1) Kosouser faro sasoser ḇero sup moḇ koḇarek roya. Ḇape, rofyor sasoser ro snonkaku namnis ḇa kuker sasoser Allah ḇyena, kofarari manwawan sya, ḇekofen, ”Inkoso syadi faro Allah ro inkoso snonkaku.”Farfyar Ro Manwawansya 5:29; Markus 12:17.

13. Rosai na koḇaryas kuker Karajan Allah ya?

13 Kokyar snar Karajan Allah monda na ḇeḇefrur mnis roi ḇesamswen ḇebor ḇero dunya. Yesus ikofen snar ”ankankinem ḇeḇye ro Ḇaḇesasoser [Karajan]” na ḇeḇeḇaryas ro supswan ḇesiper. (Wasya Matius 24:14.) Ḇaḇesasoser snonkaku oso ḇaḇeri na ḇefrur rosai Karajan Allah ifrurna ḇeko. (Mazmur 146:3) Yesus fyarkor ḇeko fa koḇenadi kuker Karajan Allah, ”Ḇaḇesasoser [Karajan] Bedi ryama kada, marisen bedi ryarirya kada ro supswan ine imnis ro boiyaswa.” (Matius 6:10) Refo fyasnaḇadir ḇeko snar Karajan Allah na ḇyeḇemkok ḇaḇesasoser snonkaku syakam ma nari ”derer monda na ḇepoik isof fyoro-fyoro”.Daniel 2:44.

14. Manseiso wakyar kaku ya ḇeḇesyom ḇe Allah ro nyan ḇekaku ya?

14 Wafarkor roi nanekam ramnai, wafuken ro mankundaw, ’Manseiso ḇeḇuk farkarkor ḇeknam ro Refoya? Manseiso ḇekofenḇair ḇe snonkaku ḇese sya kuker snonsnon Allah ḇyedi? Manseiso ḇefasnai saswar ḇekaku faro min ḇesesya ma ḇekyar kaku snar Allah iwan Yesus fa fyaspar ko? Manseiso ḇesoḇa ro polotik? Manseiso ḇeḇaryas snar Karajan Allah monda na ḇefrur mnis roi ḇesamswen kosmana?’ Saksi-Saksi Yahwe si monda.Yesaya 43:10-12.

ROSAI NARI WAFRUR YA?

15. Rosai fandun fa kofrurna insama Allah imarisen faro ḇaḇesamsyom koḇena?

15 Kokyar mondaḇa snar Allah ima isya. Snaro hantu-hantu sikyar rarirya kako, ḇape sisouser I ḇa. (Yakobus 2:19) Komarisen insama Allah imarisen faro ḇaḇesamsyom koḇena ido, kokyar faro I monda ḇa ḇape fandun fa kosouser rosai ikofenna.

16. Rosai ḇefnai fandun fa kopampum agama ḇekakuḇa?

16 Insama Allah imarisen faro ḇaḇesyamsom koḇena, fandun fa kopampum agama ḇekakuḇa. Manwawan Paulus fyas, ”Mkosasyarbur kawasa ḇemambaḇir Allahḇasya, ma mkoḇinkwanbur si.” (2 Korintus 6:17;  Yesaya 52:11) Ine ḇefnai fandun kaku fa kosampum roi ḇebor kofrur kwarna ro ḇaḇesamsyom ḇekakuḇa.

17, 18. Wos ”Babel Ḇeba,” iso rosai rirya ma rosai ḇefnai fandun kaku fa wasasyarbur fasaw ro na?

17 Agama ḇekakuḇa ido rosai rirya? Agama nakam ḇeḇuk farkarkor ḇeko fa kosamsyom ḇe Allah ro nyan ḇeḇesebur ro Refoya. Refo dap agama ḇekakuḇa ḇe ”Babel Ḇeba”. (Fasasna Faro Yohanes 17:5) Rosai ḇefnai ya? Rofyor Faḇruḇ Ḇeba ro awar Nuh ya ramnai, farkarkor ḇebor ro agama ḇekakuḇa randak ya naisya ro mnu ḇeba Babilon. Farkarkor ḇekakuḇa nane neryewen ḇe supswan ḇesiper. Imnis raris, kawasa ḇero Babilon sisyom ḇe allah tritunggal. Baboine kako, agama ḇebor sya sfarkor snar Allah iso Tritunggal, ḇape Refoya fyasnabos snar Allah ḇekaku ya iso oser monda, Yahwe, ma Yesus iso Rumkun ḇyedi. (Yohanes 17:3) Kawasa ḇero Babilon sikako sikyar snar ḇar oser ro snonkaku oso na ikenem kaker rofyor baken ḇyedi imar ma ḇar ḇekenem kaker ani na ḇyekandera ro for ḇembrerḇa. Ḇape farkarkor ine nkakuḇa.—Mam Fasfas Ḇepupes 14, 17, ma 18.

18 Allah ḇyardi snar fyoro werḇa agama ḇekakuḇa nakam na neḇemkok. (Fasasna 18:8) Wafawi ke rosai ḇefnai fa wasasyarbur fasaw ro agama ḇekakuḇa ani iso roi ḇefandun kaku ro kirine? Yahwe imarisen fa wafrur ḇeri parenta ḇyedine rofyor oras ya isya kaker.Fasasna 18:4.

Rofyor wafarmyan ḇe Yahwe kuker kawasa ḇyesi, na  waksun ro ḇar raryur ḇeba naek ma srar ḇero supswan ḇesiper

19. Rofyor wun snemuk fa ḇefarmyan ḇe Yahwe I, rariso fyasna saswar Ḇyedi ḇe au?

19 Rofyor wun snemuk fa wasasyarbur agama ḇekakuḇa ma ḇefarmyan ḇe Yahwe I, bati ḇesi ḇaido kina bedi na sifawiḇa rosai ḇefnai fa wun snemuk ine ma na sifnai roi ḇesamswen ḇe au. Ḇape Yahwe na pok fa ryir au ḇa. Na waksun ro ḇar raryur ḇeba naek ma srar ḇero supswan ḇesiper ḇesma ma ḇefasna saswar ḇekaku faro min ḇesesya, ma na wasma saneraro fa wakenem fyoro ro dunya babo Allah ḇyedi. (Markus 10:28-30) Nari ono sisya ro bati ma kina ḇesi ro randak ya ḇedwarek snemuk bedi fa ḇefarmayan ḇe Yahwe I, na ḇarpurya si kako sun snemuk fa sakfarkor Refoya.

20. Rosai ḇefnai fandun kaku fa kosyom ḇe Allah ro nyan ḇekaku ya?

20 Fasawdam kaku, Allah na kyakok ḇaḇemaḇak nakam ma Karajan Ḇyedi na ḇyepoik ro supswan ḇesiper. (2 Petrus 3:9, 13) Fafisu ani na nun payamyum ma marasrisen ḇeba kaku! Snonkaku syakam na sisyom ḇe Yahwe ro nyan Yahwe imarisen faro ko. Inja kirine fandun fa wafrur ḇerina ma wasyom ḇe Allah ro nyan ḇekakuya.