Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 2

Refo ya—Syap Oso Ḇerama Ro Allah

Refo ya—Syap Oso Ḇerama Ro Allah

1, 2. Rosai ḇefnai fa Refo ine roi ḇepyum ḇerama ro Allah ḇeyun raryaḇ ḇeko?

RARISO sneḇaḇir bedi rofyor bati bedi ḇyuk roi ḇepyum kaku ḇe au? Na wawaf kawan ḇa fa bas ma mam na, ma wararyaḇ kaku snar bati bedi iswar ma iswarepen au. Na buk kasumasa ḇe i faro roi ḇyuk kwar ḇe au.

2 Refo ya syap oso ḇerama ro Allah. Refo ḇyuk ḇeko anun na kosmai ro syap ḇesena ḇa. Imnis raris, ikofenḇadir ḇeko Allah ifrur nanki ḇoiyaswa, supswan ine, ma snon ma bin ḇerandak ya. Ḇyuk ḇeko wos ḇefarkin fa ḇefnoḇek ko rofyor kosmai roi ḇesamswen. Ro Refoya, kofarkor rariso Allah na ifrur mnis marisen ḇyedi fa ifrur supswan ine ḇe moḇ ḇepyum kaku. Refo iso roi ḇepyum ḇeyun raryaḇ ḇeba kaku ḇeko!

3. Rosai na wasmana rofyor wafarkor pdef Refo ya?

3 Rofyor wafarkor pdef Refo ya ido, na wafawi kaku snar Allah imarisen ḇyebati kuker au. Wafarkor nabor wer kuker Allah I, na wasmai ḇaḇebati ḇefanam kaku kuker Allah I. 

4. Rosai ḇefrur fa syap oso ḇaḇeri ḇemnis kuker Refo ya?

4 Refoya sefararwei na kwar ro wos ri 2.600, yuta ma yuta sifrurna ma ḇeḇesae kwar. Kawasa snonkaku syadi ro 90 persen ro supswan ine siwasya Refoya ro wos mankun sena. Ma ro minggu ḇe minggu, syadi ro yuta ri oser snonkaku sisma Refoya oser-oser! Kaku ḇae, syap oso ḇaḇeri ḇemnis kuker Refo ya.

5. Rosai ḇefnai fa na kokofen Refoya ”ḇeramuma ro Allah”?

5 Refo ya ”ḇeramuma ro Allah”. (Wasya 2 Timotius 3:16.) Ḇape snonkaku ḇeḇeso skara, ’Befas Refoya iso snonkaku sirya, ḇape rariso kokofen Refoya ḇerama ro Allah?’ Refo kyarem, ”Snar ḇardadi anna neḇeḇaryas ro marisen snonkaku ḇa, ḇape kuker dafdif [ḇaido, farkankin] ro Rur Ḇesren snonkaku sawos kuker snonsnon Allah.” (2 Petrus 1:21) Ine imnis kuker mananwir mnu oso iwan manfasfas ḇyedi fa fyas syap ram oser. Mansei karkara ḇyedi sfas ro syap ram ani? Iso mananwir mnu ḇyedirya, manfasfas ani karkara ḇyedi ḇa. Rarirya kako, Refoya naser karkara Allah ḇyedi, naser karkara snonkaku ḇefas sya ḇa. Allah fyarkin si fa sfas Allah karkara ḇyedi. Kakuya Refo iso ”Allah wos ḇyedi”.1 Tesalonika 2:13; mam Fasfas Ḇepupes 2.

Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru naisya kwar ro wos ḇebor

REFOYA IMNIS KAKU

6, 7. Rosai ḇefnai fa kokofen snar Refoya namnis kam?

6 Fasfas Refo ine sifas na ro swaf taun ri 1.600. Manfasfas sya sikenem ro fafisu ḇeḇese. Manfasfas ḇeḇeso sisma fawawi ḇekaki, ḇape ḇese sya oroḇa. Imnis raris ono ḇyedokter. Ḇese sya semanamom, mandaswan, manfarandows, nabi, mankara, ma raja. Manfasfas sine srama ro moḇ ma fafisu ḇeḇese, sisma fararur ḇese, ḇape rosai sfasna namnis kam. Rosai sfaskam ro Refo ya neḇesisye yae ḇa. *

7 Ro fasal-fasal ḇerandak ya sfasnaḇair rariso roi ḇesamswen ya naisya ro supswan ine, ma ro ram-ram ḇepupes ikofen nari Allah ipyos roi ḇesamswen ya ma ifrur kaḇer supswan ine fa ḇyefirdaus. Refoya naser farfyar ḇekaku snonkaku sya ro taun syaran ḇe syaran ma fasnaḇair Allah marisen ḇyedi na ndarirya ḇesya kwar.

8. Fasnaḇair snar fawawi dunya imnis kaku kuker rosai Refoya ikofenna.

8 Refoya ḇyeḇefas faro farkarkor dunya ḇa ḇaido syap farkarkor ro rumfarkor, ḇape rofyor dawos kuker fawawi dunya namnis kaku. Ine ḇyuk kakyar ḇeko snar Refoya syap ḇerama ro Allah. Imnis raris, syap Imamat ḇyuk wos farkankin ḇe snonkaku Israel sya fa sfaduru si insama sisma dafduf ya ḇa. Farkankin ine sfasna ro fafisu naiwara rofyor snonkaku sifawi ḇaim kuker rariso bakteri ma virus ḇeḇefnai dafduf ya. Refoya kako ḇyuk farkarkor supswan ine ḇyeḇekaf ro moḇ ḇemkei. (Ayub 26:7) Ma rofyor snonkaku sikara supswan ine ḇyepyom, Refoya ikofen supswan ine ḇyesyapdupen.Yesaya 40:22.

9. Farkarkor rosai kun ro manfasfas Refo sya snar sfas kuker kakaku?

9 Rofyor Refoya dawos kuker sarisa ḇaido sejarah, namnis kaku. Ḇape syap ḇebor befas kuker sarisa, rosai sifas na namnis kam ḇaberi snaro befas sya sfas kuker kakaku ḇa. Imnis raris, rofyor er sena neḇemkok ro mamamun ya sifas na ḇa. Ḇape, manfasfas Refo sya sifas kuker kakaku rofyor Israel sya seḇemkok. Si kako sifas rosai sasar mankun sena. Imnis raris, ro syap Bilangan, Moses ikofenḇadir kuker sasar ḇeba ifrur na ma Allah ḇyuk samamyai ḇe i. (Bilangan 20:2-12) Snar manfasfas Refo sya sfas kuker kakaku inja ine nefasna Refo ya ḇerama ro Allah. Inja na kokyar kaku faro Refo ya.

SYAP OSER ḆEFO KUKER ANANUN ḆEPYUM

10. Rosai ḇefnai fa ananun ḇero Refo nafnoḇek ko ro fafisu ine?

10 Refo ya iso ”ḇeramuma ro Allah nbefainda kaku fakoḇuki fyarkor, koḇuki ikofen fasna ḇaḇesasarya, koḇuki ifrur mnis rari ma koḇuki fyarkor snonkaku ro ḇaḇenapnapesya.” (2 Timotius 3:16) Kaku ḇae, ananun ḇero Refo iso ḇefnoḇek ko ro fafisu ine. Yahwe monda ḇefawi kaku rariso ifrur ko rai, inja Ifawi pyum kaku karkara ma sneḇaḇir koḇena. Myambir kaku ko syadi buro mankun ko, ma imarisen kaku insama kosma aski. Ifawi kaku roi ḇepyum ma ḇepyumḇa ḇeko.

11, 12. (a) Ananun ḇepyum rosai Yesus ḇyuk ḇeko ro syap Matius fasal ḇeḇe 5 isof ro 7? (b) Rosai wer na kofarkor ro Refo ya?

11 Ro syap Matius fasal ḇeḇe 5 isof ro 7, kowasya ananun ḇepyum kaku Yesus ḇyukna kuker nyan rariso insama kosma aski, kofaduru fesepen ḇepyum kuker snonkaku ḇese sya, rariso koḇenadi rai, ma rariso karkara koḇena kuker pipi. Ḇyuk ananun nane 2.000 taun naiwara, ḇape neḇefainda kaker faro kankenem koḇena ro fafisu ine.

12 Ro Refoya, Yahwe I kako fyarkor ko wos-wos befarkin fa ḇefnoḇek ko insama kona kina ḇepyum kaku, koḇe manḇefararur pyum ma myaren, ma kokain pyum kuker snonkaku ḇese sya. Manseisi ko, ro moḇ risai koḇarek ya, ḇaido roi ḇesamswen kosmana, wos ḇefarkin ḇero Refo nafnoḇek ko ḇesyakwar.Wasya Yesaya 48:17; mam Fasfas Ḇepupes 3.

NA WAKYAR KAKU ḆARDADI ḆERO REFO

Manfasfas Refo Yesaya ḇyardi ḇepon kuker Babilon nari ḇyeḇemkok

13. Rosai nabi Yesaya ikofen ḇepon nari ḇeḇekur ḇe mnu ḇeba Babilon?

13 Ḇardadi ḇebor ḇero Refo namnis ma ndarirya kwar. Imnis raris, ḇardadi Yesaya kuker Babilon na ḇyeḇemkok. (Yesaya 13:19) Ḇyeḇair mnis kaku rariso mnu ḇeba ani na neḇemkok ya rai. Mnu ḇeba ya ḇyeḇedwarek i kuker kerwa-kerwa ḇeba ma war ḇeki. Ḇape Yesaya ikofen ḇepon nari war ḇeki anna nasyor ma kerwa-kerwa ḇeba anna srirna fa naḇas. Sordade-sordade ansi na napyan monda fa sisun ma sfarmun mnu ḇeba ani. Syadiwer Yesaya ikofen ḇepon nari snon oso ḇenir ḇe Kores iso na ḇyeḇemkok Babilon.Wasya Yesaya 44:27–45:2; mam Fasfas Ḇepupes 4.

14, 15. Rariso ḇardadi ro nabi Yesaya nkaku rarirya?

14 Taun utin risuru rofyor ḇardadiya neḇefas kwar ramnai, sordade ansi srama fa smun Babilon mnu ḇeba ani. Mansei ḇefarkin sordade ansi? Imnis raris ḇardadiya snon ani iso Kores i, raja ro Persia. Rosai sikofenḇair kam kwarna ro ḇardadiya ndarirya ḇeri.

15 Ro roḇ sordade srama ma siyarwarek mnu ḇeba ani, snonkaku Babilon sya sifrur munara. Skara na skain kuker payamyum monda snaro mnu ḇeba ani neḇedwarek kuker ander ḇaido ayar karui ḇeba ma war ḇeki ḇeyar moḇ ani. Ro bandi mnu ḇeba ya, Kores ma sordade ḇyesi sibai dwas fa sḇukidarḇai war ya fa idaf ḇe moḇ ḇese. War ḇeki ani isyor isof ro wepur insama sordade Persia ansi simbran ro dona. Ḇape rariso sordade ansi sisun rai snaro ayar ḇeba ani nadwarek? Imnis raris ḇardadiya kerwa ḇeba ro mnu ḇeba ani srirna fa nabas, inja napyan monda fa sordade ansi sisun ma sekafyo ḇaido sfarmun mnu ḇeba ani.

16. (a) Rosai nabi Yesaya ḇyardi kuker ras ḇarpon ro Babilon ya? (b) Rariso kofawi ḇardadi nabi Yesaya ḇyedine ndarirya?

16 Yesaya ikofen ḇepon kwar snar nari snonkaku oso ḇaḇeri ḇekenem ro Babilon wer. Fyas kwar, ”Na sḇarek [ḇaido, sikenem] ro dia wer ḇa ro syos ḇe syos-syos.” (Yesaya 13:20) Ḇardadi ine na ndarirya ke? Ro moḇ Babilon isya roya, 50 mil ro ḇar wamires Bagdad, Irak, komam monda Babilon ḇekarḇaken kwar ani. Syadiwer ro babo ine snonkaku oso ḇaḇeri ḇekain ro moḇ ya. Yahwe ipyos ḇeri Babilon ”kuker ariref bemun [ḇaido, farmakakok].”Yesaya 14:22, 23. *

Babilon ḇekarḇaken

17. Rosai ḇefnai fa na kokyar kaku faro asas-asas Allah ḇyena?

17 Snar ḇardadi ḇebor ḇero Refo ndarirya kwar inja ine ḇyuk kakakyar ḇeko fa kokyar kaku rosai Refo ikofen kuker ras naiwama. Kokyar kaku snar Yahwe nari ifrur mnis asas ḇyedi fa ifrur kaḇer supswan ine ḇe firdaus. (Wasya Bilangan 23:19.) Kakuḇae, kona saneraro fa kosma, ”saneraro ḇekaku [kankenem] ḇekain fyoro rofyor awarya ḇaim Allah ḇyeasas i kwar ma Allah ipok isrer ḇa”.Titus 1:2. *

REFO YA NA FYADWER KENEM BEDI

18. Rariso Paulus fyasnaḇair ”Allah wos ḇyena” rai?

18 Kofawi kwar snar syap oso ḇaḇeri ḇemnis kuk’r Refoya. Mnuk-mnuk ḇero Refo namnis kame, ma rofyor ikofenḇadir kuker fawawi dunya ḇaido sarisa ḇepon naiwara, nkaku ḇeri. Refoya kako ḇyuk ananun ḇepyum ma naser ḇardadi ḇebor ḇeḇejadi kwar. Ḇape Refo fyas ma ikofen kuker roi nane monda ḇa. Manwawan Paulus fyas, ”Snar Allah wos ḇyena wos ḇekenem ma ḇepoik”. Rosai knam ya?Wasya Ibrani 4:12.

19, 20. (a) Rariso Refoya na ifnoḇek au fa mambir kenem bedi? (b) Rariso na wafasna kasumasa bedi faro Allah snar ḇyuk kwar Refo ya?

19 Refo ya nari fyadwer kenem bedi. Refo nari isaramper au fa mambir kenem bedi. Refoya kako na ifnoḇek au fa wafawi rosai ḇero swaruser ma sneḇabir bedi. Imnis raris, na kokara koswar Allah I, ḇape saswar koḇena nari nefasnaibos rofyor kosouser rosai Refo ikofenna.

20 Kakuya Refo iso syap oso ḇerama ro Allah. Allah imarisen wawasya, wafarkor na, ma wamarisen na. Kokofen kasumasa faro syap Allah ḇyuk ine, ma komarisen kofarkor pdef na. Na wafawi Allah marisen ḇyedi faro snonkaku sya. Ro fasal ḇeḇeuser ya, nari kofarkor nabor wer kuker marisen Allah ḇyedine.

^ par. 6 Snonkaku ḇeḇeso sikofen Refoya namnis kam ḇa, ḇape nkaku ḇa. Mam ro fasal ḇeḇe 7 ro syap Alkitab—Firman dari Allah atau dari Manusia? ḇeḇefrur ya iso Saksi-Saksi Yahwe.

^ par. 16 Wamarisen fa wafarkor naborwer kuker ḇardadi ḇero Refo ya ido, wawasya ram ḇeḇe 27-29 ro syap Buku bagi Semua Orang, ḇeḇefrur ya iso Saksi-Saksi Yahwe.

^ par. 17 Farmakakok ro Babilon iso ḇardadi oser monda ḇero Refo ḇeḇejadi kwar. Na wasma farkarkor nabor wer ḇardadi kuker Yesus Kristus ro Fasfas Ḇepupes 5.