Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FASAL ḆEḆE 11

Rosai Ḇefnai Fa Kandera Nabor Kaku?

Rosai Ḇefnai Fa Kandera Nabor Kaku?

1, 2. Rosai snonkaku ḇebor sya sifuken ya?

SUNAMI ḇaido sasyai ḇeba kyakok mnu oser. Snonkaku oso ḇeyamk romamun pyam rum ari oser, kyorpar ma myun snonkaku ḇebor sya. Dafduf kanker ifrur fa awin oser ryoe, ryobur romawa ririm ḇyesi.

2 Rofyor roi ḇesamswen ma kandera nane naisya, snonkaku ḇebor sya sifuken, ”Rosai ḇefnai ya?” Snonkaku sibor sifuken rosai ḇefnai fa dunya ine ifo kuker rarmomen ma kandera. Mankundaw wasma fakfuken ḇeradine ke?

3, 4. (a) Fakfuken rosai Habakuk ifuken ya? (b) Rariso Yahwe kyarem ḇe i?

3 Ro Refoya, kofarkor snar snonkaku ḇekyar kaku ḇe Allah sisma fakfuken ḇerarirya kako. Imnis raris, nabi Habakuk ifuken ḇe Yahwe, ”Rosai ḇefnai fa wafasna fa yamam roi ḇesasar, ma rosai ḇefnai fa mam monda roi ḇesamswenna? Ma rosai ḇefnai fa karawraw ma ḇaḇeḇarḇor nasya ro ḇarpon aya, ma rosai ḇefnai fa fanfabri naisya, ma pakpikyaye naisya?”Habakuk 1:3.

4 Ro Habakuk 2:2, 3, kowasya Allah kyarem Habakuk fakfuken ḇyena ma ḇyeasas na ifrur mnis roi ḇesamswen ya. Yahwe iswar kaku snonkaku sya. Refo ya ikofen, ”Snar i ḇefaduru mko.” (1 Petrus 5:7) Kakuya, Allah imewer kaku fa myam ḇaḇekandera syadibur ko. (Yesaya 55:8, 9) Inja, mkorama kowawos fakfuken: Rosai ḇefnai fa kandera nabor kaku ro dunya ine?

ROSAI ḆEFNAI FA KANDERA NAISYA NABOR KAKU?

5. Rosai manfarkin agama sya sikofen kuker kandera ya? Rosai Refoya fyarkor ḇeko?

5 Pastor, pendeta, ma manfarkin agama sya sikofen snar rofyor snonkaku sya sisma kandera, iso Allah marisen ḇyedirya. Ono sikofen roi ḇebor ḇekuro snonkaku oso imnis raris roi ḇemun, snar Allah dapna kwar fa isma roi ḇeradine ma na pok fa kofawi ḇa rosai ḇefnai fa kosma roi nane. Ḇese sya sikofen snar snonkaku sya, romawa sya kako, simar snaro Allah dor si fa sikenem kuk’r I ro nanki. Ḇape inema roi ḇekaku ḇa. Yahwe pok fa ifnai ḇaḇeri roi ḇeḇyeḇa ḇekur ko. Refoya ikofen, ”Pok fa Allah ḇenapes ifrur roi ḇemaḇak, Ma Ḇepoik Syadi fa ifrur roi ḇenapes ḇa!”Ayub 34:10.

6. Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇebor sya sḇuk sasar ḇe Allah faro kandera ḇebor ro dunya ine?

6 Snonkaku ḇebor sya sḇuk sasarya ḇe Allah faro kandera ḇebor ro dunya ine snaro skara bo soḇe Allah iso ḇepoik dunya ine. Ḇape imnis raris kofarkor kwar ro Fasal ḇeḇe 3, ḇepoik kaku ro dunya ine iso Setan roḇa Ibiris ya.

7, 8. Rosai ḇefnai fa kandera nabor kaku ro dunya ine?

7 Refoya ikofen ḇeko ”supswan ḇesiper ine isya ro papoik Ibirisya.” (1 Yohanes 5:19) Ḇeḇepoik dunya ine, Setan roḇa Ibiris ya, ima ḇyerarmomen. Setan iso ”ḇeḇeankarkar supswan ḇesiper.” (Fasasna Faro Yohanes 12:9) Snonkaku ḇebor sya sifarari rari ḇyena. Ine iso ḇeḇefnai fa dunya ine ifo kuker ankarkar, snonkaku sya siswar yaye siḇa, ma sirarmomen.

8 Roi oso ḇese isya ḇefasnaḇair rosai ḇefnai fa kandera nabor kaku ro dunya ine. Rofyor Adam ma Eva suḇembroḇ Allah ramnai, suḇuk sasar ya ḇe romawa suḇesya. Snaro sasar ya, snonkaku ono sifrur fa snonkaku ḇese sya sisma kandera. Simarisen fa sisyadi buro snonkaku ḇese sya. Smunyaye si, siso ro mamamun ya, ma sifrur roi ḇesamswen ḇe snonkaku ḇese sya. (Pengkhotbah 4:1; 8:9) Snonkaku sya sekandera kako snar ”fafisu ma roi ḇekur kofawi ḇaim”. (Pengkhotbah 9:11) Rofyor sisya ro moḇ ḇesasar ro fafisu ḇesasar, na sisma roi ḇesamswen ma roi ḇepyum ḇa.

9. Rosai ḇefnai fa kokyar kaku snar Yahwe Nya karkara ḇekaku fa ryir wararu kandera ya naisya kaker?

9 Yahwe iso ḇeḇefnai ḇaḇekandera ya ḇa. Koḇuk sasar ḇe I ḇa faro mamamun, ḇaḇeḇarḇor, ma roi ḇesmawen komamna. Allah ḇeḇefnaiḇa roi ḇesamswen raris rim ḇeba, dober, ma faḇruḇ ḇeba. Ḇape na wafuken, ’Snar Yahwe iso ḇesambraḇ syadi ro supswan ma farsyos ido, rosai ḇefnai fa ifrur mnai ḇa roi ḇeḇyeḇa komamna?’ Kofawi Allah iswar kaku ko, inja Nya karkara ḇekaku fa ryir wararu kandera ya naisya kaker.1 Yohanes 4:8.

ROSAI ḆEFNAI FA ALLAH RYIR WARARU KANDERA YA

10. Rariso Setan ḇyembroḇ Yahwe I?

10 Ro yaf Eden, Ibiris dankar Adam ma Eva su. Setan danonef Allah ḇe Manḇepoik ḇepyum ḇa. Ikofen snar Allah idwarek roi ḇeḇye faro Adam ma Eva su. Setan imarisen fa sukyar snar iso na ḇe manḇepoik ḇepyum kaku syadi buro Yahwe I ma sufandun Allah I ḇa.Kejadian 3:2-5; mam Fasfas Ḇepupes 27.

11. Fakfuken rosai fandun fa kofawi kankarem ḇyena?

11 Adam ma Eva susoasuser Yahwe I ḇa ma susampum I. Sukara snar suna hak fa sukinfir faro mankun su kuker roi ḇenapes ma ḇenapes ḇa. Rariso Yahwe fyasnaiḇadir ḇaḇembroḇ suḇena sasar rirya ma ifawi kaku roi ḇepyum kaku faro ko?

12, 13. (a) Rosai ḇefnai fa Yahwe myun ḇeri ḇa ḇeḇembrob I sya? (b) Rosai ḇefnai fa Yahwe ryir wararu Setan fa ḇyepoik dunya ine ma snonkaku sya fa sḇepoik mankun si?

12 Yahwe myun ḇeri Adam ma Eva suḇa. Imbape, ryir wararu Adam ma Eva su fa suna romawa. Inja Yahwe ifrur rarirya insama Adam ma Eva romawa suḇesi skinfir mansei simarisen fa ḇepoik faro si. Yahwe marisen ḇyedi iso supswan ine ifo kuker snonkaku ḇemnis kaku ma nari ndarirya, ḇape Setan isewar fa idwarek na.Kejadian 1:28; Yesaya 55:10, 11.

13 Setan pyampum Yahwe I ro ḇarpon yuta ma yuta malaikat sya. (Ayub 38:7; Daniel 7:10) Inja Yahwe ḇyuk swaf ḇe Setan fa fyasna wos ḇyena nkaku ke oroḇa. Ma ḇyuk swaf ḇe snonkaku fa sḇawes ḇaḇesasoser sena ro baḇ papoik Setan ḇyedi, fa sfasna na sḇeḇepoik pyum ke oroḇa kuker farfnoḇek Allah ḇyedi ḇa.

14. Ro swaf Yahwe ḇyuk kwar ḇe Setan ma snonkaku sya, rosai sismana?

14 Ro taun syaran ma syaran snonkaku sya siḇensewar kaku kwar fa sḇepoik mankunsi, ḇape sisma royoḇa. Ine nefasna snar Setan ima dankarkar. Snonkaku sya sifandun kaku farfnoḇek Allah ḇyedi. Nabi Yeremia wos ḇyena nkaku rofyor ikofen, ”Yafawi kaku, sye Yahwe, snar snonkaku nya papoik ḇa fa kyinfir nyan mankundi. Snonkaku ḇembran ya nya papoik ḇa fa fyara wewur ḇyena.”Yeremia 10:23.

ROSAI ḆEFNAI FA YAHWE IWAF KAWAN KAKU?

15, 16. (a) Rosai ḇefnai fa Yahwe ryir wararu ḇaḇekandera nasya ro oras kawan? (b) Rosai ḇefnai fa Yahwe ipyos ḇaim roi ḇesamswen Setan ifrur kwar na?

15 Rosai ḇefnai fa Yahwe ryir wararu ḇaḇekandera naisya ro oras kawan? Rosai ḇefnai fa ifrur mnaiḇa roi ḇeḇyeḇa nane? Fandun oras fa nefasnaḇair Setan ḇaḇepapoik ḇyedi ipyumḇa. Snonkaku sya sḇensewar kaku ro ḇaḇesasoser senakam, ḇape sisma royoḇa. Sifrur ma sisma roi ḇepyum ro fawawi dunya ma teknologi sena, ḇape komam nanapesḇana, ḇaḇesabarar, ḇaḇeḇarḇor, ma mamamun ya naisya nabor kaku wer. Na kosma bon oḇa snar koḇepoik mankunko kuker farfnoḇek Allah ḇyedi ḇa.

16 Imbape, Yahwe ipyos ḇaim roi ḇesamswen Setan ifrur kwar na. Snaro ifrur rarirya ido, ine na nefasna snar Allah ḇyesonem ḇaḇepapoik Setan ḇyedi, ma ipok fa ifrur rarirya ḇa. Kako, snonkaku sya na sikyar snar ḇaḇesasoser sena napyum. Ḇape inema ankarkar rirya, ma Yahwe na ḇyesonem si ḇaberi. Allah isrer ḇa.Ibrani 6:18.

17, 18. Rosai nari Yahwe ifrurna faro roi ḇesamswen Setan ifrur kwar na?

17 Na Yahwe ifrur mnis roi ḇesamswen snar ḇaḇembroḇ Setan ma snonkaku sya sifrurna ke? Imbo. Faro Allah, roi ḇesamswen oso ḇaberi fa ifrurna. Yahwe ifawi ras risai roi ḇesamswen Setan ifrur kwarna na neḇekarem ma neḇefasnai kam. Ramnai ifrur supswan ine ḇe firdaus, imnis raris marisen Ḇyedi ro randak ya. Snonkaku ḇemar sya ”ḇero ureren na dona” nari sisma aḇiḇer ya. (Yohanes 5:28, 29) Snonkaku sya na siduf ḇaido simar wer ḇa. Yesus na ifrur mnis roi ḇesamswen Setan ifrur kwarna. Yahwe na kyur Yesus i fa ”kyakok Ibirisya fararur ḇyena.” (1 Yohanes 3:8) Kokofen kasumasa snar Yahwe ḇyekaḇaḇaḇ kwar ḇeko insama kona swaf fa komambir I ma kofasna komarisen kokinfir I ḇe Manḇepoik koḇedi. (Wasya 2 Petrus 3:9, 10.) Rofyor kosma kandera, ifnoḇek ko insama kofarmku ro ḇaḇekandera ya.Yohanes 4:23; wasya 1 Korintus 10:13.

18 Yahwe idifko ḇa fa kokinfir I ḇe Manḇepoik koḇedi. Ḇyuk ḇe snonkaku sya marisen mankun fa skinfir ro mankunsi rosai simarisenna. Mkorama kofarkor rosai kakaku ro roi ḇefandun kaku ine ḇeko.

RARISO BUK MARISEN MANKUN BEDI FA KWINFIR RO KANKENEM BEDI?

19. Rosai roi ḇepyum Yahwe ḇyuk ḇeko? Rosai ḇefnai fa kokofen kasumasa faro roi ḇepyum ine?

19 Roi ḇepyum Yahwe ḇyuk ḇeko iso marisen mankun fa kokinfir ro mankunko rosai komarisenna, ine ḇefrur fa koḇesebur aiwan sya. Aiwan sya sifrur fararur sena mnis kuker naluri sena, ḇape snonkaku koine kokinfir rariso na kokenem rai ma kofrur Yahwe imarisen. (Amsal 30:24) Rarirya kako, snar koine mesin risyaḇa fa ḇefrur fararur oso monda. Kona ḇaḇemkey fa kokinfir fa koḇe snonkaku ḇerariso, mansei komarisen koḇebati kuker ya, ma rosai komarisen kofrurna ro kankenem koḇena. Yahwe imarisen insama kosma aski ro kankenem koḇena.

20, 21. Roi ḇepyum rosai ḇekinfir fa wafrurna ro kirine?

20 Yahwe imarisen fa koswar I. (Matius 22:37, 38) Yahwe imnis kma ḇena raryaḇ snar ryower romawa ḇyedi ikofen ”Yaswar awin ma kamam au” rofyor ikofen ro snemun ḇyedi ma snaro sedif i ḇa fa ikofen rarirya. Yahwe ḇyuk ḇaḇemkey ḇeko fa kokinfir komarisen kofarmyan ḇe I ke aroḇa. Setan, Adam, ma Eva skinfir fa spampum Yahwe I. Rariso buk marisen mankun bedi fa kwinfir ro kankenem bedi?

21 Buk marisen mankun bedi fa kwinfir ḇefarmyan ḇe Yahwe I. Snonkaku riyuta ma yuta skinfir fa sifrur Allah marisen ḇyedi ma sisampum Setan i. (Amsal 27:11) Rosai wafrur ro kirine insama nun au ḇe dunya babo Allah ḇyedi rofyor ipyos ḇaḇekandera ya? Ro fasal ḇeḇeuserya na kyarem fakfuken ine.